Nyheter om ,

Utvisade Musatafa Nauibi är tillbaka i Sverige

Mustafa Nauibi, ”brottaren” som utvisades till Afghanistan i mitten av december 2016 och som Blankspot träffat i Kabul är nu tillbaka i Sverige.

Rejält omtumlad, men framför allt glad, efter ett par hektiska dygn landade han på Landvetter flygplats i Göteborg klockan 10:45 i torsdags.

– Jag har väntat på det här i 1,5 år, men de senaste dagarna har allt gått väldigt fort. Jag känner mig jätteglad, säger Mustafa Nauibi när Blankspot når honom på telefon knappt två dygn efter den efterlängtade återkomsten till Sverige.

Ända sedan deportationen med det omskrivna Luciaflyget i december 2016 har Mustafa Nauibi varit fast besluten om att återvända till Sverige.

I februari 2017, efter tre månader i Afghanistan, träffade Blankspot honom i Kabul.

Det var en orolig och rädd Mustafa, som redan hade fått uppleva flera otäcka sprängdåd i närheten av det hus där han hyrde ett rum tillsammans med ett par andra unga afghaner.

Han sov på en tunn madrass på golvet. På väggarna hängde hans brottningsdräkt i Örgrytes färger. Han var förtvivlad över att han nekats uppehållstillstånd i Sverige, men han hade inte gett upp.

Tvärtom pratade han redan då om återvändandet och hur det skulle kunna bli möjligt. Han skulle söka arbete i Sverige, och i slutet av mars kom beskedet han väntat på: Migrationsverket beviljade ett två år långt arbets- och uppehållstillstånd.

Mustafa Nauibi, som då befann sig i Kabul, begav sig till den iranska ambassaden och ansökte om ett nytt tremånadersvisum till Iran. Tredje gången gillt sedan utvisningen från Sverige, och förhoppningsvis även den sista, tänkte Mustafa när han satte sig på flyget till iranska huvudstaden.

– Alla kontakter har gått via den svenska ambassaden i Teheran. Ingenting har skötts från Kabul, berättar Mustafas ”svenska mamma” Lena Hummerhielm över högtalartelefonen från hemmet i Vänersborg, där hon tillsammans med Mustafa håller på att förbereda ett något försenat födelsedagskalas för återvändaren.

Sent i tisdags eftermiddag meddelade man från den svenska ambassaden i Teheran att tillståndet var klart. Och redan dagen efter, i onsdags, fick Mustafa Nauibi tid för att hämta ut det.

Mustafa Nauibi berättar att han tog emot tillståndet, och att han därefter rusade ut, jublande glad, från ambassaden. En flygbiljett bokades mer eller mindre på stående fot, och i torsdags förmiddag landade han alltså på Landvetter.

Bland dem som mötte honom på flygplatsen fanns Lena Hummerhielm och hennes make. Men också Mustafas nya arbetsgivare, som varit ett stort stöd genom hela visum- och ansökningsprocessen.

– Det var helt fantastiskt att se dem. En obeskrivlig nästan lite overklig känsla. Jag blev jätteglad och tappade kontrollen, kroppen började skaka och jag var tvungen att sätta mig ner, berättar Mustafa Nauibi.

En av de första att få gratulera honom var hans brottningstränare Thomas Svensson. I fredags kväll, när kompisarna i laget hade utomhusträning, dök Mustafa upp oanmäld. En uppgörelse som tränare Thomas och Mustafa kommit överens om i största hemlighet.

– Det blev en överraskning för kompisarna i laget. Alla blev tårögda, berättar Mustafa.

I fredags kväll, när kompisarna i laget hade utomhusträning, dök Mustafa upp oanmäld. Foto: Thomas Svensson.

Ända sedan utvisningen har familjen Hummerhielm och vännerna i Sverige kämpat för att det skulle lösa sig med ett arbetstillstånd för Mustafa. Utan att gå in på några detaljer berättar Lena att det varit en både lång och utdragen process.

– Det har varit jobbigt och tagit längre tid än vad vi trodde, säger hon.

– Vi är otroligt tacksamma för att Iran öppnar upp för afghanska flyktingar, så att de kan komma dit lagligt. Det är inte många länder som gör det längre.

Mustafa Nauibi säger att han känt sig tryggare, men också mer ensam, i Iran än i Afghanistan.

– I Iran har jag inte behövt vara rädd för explosioner. Samtidigt har jag blivit stoppad många gånger av den iranska polisen, och varit tvungen att visa upp pass och visum.

På måndag ska Mustafa Nauibi träffa sin nya arbetsgivare. Då ska han få mer detaljerad information om vad anställningen kommer att innebära. Arbetstillståndet är på två år och måste därefter förnyas.

Ända sedan utvisningen har familjen Hummerhielm och vännerna i Sverige kämpat för att det skulle lösa sig med ett arbetstillstånd för Mustafa. Foto: Urban Hamid.

Men allra först väntar alltså födelsedagskalas med svenska familjen. Om alla kommer blir det ett 25-tal personer, berättar Lena Hummerhielm.

Så vad längtar Mustafa Nauibi mest efter nu?

– Att få börja om igen med mitt vanliga liv. Att gå till brottningsträningen och få träffa alla kompisar igen. Nu behöver jag inte vara rädd längre.

Se intervjun som gjordes med Mustafa i Kabul våren 2017:

Hjälp oss skriva mer om Migration!

Blankspots journalistik göms inte bakom en betalvägg. Stöd det fortsatta arbetet med att bevaka Migration genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli prenumerant.