Analys om ,

Clubhouse – ett paradis för riskkapitalister som avskyr journalister

Blankspot har tidigare lyft fram de positiva möjligheterna med den nya appen för att finna nya röster från hela världen. Parallellt med de aspekterna har Clubhouse från första början också haft en bekymmersam relation till journalistik och fri press.

Clubhouse lanserades i mars 2020 och betaversionen har testats av framgångsrika entreprenörer, investerare från Silicon Valley och andra kända namn från underhållningsindustrin som fått en personlig inbjudan.

Sakta men säkert har plattformen under det gångna året förbättrat funktionaliteter och fått allt fler användare och därmed fyllt appen med innehåll. När den nu når en bredare allmänhet är den inte längre ett tomt nöjesfält.

I Europa och Asien har tillväxten av användare varit stark de senaste veckorna. En stor fråga för de kommande veckorna är hur man kommer att klara denna starka tillväxtfas som bland annat ökar trycket på moderatorer, kundtjänst och servrar. Det är ännu ett väldigt litet bolag sett till antalet anställda och appen har i perioder redan buggat en hel del de senaste dagarna.

Företaget tog nyligen in 100 miljoner dollar i en nyemission som leddes av ett av techvärldens mest profilerade riskkapitalbolag, Andreessen Horowitz. Clubhouse värderades då till en miljard dollar. Marc Andreessen är sedan länge känd för sin högljudda kritik mot etablerade medier och koketterar med en lång lista över journalister som han blockerat i olika sociala medieplattformar.

Det är allmänt välbekant att den smekmånad som funnits mellan techjournalister och Silicon Valleys olika aktörer sedan länge är över. De positiva PR-artiklarna om techbranschen som fanns i digitaliseringens begynnelse har ersatts av mer kritiska perspektiv av såväl de nya tjänsterna, deras samhällspåverkan samt företagens finansering, ledarskap, internkultur och framtidsvisioner.

Tech-journalisten Jessica Lessin som grundat techsajten The Information uppmärksammade i veckan det problematiska med att frågan om blockering av journalister återigen aktualiserats när de inte ges tillgång till de rum på Clubhouse där till exempel Elon Musk, Mark Zuckerberg eller just nämnda Andreessen Horowitz deltog.

Någon har också utvecklat en tidstypisk app för denna inställning som gör det möjligt att blockera alla journalister från New York times som är på twitter.

Om man blockerar någon i Clubhouseappen kommer hen inte få tillträde till alla framtida rum som den blockerande person medverkar i.

En av alla de som blockerats av många tech-aktörer är journalisten Taylor Lorenz som bland annat skriver för New York Times. Hon är ett rött skynke för många efter ett antal konflikter som eskalerade i somras efter att hon kritiserat ett företag, utanför techbranschen, i sociala medier. Det ledde till trakasserier av henne från ledande techprofiler, till exempel Balaji S. Srinivasan som skrev: ”Varje VD, grundare, investerare och ingenjör inom techbranschen ser de bittra tweets som anställda i medieföretag lägger ut. Vi förstår det: du hatar oss. Och ni ser oss som konkurrenter.”

Taylor Lorenz-händelsen kommenterades också av ett antal riskkapitalister i ett läckt samtal på Clubhouse som än en gång avslöjade den problematiska synen på media som landade i att journalister mest räknar på hur många bolag man kan knäcka. Sammantaget drog dock diskussionen runt Lorenz-agerande mer ett löjets skimmer över dem utifrån hur de ser sig själva som offer.

Detta var inte heller en engångsföreteelse. I helgen återkom påståenden om hur journalister är drivna av avundsjuka och hat. Denna gång under ett samtal bland investerare och entreprenörer i ett rum som modererades av techentreprenören Jason Calacanis som också driver poddarna All-in och a16Z som är kopplad till Andreessen Horowitz där han ville ventilera det fåniga med att journalister är förvånade att de blockas från samtal på Clubhouse och vad han tycker om media.

Tech-journalisten Jessica Lessin som diskuterade detta med blockeringerna i veckan menade att det ger techaktörer som redan har en stor makt möjligheten att ensidigt förmedla det narrativ de vill utan granskning. Hon avslutade twitterinlägget med #propaganda vilket då Jason Calacanis bemötte på twitter.

Även i det svaret kretsar hans svar runt medias ständiga länkbeten och den negativa rapporteringen om tech-sektorn.


Värt att notera är att det finns många olika sätt att trots allt ta del av det som sker i ett rum. Man kan skaffa sig ytterligare ett konto under fiktivt namn eller delta i några av alla de rum som skapas parallellt när ett rum blivit fullt, maxantalet är i dagsläget 5000, och när det fyllts öppnas det fler rum där man streamar ljudet från rummet där intervjun sker.

