Nyheter om Nagorno-Karabach
ICJ: Armenier ska få återvända till Nagorno-Karabach
Under fredagseftermiddagen samlades den Internationella domstolen i Haag (ICJ) för att presentera sina order mot Azerbajdzjan. Den huvudsakliga innebär att Azerbajdzjan är ålagda att garantera obehindrat återvändande för samtliga armenier som tvingades att lämna Nagorno-Karabach i september.
Av Rasmus Canbäck 20 november, 2023
Fredagen den 17 november beslutade Internationella domstolen i Haag (ICJ) att armenierna i Nagorno-Karabach ska ges rätten att obehindrat återvända till Nagorno-Karabach.
Azerbajdzjans delegation var inte på plats för att ta emot domen.
Den provisoriska ordern är en del av ett pågående ärende mellan Armenien och Azerbajdzjan. Det var efter den azerbajdzjanska offensiven mot Nagorno-Karabach den 19-20 september och under den pågående etniska rensningen av regionen som Armenien den 28 september skickade begäran till Haag.
Den 12 oktober pläderade parterna – Armenien och Azerbajdzjan – för sina respektive ståndpunkter. Armenien framlade tio krav som domstolen i Haag nu prövat. Det huvudsakliga kravet var att Azerbajdzjan ska uppdras av ICJ att upphöra med den pågående etniska rensningen av Nagorno-Karabach.
Under de kritiska veckorna i slutet på september tömdes Nagorno-Karabach på sin armeniska befolkning. Efter en nästan en tio månader lång blockad av Nagorno-Karabach, som ICJ beordrat Azerbajdzjan att stoppa, angrep Azerbajdzjan Nagorno-Karabach.
I rädsla för den azerbajdzjanska militären flydde hela den armeniska befolkningen på över 100 000 människor till Armenien. Under flykten noterar armeniska myndigheter att över 60 personer dog och åtta ledare för Nagorno-Karabachs regering och militär greps av Azerbajdzjan.
I sin order underströk domstolen att det var femte gången den samlades kring det pågående ärendet. Vid tidigare tillfällen har domstolen bland annat beslutat att Azerbajdzjan ska beskydda armeniskt kulturarv, häva blockaden av Nagorno-Karabach och motverka hets mot folkgrupp. ICJ underströk att tidigare beslut kvarstår.
[LÄS MER: Internationella domstolen i Haag: Upphäv blockaden av Nagorno-Karabach]
Även Azerbajdzjan har ett pågående ärende mot Armenien där den senare uppdragits att motverka hets mot folkgrupp.
Förutom den huvudsakliga ordern om att Azerbajdzjan ska garantera ett obehindrat återvändande för armenierna, så beslutade ICJ även om fyra andra provisoriska åtgärder. Det rör sig bland annat om att armenier i Nagorno-Karabach ska garanteras frihet från våld och att folkbokföringsregister ska skyddas.
Azerbajdzjan gavs därtill åtta veckor på sig att återkomma med en efterföljsamhetsplan.
I ett pressmeddelande från det azerbajdzjanska utrikesministeriet presenteras domstolen delvis som en vinst genom att ICJ inte tog ställning till samtliga anklagelser, delvis uttrycks att Azerbajdzjan inte håller med domstolen.
Den azerbajdzjanska ambassadören i Frankrike och tillika före detta talesperson för utrikesministeriet, Leyla Abdullayeva, skrev på Twitter (X) efter domen att Azerbajdzjan välkomnar den.
”Vi välkomnar ordern från ICJ som helt korrekt avslår Armeniens krav som utmanade Azerbajdzjans territoriella erkända suveränitet över Azerbajdzjan. Domstolen avslår också det grundlösa kravet på tillbakadragandet av all militär och rättsuppehållande personal från Karabach-regionen.”
Världssamfundet såg dock domen mot Azerbajdzjan som tydlig. Bland annat Frankrike uttryckte att man noterat domen mot Azerbajdzjan, och underströk att man förväntar sig att domen följs.
I Armenien kommenterade flera analytiker att domen är en diplomatisk seger.
Det armeniska utrikesministeriet sammanfattar domen i ett pressmeddelande. I det understryks att ICJ bedömer att armenierna i Nagorno-Karabach känt sig tvingade att lämna Nagorno-Karabach till följd av Azerbajdzjans agerande den 19–20 september.
Freds- och konfliktforskaren Vahagn Avedian, som under många år bevakat konflikten, säger till Blankspot att domen ska ses i relation till hela ärendet.
– Utöver punkterna i de tidigare domarna från december 2022, februari och juli 2023 om respekterandet och skyddandet av rättigheterna och säkerheten för armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach har ICJ även beordrat att de som har lämnat sina hem i rädslan för repressalier har rätten att återvända samt de som har stannat kvar rätten att lämna om de vill, säger Vahagn Avedian.
Hur troligt är det att domen efterlevs?
– Med tanke på att ingen av domstolens order från december 2022, februari och juli 2023 efterlevdes så kan man knappast förvänta sig att Azerbajdzjan kommer att fullfölja denna order. Om ett land misslyckas eller låter att bli fullfölja domstolens order så kan FN:s säkerhetsråd påtvinga de beordrade åtgärderna, något som aldrig ägde rum i Azerbajdzjans fall. Det blev i princip en vägledande passivitet som vi har bevittnat hos både EU och USA – Ryssland ska man nog räkna bort då Moskva är sedan kriget 2020 de facto på Azerbajdzjans sida – som gav regeringen i Baku grönt ljus med den etniska rensning som ägde plats.
Vad innebär en provisorisk order från ICJ?
– I vanliga fall har svarande land, i detta fall Azerbajdzjan, rätt till att inom avsatt tid inkomma med sina åsikter på domstolens utslag. Men om det finns föreliggande skäl att det behövs brådskande åtgärder så kan domstolen utfärda en provisorisk order som i princip träder laga kraft medan svarande part ska inkomma med sina åsikter eller invändningar.
Vad tror du händer härnäst?
– Så länge omvärlden – och med det menas EU och USA – inte agerar resolut för att tillämpa ICJ:s order så lär Baku knappast göra något i den riktningen. Personligen tycker jag att även om ICJ:s alla order sedan december 2022 är högst auktoritativ och vägledande så borde man utifrån det som har hänt på marken, det vill säga en etnisk rensning, snarare vända sig till Internationella brottsdomstolen, ICC. ICJ har till exempel varken reflekterat eller använt den termen för att beröra vad har de facto hänt när över hundratusen armenier flytt sina hem.
Vahagn Avedian fortsätter resonera att Armenien möjligen arbetar för att lyfta ett ärende i ICC. Bara dagen innan domen i ICJ kom så ratificerades Armenien som en fullvärdig medlem av Internationella brottsmålsdomstolen. Det gör landet till den 124:e medlemmen. Azerbajdzjan har fortfarande inte anslutit sig till ICC.
– ICJ har inte heller någon mekanism – annat än det som tillfaller det vingklippta säkerhetsrådet – att verkställa sina order eller hålla ansvariga ledare till svars för sina brott. Det kan ICC även om Azerbajdzjan inte är ansluten till ICC. Det är däremot inte något hinder för ICC att ta sig an fallet och om man har bevis på de påstådda anklagelserna om etnisk rensning och andra krigsbrott så som Armenien nu framfört hos ICJ, att utlysa arresteringsorder för de ansvariga ledare i Azerbajdzjan, främst för president Ilham Alijev som statshuvud och högsta befälhavare, säger Vahagn Avedian.
Toppbild: I plenisalen i Internationella domstolen i Haag. Pressfoto från ICJ
