Analys om Coronavirus, Ungern

Andnöd för den ungerska demokratin

En regering som ständigt letar nya sätt att tysta sina kritiker har i viruset hittat sin perfekta ursäkt.

Av Brit Stakston 16 maj, 2020

Ungern har på tio år förflyttat sig från plats 21 till plats 89 på det internationella pressfrihetsindex som Reportrar utan gränser sammanställer årligen. Under hela denna tid har landet styrts av Viktor Orbán – ett ledarskap som präglats av ständiga angrepp mot civilsamhället och den fria pressen. 

Under pandemin har den ungerska regeringen på ett skrämmande sätt utnyttjat situationen för att ytterligare stärka sitt grepp om makten vilket Blankspot rapporterat om.

Sedan april regerar Viktor Orbán med dekret på obestämd tid och har skaffat sig ett fritt spelutrymme för att förstärka de auktoritära dragen i den ungerska staten.

På gator syns pansarvagnar och soldater som vaktar sjukhus samt andra samhällskritiska institutioner och företag.

Undantagslagarna som verkställts ger möjlighet att fängsla de som sprider ”falska nyheter” och/eller bidrar till att förvärra epidemin genom att kritisera regeringens åtgärder eller försvåra arbetet mot smittan. Den ungerska polisen rapporterade i början av maj att de förhört 84 personer för kritiska kommentarer mot den ungerska coronastrategin. 

Det innebär att även journalister som skriver kritiska artiklar om hanteringen av coronasmittan riskerar upp till fem års fängelse. Antalet informanter som vill tala med journalister minskar. Få politiker, tjänstemän, läkare eller vårdpersonal vågar berätta om verkligheten eller ens efterfråga mer information från regeringen för att kunna göra sitt jobb.

Då kan även de hamna i fängelse.

Redan efter den första veckan klubbades förslag igenom att under de närmaste tio åren hemligstämpla alla detaljer för oberoende granskning av arbetet med den 350 kilometer långa järnvägslinjen mellan Budapest och Serbiens huvudstad Belgrad som finansieras av Kina.

Viktor Orbán försökte också reducera makten för borgmästare i hela landet men det lyckades oppositionen avvärja.

En av borgmästarna deltog nyligen på ett webbinarium anordnat av Alice Bah Kuhnke och kulturminister Amanda Lind. Sociologen Gábor Erőss är oppositionspolitiker för de gröna i Ungern såväl som vice borgmästare i det åttonde distriktet i Budapest. 

Han betonade att utvecklingen för Ungern inte bara berör pressfriheten utan lyfte fram hur det distrikt han ansvarar för är ett av de fattigaste där en rad olika minoritetsgrupper bor och att deras budget drastiskt minskar. 

– Pengarna från EU når inte fram till oss, sa Gábor Erőss. 

Ungern har nyligen fått 1 miljard euro i ett nödpaket under coronakrisen för att rädda företag som råkat illa ut. Men en stor oro finns för att dessa medel som tidigare mest används för att stärka Orbáns egen position. 

Vice borgmästare Erőss bekräftade också bilden av ett medielandskap som är helt dominerat av statspropaganda och att det i Ungern knappt finns några oberoende medier kvar. 

Några av dem med internationellt starka röster som kritiserat Ungern efter införandet av nödlagarna är Amnesty såväl som Europarådet. 

De och många andra varnar för en utveckling som inte längre ser ut att kunna garantera de ungerska medborgarna grundläggande demokratiska rättigheter längre och att det finns en ökad fientlighet mot marginaliserade grupper och tystnande av kritiska röster i landet. 

Alice Bah Kunke från Miljöpartiet som deltog på seminariet var också kritisk mot EU-kommissionens passivitet gällande utvecklingen i Ungern. Detta tog hon också upp i ett par av de webbsändningar av programmet 2022.

– Mitt framför oss håller Ungern på att förvandlas till en diktatur. Trots det är det förvånansvärt tyst från EU-kommissionens ledare Ursula von der Leyen, sa Alice Bah Kuhnke i sändningen för några veckor sedan.

