Nyheter om Azerbajdzjan
UD ignorerade företagens avhopp – fortsätter samarbete med Azerbajdzjan
De senaste två åren har UD intensifierat sitt samarbete med den azerbajdzjanska ambassaden för att öka handeln länderna emellan. Den senaste handelsdelegationen ställdes dock in efter att företagen hoppat av.
Av Rasmus Canbäck 23 januari, 2024
De senaste åren har den svenska handelskammaren i Eurasien tillsammans med UD samarbetat med den azerbajdzjanska staten för att anordna handelsdelegationer.
Det rör sig bland annat om möten anordnade i samband med kvalmatcherna till Europamästerskapen för herrar som spelades i mars och november 2023. Men också i samband med Nobelprisutdelningen. I Azerbajdzjan ligger Villa Petrolea där Nobelbröderna i slutet på 1800-talet etablerade sin verksamhet.
I en granskning av underlag från UD framgår det dock att den formella handelsdelegationen, som skulle ha gått till Azerbajdzjan i samband med landskampen den 16 november, ställdes in. I underlaget står det att svenska företag hoppat av.
Den svenska ambassaden i Baku uppger genom en handläggare på UD att de inte känner till anledningarna för företagen att avstå från att delta på resan. De refererar i stället till Den svenska handelskammaren i Eurasien som ansvarat för inbjudan till medlemsföretagen.
Enligt handelskammarens VD Heinz Sjögren, och tillika ordförande för Liberalerna i Tyresö kommun, berodde den inställa delegationen på flera anledningar. Han uppger i ett mejl till Blankspot att det initiala intresset för resan var svagt. Han skriver också att efter att Sverige blivit utslaget ur EM-kvalet hoppade flera företag av. ”Några” företag, enligt Heinz Sjögren, ska ha uppgivit att Azerbajdzjans ”attack” mot Nagorno-Karabach i september varit skälet att inte delta.
Efter det ställde handelskammaren in hela resan, skriver Heinz Sjögren.
Angreppet mot Nagorno-Karabach resulterade i att över 100 000 armenier under dramatiska förhållanden försattes på flykt. Omvärlden reagerade med starka fördömanden mot Azerbajdzjan och saken fördes till Internationella domstolen i Haag.
Trots den inställda resan valde den svenska ambassaden i Baku att anordna en representationsträff i Villa Petrolea för svenska företag i samband med fotbollsmatchen, vilket även handelskammaren skrev om i ett nyhetsbrev. Träffen skedde knappt två månader efter Azerbajdzjans slutgiltiga angrepp mot Nagorno-Karabach inträffat.
En prekär detalj är att Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forsell tillsammans med partiets EU-parlamentariker Karin Karlsbro i oktober argumenterade för att EU behöver utreda ”långtgående sanktioner” mot Azerbajdzjan. Här spretar synen på handel i Azerbajdzjan mellan lokalordföranden i Tyresö och partitoppen.
Sedan 2022, då handelskammaren intensifierade sitt samarbete med Azerbajdzjan, har Sveriges export ökat med 40 procent till Azerbajdzjan, enligt SCB. Det rör sig visserligen om i sammanhanget låga belopp. Det totala exportnettot för 2023 (till och med oktober) uppgår till 279 miljoner kronor. Jämförelsesiffran för 2022 är 199 miljoner kronor.
Enligt en intervju från april 2023 med den svenska ambassadören Tobias Lorentzson för den regimkontrollerade nyhetskanalen Report News Agency skulle fotbollsmatcherna under 2023 vara ett bra tillfälle att främja handel mellan länderna.
Inte första gången
2017 rapporterade Dagens Nyheter att UD anordnade en företagsresa till Azerbajdzjan. Då arrangerades den tillsammans med det svenska statligt ägda handelsbolaget Business Sweden och leddes av dåvarande EU- och utrikeshandelsminister Ann Linde (S).
Liberalernas dåvarande utrikespolitiske talesperson Fredrik Malm kritiserade resan för att ”vara en inbjudan till korruption och mutor”. Åren innan resan pågick flera brottsutredningar om svenska bolags inblandning i anklagelser om korruption i Azerbajdzjan. Det rörde sig bland annat om TeliaSonera och Bombardier. Båda företagen friades senare.
Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling ifrågasatte då att handelsdelegationen gick av stapeln utan deltagande från civilsamhället.
Sedan 2017 är det mycket som har hänt. Azerbajdzjan rankades 2017 på plats 122 av 180 i Transparency Internationals korruptionsindex. I den senaste mätningen från 2022 har Azerbajdzjan fallit trettiofem placeringar till plats 157.