Eller så får man ha tålamod och vänta tills det kommer ut på andra plattformar. Samtal av uppenbart stort nyhetsvärde kommer att spelas in av många och läggs senare ut i olika forum.

Att samtalen trots allt spelas in och sprids är ju även det en av de många sätt som bidrar till att marknadsföra plattformen.

Så med andra ord kan en journalist lösa sitt problem kortsiktigt för att ta del av det som sker, men grundfrågan handlar ju om en samhällsbärande bransch som avser att göra allt man kan för att inte ge journalister tillgång till dem för en kritisk granskning.

Många av riskkapitalbolagen har numera efter att de anser sig illa behandlade av etablerade medier, gått över till att berätta om sina investeringar i egna kanaler.

Andreessen Horowitz också kallad a16Z i techbranschen har med tiden blivit allt tydligare med att de vill bygga något av ett medieimperium för att få ut nyheter om sina senaste investeringar.

Några av de återkommande argumenten bland flera riskkapitalister och entreprenörer som är öppet kritiska till mediernas syn på techbranschen, Silicon Valley och deras samhällspåverkan är hur medier, enligt dem, konstant tar saker ur sin kontext, agerar på uppdrag av samhällsinstitutioner, inte tar reda på fakta, konstant använder sig av klickbeten samt drivs av avundsjuka.

Missa inget. Få Blankspots nyhetsbrev.

Nyhetsbrevet kommer varje fredag med det senaste från Blankspot.

Bearbetar …
Klart! Du är med på listan.

Under och över ytan bubblar ett allt mer omfattande ställningskrig mot medier som nu verkar nå en kokpunkt på den nya arenan Clubhouse. I podden All-In i avsnitt 21 vittnar fyra riskkapitalister och entreprenörer om hur de allra flesta i techbranschen inte tänker tala med journalister mer utan framöver publicera all information i egna kanaler med mycket större räckvidd.

Det är varken nytt eller underligt att företag gör allt för att få ut sina nyheter. Allt sedan webbens början har företag satt upp egna mediekanaler som de har full kontroll över.

Den typen av satsningar i ett företags mediekarta är så kallade ägda medier vid sidan av köpta och förtjänade medier. De ägda mediekanalerna har med åren också allt mer använt sig av journalistiska metoder och ambitioner samt anställer ofta välrenommerade och kunniga journalister.

Ibland kan den här typen utvecklas till branschspecifika medier. I Sverige har vi ett tydligt exempel med Handelsbanken TV som senare blev EFN.

Den mediesatsning som a16Z vill utveckla kommer att innehålla nyheter och analyser med anknytning till teknik och affärer samt en opinionsdel med artiklar från externa skribenter skriver The Information.

A16Z beskriver sin redaktionella ambition som, ”unapologetically pro-tech, pro-future, pro-change”, och ska fungera som en motvikt till den påstådda ”100 procentiga negativa rapporteringen” och istället vara renodlat positivt inställda till tech, framtid och förändring.

A16Z har hittills fyra djuplodande nyhetsbrev och tre poddar.

Det är lite förvånande att detta med de egna ägda mediekanalerna beskrivs av dem själva som vore det något nytt, för det är det verkligen inte. Men den stora skillnaden är att ägda mediekanaler sällan startats med en tydlig krigsförklaring mot etablerade medier.

Magnituden i just denna satsning är enorm men otydlig gentemot de allra flesta som använder Clubhouse. De som klämde sig in i rummet med Elon Musk och det så överraskande momentet när Vlad Tenev från Robinhood bjöds in tror det är något spontant och unikt.

Långt ifrån alla som lyssnade in ser den typen av samtal som utstuderade och välplanerade för att bygga Silicon Valleys narrativ som en disruptiv världsförändrande kraft.

I det nämnda avsnittet av podcasten All-in ger de medverkande investerarna en god beskrivning av hur de själva ser på dessa egna ägda mediekanalerna. De summerar att de kan agera på samma sätt som Donald Trump gjorde med sitt twitterkonto och runda medier. Nu kan de genom egna medier tala direkt till konsumenterna precis som presidenten gjorde genom varje enskild tweet menar de.

Just fallet Trump var för övrigt även effektivt för att använda traditionella medier som budbärare av hans budskap.

Riskkapitalbolagets mediesatsning a16Z har med andra ord stora ambitioner och under ett samtal i ett rum i Clubhouse idag blev det än tydligare vilken bekymrande syn på pressfrihet som dominerar bland techinvesterare och entreprenörer. Det är ett budskap som återkommande berättas på plattformen.

Just det här aktuella rummet modererades av Jason Calacanis och deltagare var investeraren John Furrier, dataforskaren Lex Friedman och Eric Weinstein, verkställande direktör för Thiel Capital, Peter Thiels värdepappersföretag.