Detta program uppmärksammades också av Orbáns högra hand som svarade med att skicka sin trollarmé på Bah Kuhnke. Det blev för henne ett aktuellt exempel på hur man systematiskt försöker tysta meningsmotståndare. 

– Nu finns det ingen återvändo vi måste fortsätta. Det är vår solidariska skyldighet att fortsätta och betona och peka på alla de övergrepp som Viktor Orbán gör dels mot demokratin dels mot ungerska folket, sade Alice Bah Kuhnke i 2022 den nästföljande veckans sändning. 

Det finns kritik mot att de svenska moderaterna och Kristdemokraterna inte lyckats utesluta Ungerns ledande parti, Fidesz, ur EPP som dessutom är den största gruppen inom EU-parlamentet. 

– Om man accepterar en utveckling som den i Ungern blir det svårt att ställa krav på länder som vill in, säger Bah Kuhnke och menar att samtliga medlemsstater måste stå bakom den värdegrund som EU företräder. 

Men det är inte bara miljöpartiet som reagerat. I en debattartikel hos nyhetssajten Europaportalen skriver också ett antal ledande S-politiker: “För oss socialdemokrater är utvecklingen oacceptabel. EU och Europarådet bygger på att värna demokratin, freden och friheten i regionen. Första steget måste alltid vara samtal och dialog med berört land, men när ett land har gått för långt och förbrukat sin trovärdighet bör även deras inflytande och medlemskap ses över.”

Den uteslutningsprocess som aktualiserats inom EPP mot Fidesz i samband med coronakrisen har skrivits under av bland annat Moderaterna och Kristdemokraterna i Sverige.

De medlemsstater med större inflytande i gruppen har dock inte undertecknat kravet på Fidesz uteslutande. Det gäller till exempel Tyskland, Frankrike, Österrike, Italien och Spanien.

I en intervju nyligen med den ungerska ambassadören i Wien ställs frågan om hur Orbán kan agera på detta sätt som leder till att 13 partigruppskollegor i EU vill utesluta honom och hans parti ur EPP. Ambassadören konstaterar att Orbán även förr valt vägar som inte alla ställt sig bakom, och nämner särskilt migrationsfrågan, men som sedan fungerat. 

– Vad jag menar med det: Orbán agerar inte enligt sin egen åsikt irrationellt; han försöker alltid, och det är detta som särskiljer honom från andra i Europa, att han kör väldigt nära väggen, ibland för nära; han testar gränserna, men när han kommer till gränsen drar han sig tillbaka, säger Andor Nagy till Wiener Zeitung och fortsätter:

– Om en bestämmelse i Ungern bryter mot EU:s grundläggande rättigheter har den alltid dragits tillbaka, Orbán har alltid varit villig att kompromissa med EU-kommissionen. Han testar gränser, men passerar inte dem.

En annan person som beskriver den oroande medieutvecklingen i Ungern som en cirkus är Professor Gábor Polyák från Institutet för kommunikation och medier på Pécs Universitet i Ungern.

Han är forskningsansvarig på organisationen Mertek Media Monitor och menar att ”offentlig finansiering används för statlig propaganda” och att det är svårt att få ut budskap utanför de statliga medieaktörernas räckvidd. 

De senaste tio åren har den ungerska staten lagt ner allt mer resurser på att finansiera medier som utvecklats till reklamarenor för staten. Dessa medieföretag är utan tvekan mest lojala mot regeringen och de redaktionella avvägningar de gör måste gynna det regerande partiet. Staten är deras största och viktigaste inkomstkälla enligt rapporten ”Statlig reklam som ett instrument för omvandling av mediemarknaden i Ungern” av Eastern Politics. Och även han kritiserade EU för att inte använda de verktyg som står till buds och syftade bland annat på möjligheten att strypa tillgången till medel. 

– Hela Orbánsituationen är till största del finansierad av EU-medel, sa Gabor Polyák under webbinariet om Ungerns framtid.