Dessutom har flera krig skett. Hösten 2020 angrep Azerbajdzjan Nagorno-Karabach i strid mot de FN-stödda fredsförhandlingarna som pågick. Azerbajdzjan hävdar sin rätt till territoriell integritet. September 2022 invaderade Azerbajdzjan grannlandet Armenien och ockuperar, enligt Armenien, i dag cirka 29 000 kvadratmeter territorium. December 2022 inleddes en blockad av Nagorno-Karabach som Internationella domstolen i Haag beordrade Azerbajdzjan att upphöra vid två tillfällen (februari respektive juli 2023).
I en rykande färsk rapport från Human Rights Watch framgår det att förföljelsen mot civilsamhället under hela händelseförloppet har ökat. Bland annat har fler än tio journalister arresterats på vad som framstår som fingerade grunder. Antalet politiska fångar har, enligt den azerbajdzjanska organisationen Institute for Democracy and Peace, ökat från 99 år 2022 till över 250 för 2023.
Utöver det anser amerikanska människorättsorganisationen Freedom House, i sitt frihetsindex, att Azerbajdzjan (9/100) är mer auktoritärt än båda grannländerna Iran (11/100) och Ryssland (14/100). Medan de två sistnämnda har sanktioner mot sig, så saknas sådana mot Azerbajdzjan trots att frågan många gånger varit aktuell – inte minst efter skeenden i Nagorno-Karabach under hösten.
Svenska UD har aktivt motsatt sig sanktioner mot Azerbajdzjan.
Nära samarbete med Azerbajdzjan
Hursomhelst så har samarbetet mellan Den svenska handelskammaren i Eurasien och den azerbajdzjanska regeringen de senaste åren intensifierats.
Enligt bloggportalen Diplomatic World ska Heinz Sjögren, vid ett seminarium i april 2023 om Azerbajdzjans roll i OSS-regionen, ha understrukit att Azerbajdzjans frihandelszon Alat Free Economic Zone finns.
Diplomatic World drivs för övrigt av Cawa Media som var på en bjudresa till Azerbajdzjan hösten 2021, vilket Blankspot rapporterade om. Sedan dess har Cawa Media skrivit ett femtiotal artiklar om den azerbajdzjanska ambassadens aktiviteter i Sverige.
Vid fotbollsmatchen mellan Sverige och Azerbajdzjan i mars anordnade den azerbajdzjanska ambassaden ett vinprovningstillfälle tillsammans med Den svenska handelskammaren i Eurasien. Evenemanget bevakades av Cawa Media då också.
Bland talarna fanns den azerbajdzjanska ambassadören, Heinz Sjögren, Ericsson, UD, AzPromo och Caucasus Consulting Group. AzPromo är ett statlig azerbajdzjanskt företag som ska främja investeringar i landet. Caucasus Consulting Group drivs av svensk-azerbajdzjanen Bahram Atabeyli som sedan 2007 bor i Azerbajdzjan där han under några år var biträdande honorärkonsul. Han var ersättare för Moderaterna i Riksdagen åren 2002–2010. Bolaget är medlem i Den svenska handelskammaren i Eurasien.
Caucasus Consulting Group arbetar bland annat med att hjälpa utländska företag att etableras på den azerbajdzjanska marknaden. På hemsidan framgår det att de utfört en mängd uppdrag åt den azerbajdzjanska staten. De är inblandade i flera företagsnätverk som sammankopplar de nordiska marknaderna med den azerbajdzjanska marknaden. Det svenska bolaget Emtunga, som bland annat utvecklar oljeplattformar, står som en av kunderna.
Enligt bolagets hemsida utgör azerbajdzjanska statliga bolag en stor del av kunderna. Däribland nämns livsmedelsföretaget Azersun som ägs av presidentfamiljen och som är känt för att vara en del av ett vidare korruptionsnätverk.
”Inte helt enligt lagen”
Flera svenska företag som är aktiva i Azerbajdzjan och som är medlemmar i Den svenska handelskammaren i Eurasien svarar kort att de inte deltog vid några av träffarna med handelskammaren. Endast SKF uppger att de deltog vid representationstillfället den 16 november som ambassaden anordnade.
Flera av företagen återkommer inte med svar. Det rör sig bland annat om Oriflame som också sitter i styrelsen för Den svenska handelskammaren i Eurasien. Även Ericsson sitter i styrelsen, liksom Business Sweden.
