Idé & Analys om Demokrati, USA
Biblioteken fortsätter att bemanna demokratins frontlinje
Biblioteken i USA har blivit en oväntad frontlinje i kulturkriget. När Trumpadministrationen fryser anslag och vill göra dem till ideologiska redskap växer motståndet .En symbolstrid om fri kunskap avgörs mitt på demokratins frontlinje skriver Brit Stakston i en esssä.
Av Brit Stakston 7 september, 2025
När jag i våras skrev om Trumps rädsla för bibliotekarierna hade den nya administrationen just pekat ut Institute of Museum and Library Servises (IMLS) som en ”onödig” myndighet. Sedan dess har en hård dragkampen fortsatt och biblioteken blivit en viktig symbol för vilken riktning det amerikanska samhället ska ta.
Den exekutiva ordern i mars innebar att de federala anslagen till bibliotek och museer skulle frysas i väntan på den ideologiska granskning som alla kulturinstitutioner, bibliotek och skolor nu ska genomgå i USA. Ett av många försök där kulturen görs till verktyg för statligt sanktionerad historieskrivning.
John Crastka, grundaren till biblioteksföreningen Every Library, beskriver det som ett slags kulturtest för att avgöra om federalt finansierade projekt ligger i linje med Trumpadministrationens världsbild och uppmanar till handling:
”Vi kan inte tjäna demokratin genom att sanera dess historia. Att skriva om historien är inte patriotism – det är propaganda.” John Crastka, Culture War by Executive Order: President Trump’s Cultural Directives and the Threat to Libraries and Museums
Under sommaren har vi sett denna logik riktas bland annat mot Smithsonian och dess institutioner. Trump har tillsatt en särskild granskning för att ”tona ner” hur slaveriet presenteras i deras utställningar i syfte att undvika ett ”överdrivet fokus på nationens mörka kapitel” och istället vill han lägga mer fokus på hur långt USA kommit. Med andra ord ska den bistra sanningen om slaveri och rasism tonas ned och ersättas av en starkare patriotisk berättelse som ska stärka hans politiska agenda.
Effekterna för varje stort som litet bibliotek blev snabbt tydligt. Den exekutiva ordern från mars följdes upp med att 1200 bidrag från IMLS frös inne och stora delar av personalstyrkan skickades hem eller varslats.
Projekten som stoppades handlar om allt från digital inkludering till talböcker för synskadade.
Motreaktionerna var omedelbara och breda. Bibliotekarier, biblioteksföreningar över hela världen, fackförbund och civilsamhällsorganisationer mobiliserade människor i protester. Kampanjer startades i sociala medier, öppna brev och upprop riktades till kongressen.
Man valde också att genomföra den rad juridiska strider. 21 delstater och den amerikanska biblioteksföreningen ALA gick gemensamt till domstolen. Delstaterna fick igenom ett tillfälligt stopp som räddade myndigheten tills vidare, det vill säga i de delstater som var part i målet För ALA:s del har deras begäran underkänts och deras ärende har hänvisats till en annan domstol, vilket gör att de ännu inte fått något rättsligt skydd.
Kongressen har tydligt markerat sitt motstånd mot administrationens försök. I tvärpolitiska grupper där även republikaner ingår påminner man om att det är kongressen som beslutar om budgeten och att IMLS existens inte avgörs av Donald Trump.
Men Trump ger sig inte, striden mot biblioteken är en strategisk del och i hans budget för 2026 fanns det 0 kronor till IMLS. Det avvisades dock snabbt och ledande senatorer från båda partier har visat att de inte tänker följa Trumps linje.
Men osäkerheten består. Och om det blir utdragna förhandlingar under hösten om varje budgetpost kan mycket hända. Men vårens och sommarens reaktioner visar ändå att mycket talar för att kongressen återigen kommer att rädda IMLS och de federala stöden till biblioteken, precis som under Trumps första mandatperiod.
Striden om den amerikanska biblioteksmyndigheten IMLS handlar om så mycket mer om den myndighetens överlevnad. Det kokar ner till allt det som rör många av demokratins utmaningar i ljuset av den digitala utvecklingen. Något att lära av för alla demokratiska länder.
Biblioteken genom att de i sin programverksamhet och öppna rum ger möjligheter att möta hoten mot demokratin. Att kunna erbjuda kostnadsfria ytor för åsiktsutbyten stärker allmänheten i frågor om källkritik, kritiskt tänkande och gör att en mångfald av röster kan få utrymme. Det är ljuvligt att se hur demokratins frontlinje utgörs av något så grundläggande och tillgängligt som bibliotek.
Det säger allt att denna vardagliga infrastruktur för jämlik och fri tillgång till kunskap är så oerhört skrämmande som den uppenbart är för MAGA-rörelsen. Det handlar förstås om att alla de olika kunskapsfärdigheter och gemenskaper som biblioteken erbjuder utrustar den breda allmänheten med exakt de verktyg som avslöjar Trumps berättelser om verkligheten.
Det är säkerligen inte bara i USA som många förvånats över att huvudpersonerna i det ideologiska slagfältet blivit bibliotekarierna.
Hösten kommer att bli avgörande. Om kongressen räddar anslagen har de som demokratisk institution visat sin styrka. Skulle Trumpadministrationen lyckas dribbla bort IMLS i det budgetspel som pågår kommer de amerikanska bibliotekens roll i lokalsamhället raderas och ersättas av privilegier för välbärgade områden i storstäder.
Och parallellt fortsätter bokcensuren att prägla den politiska agendan på delstatsnivå. Banned Books Week i oktober kommer än en gång rikta strålkastarljuset mot den växande censurvågen i USA.
Att just bibliotekarier och biblioteken blivit centralgestalter i den ideologiska konflikten i USA och andra delar av världen säger allt om vilken kraft fri kunskap och öppna rum har i demokratin. Förvandlas de till ännu en arena där makten eller ekonomin helt avgör vilka röster som får höras kommer demokratins kärna förloras.
Tänk om biblioteken blir Trumps största missräkning? Att det visar sig att just de vardagliga biblioteksbesöken, mellan hyllorna och skärmarna, är den amerikanska demokratins starkaste försvarslinje.
Brit Stakston skriver regelbundet om bibliotekens roll i demokratin. Har bidragit med en omvärldsanalys till den nationella strategin för bibliotek ”Från sagor till cyberpunk – Mediers utveckling och medborgarnas utbildningsbehov” samt vidareutvecklat sina tankar om biblioteken som en digital tankesmedja i förstudien; Biblioteken som tankesmedjor. Brit är även styrelseledamot i Svensk Biblioteksförening.
Foto: Sheila Fitzgerald, Shutterstock. Alameda, Kalifornien 4 juli 2025.
