Den långvariga gränstvisten mellan Thailand och Kambodja har tagit en ny diplomatisk vändning efter årtionden av resultatlösa förhandlingar.
Av Hedda Steen 15 oktober, 2026
Utanför den berömda turistön Ko Kut breder Thailandsbukten ut sig. Under havsytan kan stora tillgångar av olja och naturgas finnas – men vem har rätt till dem? Efter vårens rapporter om strider mellan Thailand och Kambodja står nu en mindre känd konflikt i fokus: ländernas överlappande anspråk på havsbottnen. Den här veckan möts de i Haag, där en internationell förlikningskommission ska försöka bryta ett dödläge som varat i årtionden.
Mötet har bekräftats av Permanenta skiljedomstolen, PCA, som hjälper till att organisera processen. Det blir det andra mötet, efter det första i Singapore i september. I Haag fortsätter kommissionen att behandla ländernas olika ståndpunkter om havsgränsen. Thailand har meddelat att dess delegation ska presentera tekniska underlag för gränsdragningen. Kambodja vill också få gränsen fastställd och har tidigare föreslagit ett samarbete i området medan gränsfrågan fortfarande diskuteras.
Tvisten gäller omkring 26 000 kvadratkilometer i Thailandsbukten, där ländernas anspråk på havsbottnen överlappar varandra. Det omtvistade området ligger bland annat utanför den thailändska ön Ko Kut, där ländernas gränslinjer skiljer sig åt.
Trots möjligheterna att utvinna naturgas och olja i området har någon gemensam utvinning ännu inte kommit igång. Frågan om naturresurserna har länge varit en del av konflikten, eftersom länderna behöver komma överens om var gränsen ska gå och vem som har rätt att använda tillgångarna.
År 2001 skrev Kambodja och Thailand under ett avtal, MOU 2001, som skulle hjälpa länderna att lösa tvisten. Avtalet gick ut på att de skulle förhandla om havsgränsen i den norra delen av området, medan de i den södra delen skulle undersöka möjligheten att utvinna olja och gas tillsammans. Tanken var att länderna skulle kunna arbeta med gränsdragningen samtidigt som de undersökte möjligheten att utvinna naturgas parallellt.
Montage från rapporten ”Cambodia-Thai Maritime Dispute: Case of the Overlapping Claims Area in the Gulf of Thailand”.
I maj 2026 beslutade Thailand att säga upp avtalet. Regeringen hänvisade till att förhandlingarna inte hade gett resultat och ville fortsätta samtalen direkt med Kambodja, utan det tidigare avtalet som grund. Kambodja motsatte sig beslutet och begärde i juni en internationell förlikning enligt FN:s havsrättskonvention. Till skillnad från de tidigare förhandlingarna mellan länderna får nu en oberoende internationell kommission möjlighet att bedöma deras ståndpunkter. Förlikningen kan därmed bli ett första steg mot att bryta det långvariga dödläget, men det återstår att se om processen leder till några konkreta framsteg.
I Haag leds den kambodjanska delegationen av utrikesminister Prak Sokhonn och den thailändska av utrikesminister Sihasak Phuangketkeow. De möter en kommission med fem ledamöter, ledd av Katrina Cooper.
Enligt havsrättskonventionen ska kommissionen normalt lämna sin rapport inom tolv månader efter att den bildades. Om länderna inte når en överenskommelse kan rapporten innehålla rekommendationer om hur tvisten skulle kunna lösas.
Rekommendationerna är inte bindande men kan ligga till grund för fortsatta förhandlingar. Mötet i Haag innebär därför inte att havsgränsen kommer att fastställas. I slutändan är det fortfarande Thailand och Kambodja själva som måste komma överens om var havsgränsen ska gå.
Toppbild: Montage av Thailandsbukten och fredspalatset i Haag. Foto: Reto Stöckli/NASA Earth Observatory samt OSeveno, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons
