Nyheter om ,

Våldsamma protester i Armeniens huvudstad

Oppositionen anklagar regeringen för att ha misslyckats under de nya fredsförhandlingarna mellan Armenien och Azerbajdzjan.

De senaste veckorna har oppositionella tagit till gatorna i Armenien. Protesterna lockar varje dag lockat uppemot 10 000 människor och bland dem har det förekommit våldsamma möten med poliser. Delar av protesterna anklagas för vandalism och våld mot förbipasserande.

Ett hundratal demonstranter har arresterats och omvärlden har anklagat regeringen för att använda övervåld. Bland annat skrev människorättsorganet Freedom House på Twitter att journalister, offentliga personer och vanliga människor kommit till skada.

Vi störs av våld som äger rum under protester riktade mot journalister, offentliga personer och vanliga medborgare i Armenien. Vi vädjar till folket att utöva sina grundläggande rättigheter på fredlig väg och uppmanar polisen att avstå från att använda oproportionerligt våld.

De armeniska myndigheterna och oppositionen måste respektera att demokratiska institutioner och institutioner för mänskliga rättigheter, inklusive det civila samhället och media, fungerar fritt, vilket är nödvändigt för att garantera alla medborgares rättigheter i linje med demokratiska normer och standarder.

Missnöjet från oppositionen mot Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan bröt ut efter att nya fredsförhandlingar påbörjats mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Retoriken mellan de båda länderna har varit upptrappad efter att ett avtal om eldupphör tecknats mellan Armenien och Azerbajdzjan i november 2020. Det föranleddes i sin tur av att Azerbajdzjan anfallit den icke-erkända armeniskdominerade regionen Nagorno-Karabach som formellt ligger i Azerbajdzjan, men där fredsförhandlingar om statusen pågått sedan ett krig på 1990-talet.

Efter kriget 2020 gick Armeniens position från att ha haft ett förhandlingsöverläge till att luta sig alltmer mot Ryssland som bevakar eldupphöret länderna emellan.

Efter ett möte mellan Nikol Pasjinjan, Azerbajdzjans president Ilham Alijev och Europarådets ordförande Charles Michel i mars uppfattar den armeniska oppositionen att regeringens retorik om Nagorno-Karabach har förändrats. Vid toppmötet presenterades fem principer som ska ligga som grund för fortsatta förhandlingar.

Det kommer samtidigt som att Alijev vid ett tal i slutet på april anklagade Armenien för att förhala fredsförhandlingarna, och om det fortsatte så hotade han med ett nytt krig.

– Om de [Armenien] inte erkänner vår territoriella integritet, så kommer vi inte heller att erkänna Armeniens. Det kommer vi förmedla officiellt. Med tanke på konsekvenserna av kriget [2020], så förstår den armeniska sidan vad det kan leda till.

Armeniens ombudsman för människorättsfrågor, Kristine Grigorian, har fördömt våldet från polisen mot demonstranterna.

– Bruket att gripa människor genom att klämma halsarna och kväva dem under gripandet är ett vanligt problem som tas upp, det är helt enkelt långt över gränsen.

Bilder cirkulerar på när poliser slår demonstranter, och när enskilda individer givit sig på äldre par i vredesmod. Screenshot från EuroNews

Blankspot har talat med Vahagn Avedian, fred- och konfliktforskare med fokus på mänskliga rättigheter och demokrati och som har skrivit mycket om Nagorno-Karabach. Han förklarar att de som demonstrerar i huvudsak tillhör sympatisörer till den förra regeringen. Den avsattes efter en fredlig revolution 2018.

– Kärnan i demonstrationerna utgörs främst av det gamla gardet (Republikanska partiet) flankerad av Dasjnaktsutyun som har stark representation bland diasporan. Dessa två partier röstades ut ur parlamentet i valet 2018, vilket har definitivt bidragit till antagonismen gentemot Pasjnijan och hans administration. Men de har också fått sällskap av andra som är direkt missnöjda med regeringens hantering av Karabach-frågan.

Vahagn fortsätter med att resonera att demonstrationerna började med att Pasjinjanregeringen varit otydlig i sin retorik gentemot det armeniska folket.

Vahagn Avedian vid sitt hem. Foto Rasmus Canbäck /Arkiv

– Pasjinjans regering har också bidragit till tonläget med vissa vaga och tvetydiga uttalanden som spätt på kritiken. Man måste inse att förhandlingsläget i konflikten i Nagorno-Karabach har ändrats dramatiskt sen krigsutgången 2020. Armenien är illa trängt och det är inte bara på grund av den uppenbara azerisk-turkiska alliansen i och efter kriget, utan även Rysslands implicita men väldigt tydliga markering mot Armenien och dess nuvarande regering.

Han fortsätter.

– Sättet Ryssland demonstrativt lät bli att sätta stopp för kriget och den azerisk-turkiska offensiven tolkades av många som en bestraffning av Pasjinjan-administrationens ambitioner om att både slå ner mot oligarkin (med många band till Ryssland) i Armenien och ännu en gång försöka närma sig EU.

Vidare menar Vahagn att ett grundproblem är att Pasjinjanregeringen inte varit transparent med sin politiska strategi i förhandlingarna om Nagorno-Karabachs status.

– Pasjinjanadmnistrationen har onekligen gjort sig skyldig till misstag som kunde ha undvikits. Den borde ha skyndat långsammare i reformerna på hemmaplan och i stället vara mer transparent om processens tillämpning och dess utmaningar och motstånd så att folket är informerad om att man gör något enligt sina löften och var skon skaver. Det handlar också om att trycka på diplomatispåret om att man vill en fredlig lösning på Karabach-konflikten baserade på internationella principer vilket kräver USA och EU:s aktiva deltagande för att inte lämna scenen öppet för Ryssland.

Slutligen förklarar Vahagn att oppositionen inte har visat att de skulle agera annorlunda än den sittande regeringen, och att det tyder på att missnöjet är mot Pasjinjan självt och inte regeringens politik.

– Med tanke på den rådande situationen efter kriget 2020 och handlingsutrymmen är det lite som pekar på att oppositionen skulle kunna göra mycket mer annorlunda än det som görs idag. Detta innebär också att oppositionens och demonstranternas kritik av Pasjinjan anses av många vara främst riktad mot honom och inte politiken som förs.

Ja, jag vill prenumerera!

Läs köpvillkoren innan du beställer.