Nyheter om ,

Snabbguide till valet i Malaysia: Stigande levnadskostnader är en av valets stora frågor

Vad står på spel i valet i Malaysia? Blankspot guidar dig bland partierna och deras ledare.

Var: Malaysia

När: 19 november

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Monarki/förbundsstat

Malaysia är indelat i 13 delstater och tre federala territorier varav nio av delstaterna är så kallade sultanat. Dessa styrs av en regent med den muslimska titeln sultan och makten går i arv. De övriga delstaterna leds av guvernörer som utsetts av landets kung.

Samtliga delstater har egna författningar, regeringar och folkvalda parlament men får bidrag från den federala regeringen. De enskilda delstaterna bestämmer främst över mark och naturtillgångar, med undantag för olja och naturgas. 

Två av delstaterna, Sabah och Sarawak, är något större än de övriga och har en egen förvaltning samt tull- och immigrationsmyndigheter.

Landets kung är statschef men har huvudsakligen en ceremoniell roll och väljs på fem år i taget av landets sultaner. Sedan år 2019 är det Abdullah Riayatuddin al-Mustafa Billah Shah ibni Sultan Ahmad Shah som är Malaysias kung.

Landets parlament består av två kamrar: senaten med 70 ledamöter, varav 26 väljs i delstaterna och 44 utses av kungen på förslag av regeringen, och representanthuset som består av 222 medlemmar som väljs i allmänna val vart femte år.

Den verkställande makten ligger hos den federala regeringen där premiärministern och regeringen utses av kungen från ledamöter i parlamentet. Sedan valet år 2018 har landet haft tre regeringschefer och tre regeringar men sedan år 2021 är det Ismail Sabri Yaakob som är den nuvarande premiärministern.

Vilka är aktörerna?

Sammanlagt kommer nästan 1000 kandidater att tävla om de 222 platser i parlamentet.

Landets nuvarande premiärminister Ismail Sabri Yaakob hoppas på att kunna stärka sin ställning tillsammans med sin allians “Nationella fronten” (BN) som består främst av högerpartier.

Malaysias premiärminister Ismail Sabri Yaakob hoppas kunna stärka sin egen samt sin partiallians ”Nationella fronten (BN) ställning i det kommande valet.
Bild: Premiärminister Ismail Sabri Yaakob

BN styrde Malaysia från att landet blev självständigt fram till år 2018, och bestod från början av 13 olika partier där samtliga etniska grupper var representerade. 

Efter förlusten i valet år 2018 valde tio av partierna att hoppa av och kvar blev det största och dominerande partiet “Förenade malajernas nationalorganisation” (Umno) tillsammans med ”Malaysiska kinesiska föreningen” (MCA) och ”Malaysiska indiska kongressen” (MIC). 

Även partiet “Hemland Solidaritet” anslöt sig och under år 2020 valde även partiet Bersatu att ingå i ett samarbete med BN.

Bersatu grundades år 2016 av Mahathir Mohamad som tidigare hade varit premiärminister mellan 1981 till 2003. Han nya parti ingick snabbt i ett samarbete med oppositionsalliansen ”Hoppets allians” (PH), vilket de hade fram till år 2020.

PH bildades år 2015 av tre partier: “Folkets rättviseparti” (PKR), “Demokratiska handlingspartiet” (DAP) och Nationella tillitspartiet (Amanah) och vann i valet år 2018.

Då Bersatus tillhörde alliansen vid tidpunkten valdes Mahathir Mohamad till premiärminister, men det dröjde inte länge innan han och hans regering mötte på problem och inre slitningar.

Efter två år upplösa premiärministern sin regering och avgick, och efter flera turer valdes slutligen Tan Sri Muhyiddin Yassin från Bersatu till premiärminister.

Men problemen avtog inte för den nya regeringen och efter 17 månader avgick slutligen Yassin och ersattes av den nuvarande premiärminister och Umno-politikern Yaakob. Till följd av det valde även Bersatu att lämna PH och inledda ett samarbete med BN.

Samtidigt valde Mahathir Mohamed att startade ett nytt parti som fick namnet ”Hemlands kämparnas parti” (PEJUANG) vilket han kommer att ställa upp med i det kommande valet.

I dagsläget har PH flest mandat i parlamentet och inför det kommande valet har stödet för partiet och dess ledare Anwar Ibrahim ökat vilket kan betyda att de kan återkomma till regeringsmakten. Ibhaim är en välkänd oppositionell person i landet och hade varit det självklara premiärministervalet för oppositionen om han inte vid tidpunkten för valet år 2018 satt fängslad efter att ha förlorat ett överklagande gällande en dom för homosexualitet.

