Amerikas utrikesdepartement drog nyligen tillbaka 130 miljoner dollar i stöd till Etiopien på grund av "brist på framsteg" i förhandlingarna om konstruktionen av ”Grand Etiopian Renaissance Dam”. Det visar på Trumps ointresse för Afrika menar statsvetaren Yoannes Gedamu.
Av Gäst 19 oktober, 2020
Text: Yohannes Gedamu, statsvetare vid Georgia Gwinnett College.
Enligt tjänstemän från utrikesdepartementet kom beslutet att skära ned biståndet direkt från president Donald Trump.
Uppskattningar visar att nästan hälften av Etiopiens budget är kopplat till utländskt bistånd. Landet är beroende av ekonomiskt stöd sina infrastrukturprojekt, hälso- och sjukvårdsektorn samt expansionen av utbildningsektorn och reformer av säkerhetssektorn.
Genom att avbryta en del stöd har USA återigen väckt frågan om utvecklingsländer bör vara beroende av utländskt bistånd för att förverkliga sina ekonomiska mål?
Beslutet att avbryta stödet till Etiopien kommer efter nästan tio år av regionala och internationella ansträngningar för att medla i damm-konflikten mellan Egypten och Etiopien. Nästan 60 procent av Etiopien har inte tillgång till el. Renässansdammen är därför avgörande för att elektrifiera hela landet. Planen är också att Etiopien ska exportera vattenkraft till sina grannländer.
Sedan byggandet av dammen började 2011 har Egypten utövat internationella påtryckningar för att hantera och bromsa processen.
USA har öppet pressat Etiopien att acceptera några av de egyptiska kraven, inklusive att förlänga tidsramen för att fylla dammen. Krav som tillbakavisats som oacceptabla av etiopiska experter, som istället råder regeringen att tiden för att fylla dammen är nu.
President Trumps utrikespolitiska strategi visavi dammen och Etiopien har bevisligen varit partisk. Detta trots att över 85 procent av vattnet rinner från Etiopien till Sudan och Egypten.
Som ett resultat av Egyptens framgångsrika lobbyverksamhet har Etiopien aldrig heller fått någon internationell finansiering för byggandet av dammen.
Etiopiska skattebetalare står för räkningen.
Men förutom direkta ekonomiska bidrag, har alla etiopier investerat sina känslor i dammen.
Etiopien är en stolt nation som under historien flera gånger stått emot utländsk invasion. Den känslan av nationell stolthet har genererat ett landsomfattande stöd för dammen.
Förklaringen till att USA ställt sig på Egyptens sida är också att de tjänar de amerikanska intressena i Mellanöstern. Men tyvärr har Trumps beslut att nu gå emot Etiopien i dammtvisten fått stora konsekvenser.
Etiopien har ett enormt arbetslöshetsproblem som främst drabbar ungdomar. Landet upplever också återkommande torka.
En stor del av dess ekonomi är beroende av internationellt ekonomiskt stöd. Dessutom är Etiopien hem för Afrikas näst största befolkning efter Nigeria och landet kämpar för att klara utmaningarna med en ung växande befolkning.
Mot den bakgrunden behöver Etiopien utländskt stöd för att sina utvecklingssträvanden. Detta är fortfarande fallet även om premiärminister Abiy Ahmed har som målsättning att landet ska bli ett ”medelinkomstland”.
USA har traditionellt varit en allierad med Etiopien. Till exempel har de två länderna arbetat tillsammans för att hitta lösningar på krisen i Somalia, Etiopiens sydöstra granne. Det senaste beslutet att hålla tillbaka stöd kan därför inte ses som något annat än ett svek.
Etiopiens roll i det internationella ramverket för fredsbyggande är betydelsefullt. Landet bidrar med 6 662 trupper till FN: s fredsbevarande styrkor. Det är bara Bangladesh, som bidrar med fler. Etiopien bidrar också med 4 300 trupper till Afrikanska unionens olika fredsbevarande insatser.
Historiskt sett har landet varit en ledstjärna för antikolonialism i Afrika och har aldrig själv koloniserats. Det fungerar som en symbol för självständighet och huvudstaden är värd för Afrikanska unionens huvudkontor. Addis Abeba är Afrikas diplomatiska nav.
