Analys om Coronavirus, Demokrati
Stakston: Farlig virusinfo infekterar samhällskroppen
Coronaviruset sveper över världen och med den en digital pandemi. All desinformation, falska nyheter och galna konspirationsteorier kan vara lika livsfarliga som viruset.
Av Brit Stakston 2 april, 2020
Det går en mängd rykten om hur man kan bota eller skydda sig mot corona i olika delar av världen. Efter ett rykte i Iran om att alkohol skyddar mot coronaviruset har ett hundratal personer dött på grund av etanolförgiftning.
Genom sociala medier sprids allt från verkningslösa andningstips, påstående om att vitlök skyddar till falska nyheter eller varningar om att vissa värktabletter duplicerar viruset.
På den afrikanska kontinenten förekommer rykten om att man är bättre skyddad mot coronaviruset genom värmen.
Oroande är också hur snabbt information sprider sig om förlängda karantänperioder, undantagstillstånd eller hur restriktionerna fungerar. Detta kan allvarligt försvåra myndighetsinformation och över tid orsaka kaos när isolerade människor blir allt mer pressade över sin privatekonomi och världsläget.
Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Dunja Mijatović skriver i en kommuniké hur viktigt det är att inse faran med desinformation. Parallellt betonar hon att pressfriheten inte får undermineras av åtgärder för att motverka desinformation.
–De globala hälsoproblem som orsakas av COVID-19 kräver effektiva åtgärder för att skydda människors hälsa och liv. Detta inkluderar bekämpning av desinformation som kan orsaka panik och social oro./../ Särskilt i krisstider måste vi skydda våra dyrbara friheter och rättigheter.
Ryktesspridningen har ofta ekonomiska eller politiska intressen. De stater som varit aktiva på nätet med desinformation märks även nu.
Vanligt förekommande desinformation från Ryssland är den om att USA ligger bakom viruset och annat som visar hur illa det går i väst. För Kinas del vill man förflytta sig från det misslyckande spridningen av viruset inneburit till att sprida hur väl man hanterat det.
Samtidigt finns i andra delar av världen rykten om att viruset är skapat i franska eller kinesiska labb eller rent av ett påhitt. På nätet finns som vanligt en vild flora av rykten. Från rena avfärdanden blandade med väldigt dystopiska framtidsbeskrivningar där Coronaviruset beskriv som Europas Tjernobyl.
I ett läge där förtroendet för myndigheterna varierar i många länder och medielandskapet är splittrat bidrar det också till att rykten på alternativa informationskanaler med lätthet kan spridas.
I de länder där populismen växt de senaste åren finns redan ett utgångsläge med ett stort ifrågasättande av den elit man upplever styr samhället. Detta innefattar ett ifrågasättande av europeiska och globala organisationer. Att EU är paralyserat och inte klarar av krisen är en återkommande tematik i rena desinformationskampanjer.
I grunden är en pandemi en perfekt storm för ytterligare splittringar av grupper i samhället, fördjupning av konflikter eller att ledare passar på att förstärka sin makt. Man får inte glömma att parallellt med virusets framfart pågår samma undergrävande förtroende för demokratins institutioner som pågått de senaste åren.
En pandemi där många politiska beslut fattas möjliggör såväl konstanta ifrågasättanden av politiker och deras vägval samt att att auktoritära rörelser växer. Vi ser en allt större öppenhet för vissa former av digital övervakning eller hur till exempel nödlagar och undantagsregler tillämpas på obegränsad tid. Allt sådant förstärks online. Rädsla är en drivkraft som kan utnyttjas på många sätt.
Utifrån detta scenario har ett antal sociala medieaktörer tagit ett ansvar för vad som händer på deras plattformar. Facebook, Twitter, Google, Youtube, Reddit, LinkedIn, 10 cent, Tiktok och Microsoft har tillsammans med världshälsoorganisationen WHO enats om gemensamma strategier.