Straffet var egentligen på fem år från år 2015 men i och med PH:s vinst år 2018 godkändes hans ansökan om frigivning.

Vilka är de största problemen i landet?

Inför valet är frågor kring de stigande levnadskostnader samt regeringens integritet de största enligt opinionsundersökningar.

I samband med Covid-19 pandemin ökade arbetslösheten kraftigt i landet, och även om ekonomin har börjat återhämta sig så är det runt 4 procent av befolkningen som fortfarande står utan jobb.

Även de ökade matpriserna har påverkat befolkning hårt.

En vanlig måltid bestående av ris och protein har ökat med runt 30 % sedan förra året, och runt 70 procent av landets låginkomsthushåll kan inte tillgodose sina månatliga grundläggande behov till följd av de ökade kostnaderna.

Också frågor om korruption och politisk instabilitet har visat sig vara viktiga för väljarna.

Det politiska landskapet i Malaysias har varit turbulent under flera år, och på mindre än tre år har 3 regeringar samt 3 olika premiärministrarna suttit vid makten.

En av BN:s och Yaakobs största motståndare är Anwar Ibrahim och hans allians “Hoppets allians” (PH).
Bild: Anwar Ibrahim

Förutom det har landet även en lång historia av korruption bland makthavare. Bland annat har den förre detta premiärministern Najib Razak från partiet UMNO dömts till 12 år fängelse för korruption och penningtvätt.

Hans åtal gällde den finansiella skandalen 1MDB som var ett avslöjande som visade att den statliga investeringsfonden 1MDB hade stora skulder som antogs vara till följd av misskötsel av styrelsen, vars ordförande var just Razak. 

Några månader senare avslöjade även The Wall Street Journal att 681 miljoner dollar hade flyttats från 1MDB till Razaks privata konto, vilket bekräftades av riksrevisionen. Trots det fortsatte Razak att neka all inblandning i härvan men dömdes några år senare för sin involvering. Han står inför ytterligare fyra andra rättegångar gällande andra åtal.

Något som inte har fått stor plats i partierna kampanjer är miljöfrågorna, trots att landet har plågat av ett allt mer extremt väder.

Bara under 2021 orsakade översvämningar nästan 1,5 miljarder dollar i skador och fördrev mer än 120 000 människor från sin hem i landet.

I en undersökning som ungdomsgruppen Undi18 gjorde i våras svarade tre fjärdedelar av de tillfrågade att de var orolig över klimatförändringarna i landet. Många av de är förstagångsväljare, detta efter att röståldern sänks från 21 till 18 år. Men även om miljöfrågorna verkar viktiga för de unga tros de inte ha prioriteras då partierna saknar riktlinjer eller konkreta planer på hur de ska kunna förändra situationen.

Vad står på spel?

Skulle premiärminister Ismail Sabri Yaakob och hans koalition BN vinna tros den nya regeringen fokusera på budgetnedskärningar för att förbättra de offentliga finanserna, utan att behöva göra avtal med oppositionen. 

Skulle BN vinna kan det även ha en stor betydelse för den fängslade Razak som har begärt en kunglig benådning, ett drag som BN stödjer. Skulle BN bli vinnarna i valet ökar därför Razaks chanser markant att bli frigiven.

Samtliga partier har inför valet lovat att få bukt på den politiska instabiliteten och även om 1MDB-skandalen förväntas hamna i baksätet efter Najibs fängelsestraff kan det fortfarande påverka. Det här beror bland annat på att flera partiledare, inklusive UMNO:s nuvarande ledare Ahmad Zahid Hamidi, står inför dussintals pågående korruptionsanklagelser. Beroende på vilken allians som vinner kan utfallet för de anklagade skilja sig åt.

Hur resultatet blir beror även på hur landets malaysiska väljare röstar som är den största folkgruppen på runt 60 procent av befolkningen. Därefter kommer den kinesiska befolkningen och sedan den indiska. I vissa delar av landet har även en politisk skiftning skett, bland annat i de östra delarna av delstaten Sabah.

Även landets unga väljare, en grupp som efter rösträttsäkningen ligger på runt 20 procent av den totala befolkningen, kommer att kunna påverka valet. Det här har lett till att att allt fler partier vänder sig till sociala medier och internet för att nå ut med sin politik till den yngre befolkningen.

Något som experter däremot verkar vara överens om är att inget parti eller allians kommer att kunna anses som en klar vinnare då chansen att någon kommer att kunna göra anspråk på en parlamentarisk majoritet är väldigt liten.

Toppbild: Malaysias flagga

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.