Nyheter om ,

Expert om valet i Ungern: ”Landet behöver något nytt”

I parlamentsvalet i Ungern vann återigen det regerande partiet Fidesz - trots att oppositionen hade gått samma i en nybildad allians. Enligt lektorn Anamaria Dutceac Segesten beror det här bland annat på en orättvis valkampanj.

När sex partier gick ihop för att utmana det regerande partiet Fidesz inför Ungerns parlamentsval var förhoppningarna stora.

För första gången på 12 år verkade oppositionen ha en god chans att vinna, vilket skulle innebära början på slutet för Fidesz och deras ledare Viktor Orbán.

Men när 90 procent av valsedlarna hade räknats stod det klart att det regerande partiet hade fått över 53 procent av rösterna – och därmed tagit hem segern.

– Det finns två anledningar till att oppositionen inte vann det här valet. Det första handlar om en intern svaghet och det andra om strukturella faktorer som innebär att valkampanjen inte var rättvis. Oppositionen kunde inte nå ut till väljare, speciellt inte till de ute på landsbygden, säger Anamaria Dutceac Segesten, lektor i Europastudier vid Lunds universitet.

Partiet Fidesz kom till makten år 2010 och samma år valdes Viktor Orbán till premiärminister. Under hans ledning har partiet drivit en konservativ nationalistisk politik som har inneburit en nedmontering av byggstenar i liberala demokratier.

Bland annat har censuren kring media hårdnat, religionsfrihet minskat och valsystem ändrats så det gynnar större partier. Samtidigt har oppositionen varit splittrad och haft problem att kunna utgöra ett verkligt hot.

Men i slutet av år 2020 deklarerade sex stycken partier att de skulle gå samman under namnet “Förenad för Ungern” och utmana det ledande partiet i det kommande parlamentsvalet den fjärde april år 2022.

Den oväntade alliansen inkluderade det högerextrema partiet Jobbik, ett miljöparti, socialdemokrater, centerpartister och liberaler. Efter ett flertal primärval valdes slutligen den konservative ekonomen Péter Márki-Zay till alliansens kandidat för premiärministerposten.

Inför parlamentsvalet i Ungern valde oppostionen den konservativa Péter Márki-Zay som deras kandidat för premiärministerposten.
Bild: Péter Márki-Zay

Alliansens mål var att få bort Fidesz från makten och därmed minska Orbáns inflytande. Men enligt Anamaria Dutceac Segesten arbetade oppositionen i motvind och hade svårt att enas om gemensamma mål i sin kampanj.

– Deras taktik har varit att anklaga regeringen för att göra fel men de hade inga egna idéer på hur de ville förändra landet. Jag tror det här beror på att partierna skiljer sig så mycket ideologiskt, säger hon.

Ytterligare ett problem i kampanjen var att oppositionen inte fick tillgång till landets medier, det här till följd av att majoriteten av medieföretagen ägs av regimtrogna affärsmän.

Även om landets vallag säger att alla kandidater ska få lika stort medieutrymme fick Márki-Zay endast fem minuter på landets statliga tv-kanal under sin kampanj, medan Orbán hade möjligheten att göra flera tal och även få de återuppspelade på kanalen.

Det fanns även stora skillnader i vilka resurser partierna hade att använda för sina kampanjer. Medan oppositionen var beroende av sina egna tillgångar använde Fidesz till stor del statliga medel för att betala för sin kampanj.

– Valet var strukturellt riggat mot oppositionen till följd av att de inte hade samma möjligheter. Istället tog de till gamla metoder såsom att gå och knacka dörr för att nå ut med sitt budskap. Det här kan vara en lyckad taktik men i det här fallet räckte det inte till, säger Anamaria Dutceac Segesten.

I samband med det pågående kriget i Ukraina valde även Orbán att lyfta faktum att han vill ha fred medan oppositionen vill lägga sig i konflikten.

Det här syftar till att oppositionen vill bryta alla gas- och kolavtal med Ryssland medan Orban ville behålla en god relation med landet och president Vladimir Putin, som han har varit vän med i flera år.