Dessutom fanns den amerikanske bloggaren och tv-underhållaren Perez Hilton på scenen.

Jason Calacanis hade tidigare under dagen haft ett samtal med journalisten Taylor Lorenz. Han sade sig ha grillat henne på alla hennes påståenden och utmanat henne runt den ”cancelkultur” som journalister driver.

I samtalet upprepades återigen att all journalistik är agendadriven och av opinionskaraktär.

Bli prenumerant nu!

Läs köpvillkoren innan du beställer.

John Furrier upprepade återkommande som ett mantra att det finns ingen press längre och vände sig till slut även till publiken med ett ”Clubhouseföljare! Det finns ingen press!”.

Handsken är kastad enligt Jason Calacanis.

Men trots detta cirklade de förtvivlat runt det faktum att det trots allt spelade en stor roll om traditionella medier skrev om dem eller inte.

Återkommande refererade de med beklagande ton till att man trots den enorma räckvidden som deras poddar och till exempel Joe Rogans har – inte får det traditionella medieutrymme som detta borde leda till.

För att betyda något på riktigt måste det trots allt, än så länge, fångas upp av traditionella medier vilket de ansåg var ett stort bekymmer.
– Hur väl man än gör i alternativa plattformar når man inte fram, sa Eric Weinstein och lyfte återigen upp deras räckviddsmått som var långt utöver vad de flesta traditionella medier har.

Det var en smått absurd diskussion som närmast kan beskrivas som ett evigt gnällande över hur media inte plockar upp allt som dessa investerare och entreprenörer ville att de ska skriva om.

Detta pågick fram och tillbaka under en längre tid men rummet stängdes sedan ganska abrupt efter att dataforskaren Lex Friedman lite vänligt påpekade för att nyansera att ”Det betyder något vad etablerade medier skriver om. Jag bryr mig om det”.

En kommentar som syftade till att mer påpeka den roll traditionella medier har att fylla i ett samhälle.

Perez Hilton hakade på och undrade varför de betedde sig som "barnrumpor som gnäller" över mediernas brist på uppmärksamhet och att de inte verkade inse att techbranschens frontfigurer inte alls var så eftertraktade som de själva trodde.

– Ni blir hårda av Elon Musk här på Clubhouse men de allra flesta vanliga människor tycker han är galen, avslutade Perez Hilton.

– De hatar dem bara tills de börjar använda tjänsterna, kommenterade John Furrier lite syrligt.

Sista ordet fick Tyler Crowley från Stockholm Tech som menade att allt kommer att lösa sig med tiden.

– Det kommer att utvecklas och det hänger ihop med dödlighet. Människor under 30 år bryr sig inte ett dugg om New York Times.

Signifikant för Clubhouse är hur man direkt efteråt startade ett nytt rum på temat "Techbranschen måste vara mer hårdhudade" där flera deltagare konstruktivt diskuterade det allvarliga med techbranschens krig mot medier och hur tjänster bättre kan utvecklas för att inkludera fler.

Den nya appen Clubhouse har fångat techjättarna i Silicon Valleys intresse. 
Hajpen kring sociala medier-appen är så stor att bolaget nu värderas till drygt åtta miljarder kronor.

Efter de gångna veckorna och jippon runt samtal från Zuckerberg och Musk är det tydligt att Clubhouse också är Silicon Valleys och olika riskkapitalisterns förlängda PR-avdelning.

Podden a167live har lanserats som också den drivs av ovan nämnda Jason Calacanis kommer att publicera livekonversationer från Clubhouse.

Här finns redan det så omdiskuterade samtalet, mellan Tesla grundaren Elon Musk och Vlad Tenev från Robinhood.

I All-in menar Jason Calacanis att varken Zuckerberg, Musk eller Tenev någonsin hade ställt upp i ett samtal för någon av de etablerade medierna just nu men gör det i ett rum på Clubhouse.

Clubhouse ska ses som ett av verktygen i mixen av ägda mediekanaler för Silicon Valleys libertarianska teknikoptimstiska världssyn. Det bör man ha i åtanke när veckomöten i så kallade Town Halls sker i appen där senaste nytt presenteras eller alla de rum där företagsledare och riskkapitalister från Silicon Valley deltar.

I dessa rum, långt borta från journalisters kritiska frågor är Clubhouse ett paradis för riskkapitalister som avskyr den fria pressen.

Uppdaterat 8 februari: I en svensk kontext är dessa tweet från Klarnagrundaren Sebastian Siematowski intressanta. Den riktar sig mot Aftonbladets Jonna Sima och avslöjar en liknande inställning till och okunskap om journalistik och redaktionell integritet.