En annan organisation som följer utvecklingen av skyddet för de ungerska mänskliga rättigheterna är Hungarian Civil Liberties Union, HCLU. De arbetar med frågan sedan två årtionden och i en studie från februari 2020 visade de hur de oberoende medier som finns kvar hindras från att göra sitt jobb. De beskriver en journalistisk vardag där pressförfrågningar ignoreras, statsmedier tar öppet avstånd från dem och diskrediterar såväl deras rapportering som deras journalister samt skrämmer de källor som trots allt vänt sig till dem. 

Nyligen följde HCLU upp denna rapport med en om mediesituationen under coronakrisen genom uppföljande intervjuer med de 19 mediebolag som ingick i den första studien. 

Rapporten visar att det under pandemin pågår en organiserad och förstärkt smutskastningskampanj mot alla oberoende medier i de statsägda ungerska medierna. De beskriver också hur alla medier idkar självcensur för rädslan av att bli anklagade för att sprida falsk information och risker fängelse. Knappt någon inom till exempel vårdsektorn vågar tala med media av samma skäl. 

All information om coronaviruset är centraliserad och det finns inget utrymme för följdfrågor och varje media kan få max en ytterligare fråga efter en presskonferens. Dessa frågor skickas in i förväg och två av de intervjuade oberoende medierna tror sig vara svartlistade eftersom deras frågor aldrig adresseras. 

Medieorganisationen Atlatszo med fokus på grävande journalistik har fått två formella brev med kritik från den av regeringen tillsatta gruppen som ska informera om coronviruset OG, Operational Group for Protection against the Coronavirus Epidemic. Altatszo har fått dessa varningar efter att ha rapporterat om coronakrisen på ett sätt som inte följer regeringens krav på hur information ska förmedlas. 

En av de dagliga punkterna under de ungerska presskonferenserna som ges av OG lyfter upp frågan om falska nyheter och problemet med detta. Vilket ju har gjorts i många länder under pandemin, inklusive Sverige eftersom mycket falsk information och farliga hälsotips sprids. I Ungern blir dock kritiska artiklar som skrivits av oberoende medier kategoriseras som falska nyheter och pekas ut av statsmedier. Journalisterna får aldrig ge sina synpunkter på den kritik som framförts i public service mot dem. 

Den regimvänliga stiftelsen Századvég har lanserat sajten ”Fake News Watch” och de nyheter som presenteras som falska artiklar på den sajten är till största delen journalistik och opinionsjournalistik från oberoende medier. 

Den bild som här ovan ges av de oberoende mediernas arbetsmöjligheter i Ungern motsägs av det beslut som togs den 30 mars av EU-kommissionen. Det slår fast att Ungerns undantagsregler inte bryter mot de mänskliga rättigheterna. 

EU-kommissionen har tittat närmare på undantagslagar i totalt 20 medlemsländer som införts på grund av coronakrisen och anser inte att Ungerns undantagslagar underminerar journalisters arbete eller demokratin i landet. 

– Jag har studerat Ungerns lagar noga och de väcker inte behovet av att starta ett överträdelseförfarande än, jag måste understryka “än”, sade Věra Jourová, EU-kommissionens vice ordförande, under en pressträff enligt Europaportalen.

Trots utmaningarna uppmanar den vice borgmästaren i distrikt åtta i Budapest, Gábor Erőss att inte glömma att det finns ett växande motstånd mot Orbán som, enligt honom, inte längre enbart kommer från de vanliga intellektuella kretsarna och som behöver EUs stöd. 

Så med en auktoritär ledare som är villig att hela tiden testa gränserna under en pandemi innan en stor juridisk apparat som EU och dess medlemsstater hinner agera finns det en stor anledning till varför man bör fortsätta att följa utvecklingen i Ungern.

Och göra det man kan för att bevaka hur det stöd som ges används och hur undantagsreglerna tillämpas.

En grannlaga uppgift till vilken det behövs oberoende medier. 

Av Brit Stakston