Med tanke på landets bidrag borde Etiopien ha fått en rättvis och balanserad behandling i frågan om renässansdammen. Amerikas tillvägagångssätt borde ha varit mer stödjande än interventionistisk.
Trots ett auktoritärt förflutet har flera efter varandra följande etiopiska regimer spelat en viktig roll i regionen. Landet har varit aktivt i konfliktlösning, ekonomiskt samarbete, ekonomisk integration och för att främja afrikanska lösningar på afrikanska problem.
Detta innebär att USA:s beslut att skära ned biståndet inte kommer att uppskattas av många i Afrika söder om Sahara.
Sedan dammprojektet startade har Etiopien upprepade gånger visat en öppenhet och sökt involvera staterna nedströms som Sudan och Egypten. Landet har också förbundit sig att fortsätta sina diplomatiska diskussioner för att lösa ett antal nyckelfrågor. Detta inkluderar att mildra den återkommande torkan genom att låta dammen släppa ut ett jämnare flöde av Nilens vatten.
Etiopiens ledarskap har också fortsatt att insistera på att vetenskapliga fakta och objektiva realiteter bör ha företräde framför politiska överväganden och nationalistisk retorik i de tre intressentländerna, särskilt Egypten.
Enligt New York Times var Trumps tilltag, att direkt gripa in i en fråga i Afrika, en kontinent som han inte har besökt som president och sällan nämner offentligt, anmärkningsvärt.
Faktum är att Afrika inte har varit prioriterat i Trumps utrikespolitiska agenda. Hans nedsättande kommentarer om Afrika och människor av afrikansk härkomst har tidigare förargat afrikaner och svarta människor runt om i världen.
Tvisten om renässansdammen kunde ha varit en möjlighet för Trumpadministrationen att rätta till tidigare misstag. Men den senaste beskedet är ett tecken på att de inte kommer att utnyttja den möjligheten.
Det är inte heller förvånande att USA gynnar Egypten framför Etiopien. Amerika behöver Egypten som en allierad när de navigerar i Mellanöstern.
Genom att acceptera USA:s stöd har Egypten visat att det hellre vill alliera sig med USA än att vara beroende av tvistlösningsmekanismerna på kontinenten.
Både Sudan och Etiopien lider för närvarande av historiska översvämningar. Även Egypten förbereder sig för översvämningar. Etiopiens damm orsakade inte översvämningarna i Sudan. Icke desto mindre kan Etiopiens damm, när den kommer i drift, avvärja katastrofer som översvämningar i Nilen.
Nya rapporter visar att om det inte var för att dammen nu håller på att fyllas skulle översvämningarna som har härjat Sudan ha varit värre.
Klimatprognoser indikerar också att de aktuella vattennivåerna är optimala för att fylla renässansdammen. Att fylla den nu skulle inte utgöra något hot mot stater som Sudan och Egypten.
Det är därför viktigt att de tre länderna påskyndar förhandlingsprocessen.
Renässansdammen kommer utan tvekan att främja regionalt ekonomiskt samarbete, utöka jobbmöjligheterna inom Etiopien och stödja tillverkningsindustrin att fortsätta producera varor utan avbrott.
Därför åligger Etiopien, Egpyt och Sudan att hålla ögonen på priset, som är bestående fred och framtida regional framgång.
Text: Yohannes Gedamu, statsvetare vid Georgia Gwinnett College. Texten är en återpublicering från The Conversation enligt en Creative Commons licens.
Av Gäst
Hjälp oss skriva mer om Etiopien!
Det är svårt att hitta något exempel i världen där utvecklingen har gått så fort som på Afrikas horn den senaste tiden. Utvecklingen vi rapporterat om är både skrämmande och hoppfull. Historia skrivs nu och vi på Blankspot vill tillsammans med dig vara med och skildra den.
Blankspot har genomfört flera reportageresor till regionen de senaste åren och vi planerar för nya. Rapporteringen på plats kompletteras med seminarier, meet-ups och live-sända intervjuer med berörda runt om i världen.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Etiopien och Eritrea”.
