Nyheter om Demokrati, Guinea-Bissau

Snabbguide till valet i Guinea-Bissau: Kan politisk stabilitet uppnås?

Veckans snabbguide tar sig till republiken Guinea-Bissau där ett avgörande parlamentsval ska hållas.

Av Linnea Bergqvist 3 juni, 2023

Var: Guinea-Bissau

När: 4 juni

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Republik

Vilka är de största problemen i landet?

Över halva Guinea-Bissaus befolkning lever under den nationella fattigdomsgränsen och enligt världsbanken är det mer än 63 procent som tros leva på mindre än två dollar om dagen. Speciellt utsatta är de som är bosatta på landsbygden och under Covid-19 pandemin förvärrades den ekonomiska situonen ytterligare för stora delar av befolkningen.

Bara en mindre andel av guineanerna har en formell anställning och arbetslösheten och undersysselsättningen anses därför vara hög, men det finns ingen officiell statistik om hur många som berörs. Regeringen har ofta svårt att klara att betala ut löner, vilket har lett till långa strejker och andra protestaktioner bland framför allt lärare och vårdanställda. 

Den politiska situationen i Guinea-Bissaus har varit turbulent under än längre tid till följd av splittringar mellan presidenten och parlamentet samt inom det viktigaste politiska partierna. 

I maj år 2022 meddelade landets president Umaro Sissoco Embaló att parlamentet skulle upplösas med hänvisning till meningsskiljaktigheter mellan flera institutioner och regeringsorgan. Däremot blev beslutet kritiserat då Embaló sedan sitt tillträde år 2020 har försökt att utöka sin makt genom att försöka få bort det nuvarande semi-presidentiella styrningssystemet i landet.

Han har bland annat skapat en kommission för att utarbeta en ny konstitution som kommer att befästa presidentregimen, något som varken regeringen eller parlamentet har godtagit.

I sin tur har det här lett till spänningar bland makthavarna som slutade med att parlamentet upplöstes.

Även korruptionen är ett utbrett problem som har förvärrats av organiserad kriminell verksamhet såsom narkotikahandeln. I början av 2022 hävdade presidenten att han hade utsatts för ett kuppförsök, där okända attentatsmän angrep regeringsbyggnaderna. Efter en eldstrid lyckades armén ta kontroll över läget, men elva människor dödades.

Presidenten kopplade kuppförsöket till personer inblandade i narkotikahandeln och menade på att det var tillslagen mot deras verksamheter som hade lett till kuppförsöket.

Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (ECOWAS) valde efter kuppförsöket att att skicka en militär styrka till landet för att garantera stabiliteten. Kort därpå greps även den förre marinchefen José Américo Bubo Na Tchuto och två av hans medhjälpare, anklagade för att ligga bakom kuppförsöket. En talesman för regeringen anklagade även den senegalesiska separatiströrelsen MFDC för inblandning medan andra riktade misstankar mot en gren av polisen, Pir, som är känd för brutala ingripanden mot civila.

Vissa kritiker har även lagt fram teorier om att kuppförsöket var iscensatt av presidenten själv för att se om militären var trogen till honom.

Vad står på spel?

Förhållandena för medborgerliga friheter har gradvis förbättrats i takt med att Guinea-Bissau har återhämtat sig från en militärkupp år 2012 (även om polisen fortsätter att göra våldsamma motstånd mot demonstranter).

Men det kommande valet kan bli avgörande för landets framtida politiska stabilitet. En anledning är de institutionella reformer (särskilt en revidering av konstitutionen), som länge har varit en källa till splittring bland politiska aktörer. Beroende på utkomsten i valet kan utfallet i dessa frågor bli olika. 

Experter menar på att det är av ytterst vikt att makthavarna uppnår en konsensus om konstitutionella reformer, men inför valet har flera av de befintliga problemen fortgått som har lett till fortsatt oro över landets framtid.

Bland annat har det verkställande sekretariatet för landets valkommission (NEC) stått vakant sedan år 2021. Utan ett parlament för att välja ordföranden och ledamöterna i NEC:s är samsyn om valreglerna avgörande. Det krävs även att president Embaló uppmuntrar till dialog mellan nationella intressenter i syfte att lösa denna juridiska utmaning.

Efter att ha varit involverade i landets stabiliseringsprocess kan dessa partner i sin tur hjälpa till att skapa en ram för dialog mellan politiska och civila aktörer. Det här kan därefter hjälpa till att återuppbygga förtroende bland befolkningen inför kommande val och även i processen om revideringen av konstitutionen.

Vilka är aktörerna?

Fram till 2022 fanns det över 50 stycken politiska partier i Guinea Bissau men efter ett beslut av Högsta domstolen stängdes 28 av dessa ner med hänvisning att de inte kunde bevisa att de existerade längre. Enligt domstolen ska de bland annat ha misslyckats med att lämna in adressuppgifter, registreringsbevis samt uppge vilka deras partiledare var.

Flera företrädare för partierna protesterade mot beslutet och menade på att det här var ett sätt för president Embaló att bli kvitt politiska rivaler. Trots det genomfördes beslutet och idag kvarstår runt ett 20 tal partier.

Det största är “Afrikanska självständighetspartiet för Guinea-Bissau och Kap Verde” ( PAIGC) som bildades år 1956 och ledde befrielse­kampen mot den portugisiska kolonialmakten.

Partiet styrde även landet från självständigheten år 1974 fram till år 1999 när de förlorade makten i valet. Det dröjde dock bara fyra år innan de återigen satt i regeringställning och har sedan dess vunnit samtliga parlamentsval och presidentval utom ett. 

Det näst största partiet i landet är “Rörelsen för ett demokratiskt alternativ” (Madem-G15) som bildade av 15 stycken PAIGC-medlemmar som år 2016 uteslöts ur partiet.

Det tredje största är “Partiet för samhällsförnyelse” (PRS) som grundades år 1992 av Kumba Yalá. Han blev senare president år 2000, en position han behöll fram till år 2003 då han avsattes av militären.

Ytterligare ett välkänt parti är “Samling för folkets enhet-Guinea-Bissau Demokratiska parti” (APU-PDGB) som har flera representer i parlamentet. Partiet leds av Nuno Gomes Nabiam som utsågs till ny regeringschef år 2020.

Två andra partier är “Nya demokratiska partiet” (PND) och “Union för förändring” (UM).

Valets formalia

Guinea-Bissaus författningen har ändrats flera gånger, bland annat år 1991 när flerpartidemokrati infördes. År 2001 godkände även parlamentet en ny författning, men den trädde aldrig i kraft eftersom den dåvarande presidenten inte gav sitt godkännande.

Enligt den befintliga författningen är landets president statschef och utses i allmänna val vart femte år. En person kan väljas om en gång till president och utser i sin tur landet premiärminister på efter råd från parlamnetet.

Landets parlamnet kallas nationalförsamligen och är ansvarig för att stiftat lagar. Parlamnetet består av 102 ledamöter som utses vart fjärde år.

Guinea-Bissau är i sin tur indelat i åtta regioner plus landets huvudstad Bissau som har en egen ställning.

Toppbild: Guinea-Bissaus flagga

Av Linnea Bergqvist