A joint industry statement on COVID-19 from Microsoft, Facebook, Google, LinkedIn, Reddit, Twitter and YouTube: pic.twitter.com/uKEXvjMuBi
— Microsoft (@Microsoft) March 17, 2020
De vill alla arbeta tillsammans för att säkerställa så att myter, konspirationsteorier, falsk information och bedrägerier inte synliggörs på deras plattformar och att korrekt hälsoinformation når ut.
Man har också enats om att förbjuda annonsering av skyddsmasker. Detta för att förhindra att privatpersoner köper upp stora lager av viktigt material som sedan säljs vidare online och driver upp priset.
Det är glädjande att detta gemensamma initiativ för att bemöta all skadlig desinformation har kunnat genomföras. En del av dessa aktörer har ju nyligen valt helt olika strategier för hur de väljer att förhålla sig till politisk annonsering och falska påståenden under val i olika länder.
Rent konkret innebär detta samarbete till exempel att vid inloggning och vid sökningar på corona lyfts ansvariga myndigheter i respektive land samt information från WHO som informationskällor. För Sveriges del är det Folkhälsomyndigheten och Krisinfo.se.
Q: Does putting on or eating sesame oil block the #2019nC0V from entering the body?
— World Health Organization (WHO) (@WHO) February 1, 2020
A: No. Sesame oil is delicious but it does not kill 2019-nCoV.#KnowTheFacts pic.twitter.com/vJU7i1VXjb
De olika nätaktörerna säkerställer att information som lyfts fram kring viruset är sann och trovärdig. Med hjälp av AI underlättas också identifieringen av falsk information.
Kritiska röster finns som menar att detta innebär slutet för yttrandefriheten och svårigheten för aktörerna att kunna avgöra vad som är desinformation.
Dessa åtgärder ska snarare ses som ett sätt att säkerställa att det inte blir en digital pandemi som skadar och oroar människor i en redan svår situation. Det handlar mer om att sortera, prioritera och synliggöra trovärdiga källor än att censurera allt innehåll.
Att peka på trovärdiga källor i samarbete med ansvarig världsorganisation för en global hälsofråga är enormt viktigt för folkhälsan över hela världen.
Men på samma sätt som det inte går att hindra sjukdomen från att spridas går det inte heller att stoppa falsk information online. Det vore naivt att tro att det går att ta bort allt sådant eller att fenomenet i sig försvinner.
Det gäller som alltid att ha ett sunt förnuft. Fråga sig vilka ekonomiska och politiska intressen som kan finnas bakom. Vem är avsändaren? Vem vinner på det här och varför dyker det här upp just nu? Samt fråga sig i vems intressen det ligger i att detta når en stor publik?
Huvudbudskapet nu är snarare att allt man ser i sociala medier behöver man vara väldigt vaksam med. Öka den egna tilliten för ett antal källor mer än att ägna all vaken tid åt att leta efter falsk information och rykten online. Det gäller istället att lära sig sortera bort det. Och påminna sig om att rätten till information är en mänsklig rättighet.
Särskilt i oroliga tider.
Välja fakta, källor och medier med omsorg och var öppen för forskning och fakta inom de komplexa frågor samhällen över hela världen nu står inför.
Och prioritera sociala medier – inte som faktakälla – utan för den så viktiga kontakten med medmänniskor i tider av karantän och för att kunna ta nödvändiga pauser från coronaviruset.
Läs mer:
Press freedom must not be undermined by measures to counter disinformation about COVID-19
Folkhälsomyndigheten – om coronavirusets spridning
In Iran, False Belief a Poison Fights Virus Kills Hundreds
Informationspandemi – i skuggan av coronaepidemin
Var vaksam för det du ser i sociala medier
Sociala medieplattformarnas coronastrategi:
Av Brit Stakston
Hjälp oss skriva mer om Coronavirus!
Coronapandemin har fört ut oss alla till en outforskad del av kartan och skapat stora utmaningar för demokratin. Vi fokuserar på att berätta om detta.
Stöd oss genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem för fortsatt bevakning av pandemins effekter på demokratin.