Ericsson, som deltagit som talare vid flera av den azerbajdzjanska ambassaden träffar, och som bygger ut 5G-nätverket i landet för det statligt ägda Azercell (som TeliaSonera sålde av ägarandelar från efter anklagelser om korruption), får en ytterligare fråga om hur de ser på att förespråka handel med landet.
Ericsson bekräftar att de deltagit vid tillfället den 27 mars.
”Ericsson har kunder i 180 länder och är medlem i ett flertal handelskammare varav en av dem är Den svenska handelskammaren i Eurasien. Vi närvarade vid handelskammarens aktivitet den 27 mars 2023 i Stockholm och informerade då om 5G och möjligheterna som tekniken möjliggör. Vidare har Ericsson inte planerat att delta i någon handelsdelegation till Azerbajdzjan.”
I ett uppföljande mejl till Heinz Sjögren redogör vi för nämnda fakta och resonemang som berör handelskammaren, och med hänvisning till Dagens Nyheters artikel från 2017 och Cawa Medias artiklar. Frågorna som ställs är hur de på handelskammaren resonerar principiellt kring handel med auktoritära regimer, hur de ser på samverkan med den azerbajdzjanska ambassaden och hur de hanterar risker som företag kan utsättas för i Azerbajdzjan.
I det utförliga svaret, som i den här texten sammanfattats och förkortats för att förenkla läsningen, beskriver Heinz Sjögren handelskammarens roll som en informationsspridare.
”Vi informerar om det mesta som kan ha relevans för näringslivet. Det är allt från makroekonomi till kultur- och sportevent.
Förutom att sprida information till företag, myndigheter och olika organisationer så hänvisar vi till relevant och behörig expertis för mer konkret rådgivning. Vi ägnar oss inte åt någon egen rådgivning. Företagen gör sina egna välgrundade bedömningar. Vi tror att ju mer information företagen har desto bättre beslutsunderlag har de.
[…] vi tycker att det är viktigt att sprida information om dessa (12 länder som de verkar i) relativt okända länder, som dessutom generellt kännetecknas av hög grad av politisk risk och olika typer av korruption, samt svag utveckling av demokrati.”
Vidare beskriver han att det görs bland annat genom rapporter, seminarier och nyhetsbrev om alla länder de verkar i. Han understryker även att handelskammarens finansiering kommer från medlemsföretagens årsavgifter.
På hemsidan för hans eget konsultbolag finns ett exempel på en sådan rapport. I den framgår det visserligen att Azerbajdzjan styrs med järnhand under Alijevfamiljen, men det nämns inget om den ökande korruptionen i landet.
I december greps även en fransk affärsman på vad franska utrikesministeriet kallar för fingerade grunder, men trots det understryker UD att det inte finns några sanktioner som förbjuder handel med Azerbajdzjan.
”I UD:s uppdrag ingår att arbeta för att stärka Sveriges konkurrenskraft och öka vår handel med omvärlden. Detta möjliggörs bland annat genom att stödja svenska företags affärsmöjligheter i världen, samt att på olika sätt visa att Sverige är ett attraktivt land att investera i.
Företagen väljer själva vilka marknader de vill satsa på. Det finns inga sanktioner som förbjuder handeln med landet. Det framgår tydligt i regeringens utrikeshandelsstrategi att svenska företag förväntas följa FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter samt bekämpa korruption. Sverige för även en dialog om svenska kärnvärden i främjandet i länder med bristande respekt för de mänskliga rättigheterna. Sverige har i möten med azerbajdzjanska företrädare på hög politisk nivå tagit upp situationen kring de mänskliga rättigheterna i landet.
Sveriges näringslivsfrämjande i Azerbajdzjan fokuserar bland annat på hållbar infrastruktur och grön omställning. Ett exempel på aktivitet på området är att marknadsföra det svenska hållbarhetsprojektet Smart City Sweden, som är ett sätt att främja svenska hållbara stadslösningar. Jämställdhet har identifierats som ett annat särskilt fokusområde i Sveriges främjandearbete i Azerbajdzjan.”
Till Bahram Atabeyli, som är en stående talare vid representationstillfällen och agerar mellanhand för flera nordiska företag i regionen, frågar vi hur han dels ser på samverkan med den azerbajdzjanska staten, dels hur företaget hanterar risker för korruption. Även Bahram Atabeyli ger utförliga svar som vi förkortat för att förenkla läsningen.
”Målet (sedan flytten 2007) har varit och är att möjliggöra mer samarbete mellan Sverige och Azerbajdzjan. Jag har valt företagens projekt med stor eftertanke så att man inte hamnar i ett icke-önskvärt läge. Med facit i hand tror jag att vi har lyckats så gott det går.”