Att Fidesz kände sig hotad av den nya alliansen blev allt tydligare i takt med att valet närmade sig och partiet använde ett flertal knep för att svartmåla oppositionen och deras ledare. 

Bland annat satte de upp affischer på oppositionsledaren Peter Marki-Zay runt om i huvudstaden Budapest. Under bilden stod slagord som antydde att Marki-Zay var en bricka för de politiska skurkarna, och att han ville förstöra Ungerns suveränitet och kristna kultur.

Anamaria Dutceac Segesten, som själv inte sett affischerna, säger att den här typen av taktik inte är något som gör henne förvånad.

– Att Orban använder en gerillamarknadsföring för att avstyra människor från att rösta på oppositionen går i led med den politik han för, säger hon.

Även interna konflikter inom alliansen kan ha påverkat utkomsten av valet. Trots att oppositionen hade den bästa chansen någonsin att vinna fanns det tydliga meningsskiljaktigheter, och såväl centerpartiet Momente som Jobbik har kritiserat alliansen och dess val av kandidat till premiärministerposten.

– Det finns en poäng i kritiken mot Peter Marki-Zay, och att han inte var rätt person för jobbet. Den främsta är att han inte är en karismatisk ledare utan mer praktisk. Han verkar även har fokuserat på att se till så att alla höll sams i alliansen snarare än att vara sig själv. I jämförelse är Orbán känd för att vara en väldigt karismatisk ledare, som syns och säger vad han tycker, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Oppositionens förlust i valet innebär att Fidesz nu kommer att behålla sin position i fyra år till, vilket har skapat oro bland såväl nationella som internationella aktörer.

Partiet kontrollerar inte bara landets regering och media utan även domstolarna, vilket har resulterat i att regimtrogna domare ofta får fördelaktiga positioner och förmåner medan de som har kritiserat styret har tvingats avgå eller blivit utsatta för hot.

Det auktoritära styrelsesättet har möjliggjort för Orbán att få en nästintill total kontroll över landet och gjort det svårt för hans kritiker att kunna mobilisera sig.

Kriget i Ukraina blev den största frågan i parlamentsvalet i Ungern. Viktor Orbán, som har en god relation med Rysslands president Vladimir Putin, hävdade att oppositionen ville lägga sig i konflikten medan hans parti ville hålla sig utanför.
Bild: Vladimir Putin och Viktor Orbán

Däremot finns det tecken på att utvecklingen i landet inte längre kommer att accepteras, något som blev tydligt när EU-kommissionen i veckan meddelade att de påbörjat processen med den så kallade villkorsmekansimen mot Ungern.

Processen är baserad på ett flertal nya lagstiftningar som EU-parlamentet godkände år 2020, och som trädde i kraft i början av år 2021. De nya regelverket innebär att unionen kan hålla inne sitt bidrag till ett land om de inte respekterar rättsstatsprincipen, såsom att landet inte har ett oberoende rättsväsen.

Diskussionerna om det nya regelverket började redan år 2018 men kunde inte ratificeras till följd av att Polen och Ungern tog ärendet till EU-domstolen då de ansåg att mekanismen inte är förenlig med Lissabonfördraget. 

Efter en utdragen process meddelade slutligen EU-domstolen att de inte höll med länderna. I sin tur genomfördes de nya lagstiftningarna och för Ungern kan det här nu innebära att de går miste om miljarder kronor, vilket skulle få stora konsekvenser för landet.

–  Om kommissionen genomför det här blir det ett tydligt budskap till Orbán och Fidesz: följer ni inte våra regler får ni inte pengarna, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Hon påpekar att det även krävs en förändring som sker inifrån landet men att den antagligen inte kommer att inkludera den nya alliansen som har för många meningsskiljaktigheter. Istället tror hon att en ny motståndskraft, som inte är baserad på de nuvarande politiska partierna, skulle ha bäst chans att utmana Orbán-regim.

– Vad Ungern behöver är något nytt, någon eller några, som har ett tydligt budskap som kan hålla i längden och som kan få ett starkt stöd bland befolkningen, säger Anamaria Dutceac Segesten.

Toppbild: Affischer på oppositionsledaren Péter Márki-Zay och premiärminister Viktor Orbán.

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.