Den senaste månaden har flera nyckelaktörer hoppat av Facebooks hajpade valutaprojektet Libra. Zuckerberg har grillats av den amerikanska kongressen och det ser ut som om Facebooks förtroendekris kommer att påverka Libras utveckling.
Av Brit Stakston 24 oktober, 2019
De senaste veckorna har Librakonsortiet som överser facebooks valutaprojekt tappat sju av sina medlemmar. Bland de som hoppat av återfinns Mastercard, Visa, Stripe och Paypal. Säkerligen ett stort bakslag för Facebook som siktade på minst 100 medlemmar i konsortiet.
Men istället för tillväxt av strategiska partners har de med erfarenhet av finansmarknaden lämnat och kvar finns drygt 20 partners.
Oron för att Libra är en valuta som kommer att gynna penningtvätt, illegala transaktioner och missbruka användares persondata är stor. Kritiken växer i takt med att Facebook inte ser ut att vilja ändra något eller kunna möta de olika ländernas regleringskrav; Frankrike, Tyskland och Indien har aviserat att de vill blockera utvecklingen av Libra i sina länder.
Mark Zuckerberg mötte igår den amerikanska kongressen i en lång utfrågning som inte bara handlade om Libra utan lika mycket om företagets alla andra problem.
Kritiken mot Libra är dock särskilt intressant att analysera i relation till den allmänna förtroendekris och det minskade generella förtroendet som finns för Facebook. Det djärva drag som lanseringen av Libra innebär har nu kunnat synas. Krafterna mot att Facebook ska få denna centrala roll i världsekonomin är starka. Det är logiskt i skenet av företagets historia och hur det skulle kunna påverka den finansiella stabiliteten i världen. Att agera som en digital stat och utmana alla länders riksbanker när man inte ens klarar av att hantera falsk information på sin egen plattform håller inte. Och de har sannerligen inte positionen längre där kritik kan hanteras med ett “vi fixar det här”.
Historien visar att de inte gör det.
Kanske är tiden mogen för beslutsfattare att vara lite klokare och mer eftertänksamma nu när Facebook vill lansera denna nya globala digitala valuta.
Det allmänna narrativet runt Facebook som en innovativ plattform för total yttrandefrihet och positiv demokratiutveckling var bärande i början. Det starka ifrågasättandet kan inte bara avfärdas med att gamla jättar är rädda för disruption. Snarare kan kritiken till och med ses som att finansmarknaden och politiker över hela världen nu gör det som civilsamhället och medier borde gjort från första början: De använder all sin kunskap om finansmarknaden och försöker se den långa linjen av det Libra föreslagit.
Facebook bygger sin affär på användarnas digitala sociala kapital och den tid de väljer att spendera på plattformen. Att de till detta skulle kunna addera användarnas ekonomiska transaktioner och nätverk måste detaljanalyseras.
Det verkar som att, även om Facebook i det nya medielandskapet kunnat bidra till ett politiskt kaos och polarisering, tiden nu är mogen för att inte naivt låta dem orsaka instabilitet på den globala finansmarknaden.
Toppbilden föreställer Mark Zuckerberg och är tagen av Anthony Quintano.