Vidare beskriver han att det finns rutiner för att riskminimera när de samverkar med nya kunder i Azerbajdzjan. Ingen av kunderna, menar Bahram Atabeyli, finns på risklistan hos azerbajdzjanska skattemyndigheten. Hans eget företag har vid två tillfällen genomgått extern revision i Azerbajdzjan, så kallad due diligence, utan anmärkningar.
Hur arbetar ni med att förebygga risker för korruption för svenska företag?
[…] vårt arbetssätt är baserad på ISO-standard som i sin tur stöter bort en del företag. Att skydda svenska företag är mycket viktigt så jag brukar redogöra alla typ av risker så att de vet och ska ta hänsyn till för att undvika problem.
Vad gäller kontakter med azerbajdzjanska myndigheter svarar han att problem inte går att lösa helt enligt lagen.
”Det viktigaste jag har lärt mig är att det inte går att lösa problemen helt enligt lagen då man har bråttom och vill få saker gjorda i den här delen av världen.”
På frågan hur han ser på samverkan med den azerbajdzjanska staten beskriver han att det handlar om en handelsrelation. Som exempel lyfter han att Caucasus Consulting Group vann en statlig upphandling om att implementera en antikorruptionscertifiering (ISO 37001) för en statlig myndighet. Vad gäller Azersun känner han inte igen att de arbetat tillsammans, men han säger att de köpt utrustning av danska FOSS som också står som en kund på företagets hemsida.
Enligt världsbanken är merparten av landets ekonomi kopplad till staten eller oligarker som är kopplade till staten. Det privata näringslivet anses vara svagt och företag som inte samverkar med staten riskerar att råka ut för förföljelser. Nära samverkan med den azerbajdzjanska staten innebär att företagen fått dess acceptans.
Samtliga tillfrågade gavs minst tre dagar att svara.
”Korruptionsutmaningen hög i Azerbajdzjan”
Efter att samtliga svar inkommit skickade vi ett utkast av artikeln i sin helhet till juristen Parul Sharma. Hon arbetar som tillförordnad generalsekreterare för organisationen Institutet mot mutor som bland annat arbetar med att stötta näringslivet i att motverka korruption.
Hon svarar i skrift att företag behöver ta större ansvar att arbeta proaktivt med sitt antikorruptionsarbete.
– Handel som inkluderar ett proaktivt antikorruptionsarbete är inte vanligt och något som vi på Institutet mot mutor efterfrågar ständigt. Ett pågående och organiskt arbete mot mutor och korruption borde ju vara det moderna sättet att göra affärer på, men tyvärr är det fortfarande underprioriterat, skriver Parul Sharma.
Hon fortsätter resonera att korruptionsutmaningarna i Azerbajdzjan är stora.
– Krig och militarism ökar också korruptionskänsligheten i ett land, och när det gäller Azerbajdzjan är korruptionsutmaningen redan hög. Mutor och korruption urholkar demokratiska principer och kan påverka ett samhälle väldigt länge och har man inte ett proaktivt antikorruptionsarbete så kan en enkelt konstatera att man bidrar till mer korruption och mindre demokrati, konstaterar Parul Sharma.
Vidare tar Parul Sharma upp Ericsson och Telia som två svenska företag som sticker ut i sammanhanget.
– Sverige sticker ut negativt och toppar på listan över bolag i världen som bötfälls för korrupta affärer. Det handlar om den amerikanska finansinspektionens lista över högsta böter hittills. Den toppas av brasilianska oljebolaget Petrobas följt av de svenska bolagen Ericsson och Telia. Tillsammans har de bolagen betalat cirka 20 miljarder i böter, skriver Parul Sharma.
Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling är kritisk mot UD:s ageranden. Han menar att det är fel väg att gå med fördjupat samarbete med Azerbajdzjan.
– Det är oroväckande att UD verkar för att svenska företag ska fördjupa sina kontakter med Azerbajdzjan med tanke på det krympande demokratiska utrymmet och den ökande korruptionen. Lägg där till den horribla utvecklingen i Nagorno-Karabach.
Hur bör UD agera nu?
– Den svenska regeringen måste verka för EU-sanktioner mot Azerbajdzjan för att sätta press på regimen att vända utvecklingen och öka pressen för att politiska fångar ska släppas.
Toppbild: Sveriges utrikesminister Tobias Billström träffar sin azerbajdzjanska motsvarighet Jeyhun Bayramov vid ett OSSE-toppmöte under 30 november 2023. Foto från azerbajdzjanska utrikesministeriet.
