Nyheter om Demokrati, Djibouti

Snabbguide till valet i Djibouti: Den regerande koalitionen stärker sin ställning medan oppostionen bojkottar

På fredagen hålls parlamentsval i Djibouti, Afrikas minsta land.

Av Linnea Bergqvist 24 februari, 2023

Var: Djibouti

När: 24 februari

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Republik

Vilka är de största problemen i landet?

Trots att Dijbouti tillämpar ett flerpartisystem kvarstår stora problem för de oppostionella partierna. Det beror dels på att valsystemet har enmansvalkretsar, vilket gynnar det största partiet, men även klantillhörighet har en stor inverkan. Rivaliteten mellan de två största folkgrupperna, Issa och Afar, har lett till politiska oroligheter.

Landets president Ismaïl Omar Guelleh har suttit vid makten sedan 1999 och har genom åren blivit anklagd för valfusk och för att försöka tysta oppositionella. Valen har ofta varit stökiga och inför parlamnetsvalet år 2016 dödades minst 27 personer och över 150 skadades när säkerhetsstyrkor sköt rakt in i en folkmassa som hade samlats för protestera mot den nuvarande regeringen.

Landets säkerhetstjänst trakasserar ofta oppositionen men flera grupper som är i exil, framförallt i Frankrike och Belgien, har i vissa fall lyckats få EU att trycka på för att regeringen ska genomföra politiska reformer.

Det har även flaggats för en omfattande korruption inom det politiska toppskicket och enligt Transparency International (TI) anses Dijbouti tillhöra den fjärdedel länder som är mest korrupta i hela världen.

Befolkningen i landet är även drabbade av en utbredd fattigdom, något som enligt FN har lett till att vart fjärde djiboutier är beroende av någon form av utländskt bistånd. Under andra halvan av 2010-talet har över hälften av djiboutierna på landsbygden lidit av matbrist och drygt var tredje landsbygdsbo saknade rent vatten.

Närmare en fjärdedel lever även i extrem fattigdom enligt FN-organet OCHA.

Vilka är aktörerna?

Den regerande koalitonen i Dijbouti består av fyra partier under namnet “Unionen för presidentmajoritet” (UMP) som samtliga står bakom president Ismaïl Omar Guelleh.

Det ledande partiet i koaltionen är regeringspartiet “Folklig samling för framsteg” (RPP) som var det enda tillåtna partiet mellan år 1982 till 1992. I UMP ingår också “Nationella demokratiska partiet” (PND), Socialdemokratiska partiet (PSD) samt “Fronten för återupprättande av enhet och demokrati” (Frud).

Frud bildades år 1991 av afarpolitiker i exil och inledde samma år en revolt som utvecklades till ett inbördeskrig i landet. En fraktion av partiet ingick senare år 1994 ett fredsavtal med regeringen och erkändes två år senare som ett politiskt parti. En radikal falang bröt sig ur Frud och fortsatte striderna men år 2001 slöt även denna fred med regeringen.

Sedan landet blev självständigt i slutet av 1970-talet har oppositionen haft svårt att få inflytande i politiken. Dels beror på det kritiserade valsystemet, trakasserierna från landets säkerhetstjänster samt att regeringen får nästan allt utrymme i de statskontrollerade medierna.

Dijboutis äldsta oppositionsparti heter “Rörelsen för demokratisk pånyttfödelse och utveckling” (MRD) som bildades år 1992 och hette fram till år 2003 “Partiet för demokratisk pånyttfödelse” (PRD).

Partiet bildade under 1990-talet av Daher Ahmed Farah, Mohamed Djama Elabe och Suleiman Farah Lodon och inom kort blev Farah partiets president. Sedan dess har han fängslats flera gånger, bland annat för att ha lett ett olagligt politisk parti, offentliggjort falska nyheter samt blivit dömd för förtal.

I några år levde han i exil i Bryssel och ansökte senare om medborgarskap i landet. Inför valet år 2013 återvände han till Djibouti med stöd från oppositionen “Unionen för nationell räddning” (USN) men förlorade mot de styrande partierna. I samband med det greps hans åter och fängslades efter att ha anklagats för att ha varit i kontakt med en “främmande makt” och “undergräva arméns moral.”

Ett halvår senare fann en appellationsdomstol Farah skyldig till att “vägra att följa ett rättsligt beslut” och dömde honom till två månaders fängelse. Han lämnade över sig till myndigheterna men släpptes efter att ha avtjänat sex veckor i fängelse. I september samma år reste han till Bryssel, där han organiserade demonstrationer i en månad innan han den 1 oktober återvände till Djibouti. Vid sin ankomst arresterades han omedelbart och har sedan dess suttit fängslad.

I det kommande valet har MRD tillsammans med många andra partiet valt att bojkotta men ett oppostionsparti, “Unionen för Demokrati och Frihet” (MoDeL), kommer att ställa upp. Partiets generalsekreterare, Kadar Abdi Ibrahim, är en välkänd person i landet och har bland annat drivit landets enda oberoende tidning.

Vad står på spel?

Likt presidentvalet år 2021 anser stora delar av oppitionen att det kommande valet är riggat till fördel för presidenten Ismael Omar Guellehs koalition. Det här har lett till att bara ett parti kommer att ställa upp mot den regerande koalitionen.

Enligt Kadar Abdi Ibrahim, generalsekreterare för MoDel, har det inte funnits någon saklig debatt inför valet och flera kritiker har lyft fram problematiken med att det inte finns en enad oppostion som kan ställa upp mot presidenten.

Enligt MRD är valen i landet varken fria eller demokratiska och partiet har anklagat presidenten för att ha berövat befolkningen sin rätt att fritt välja sina ledare. Landet har även sett en urholkning av pressfriheten och allt fler tillslag mot oliktänkande under Guellehs styre.

Mot den bakgrunden tros inga förändringar ske i det kommande valet men oppostionella personer fortsätter att lyfta sin sak med förhoppning att utomstående aktörer kan sätta press på landets styre.

Bland annat startade Kadar Abdi Ibrahim ett påverkansarbete inför att landets skulle granskas av FN i en såkallad universell periodiska granskning (UPR) år 2018. Granskningen görs vart fjärde år och möjliggör för FN:s medlemsstater att granska varandra ömsesidigt för att sedan sammanställa en rapport om landet samt föreslå rekommendationer för förbättring.

Han greps kort efter och fick sitt pass beslagtaget av landet underrättelsetjänst och har sedan dess hindras från att lämna Dijbouti. Däremot fortsätter han att kräva att rekommendationerna från UPR granskningen måste tas på allvar av FN och andra internationella aktörer, för att kunna skapa förändring i Dijbouti.

Valets formalia

Djibouti president är stats- och regeringschef och väljs i direkta, allmänna val för en mandatperiod på fem år. Sedan ett författningstillägg gjordes år 2010 finns inga begränsningar för hur många gånger en president kan väljas om. Presidenten har den verkställande makten och utser en premiärminister som leder regeringsarbetet. 

Efter överläggningar med premiärministern utnämner presidenten övriga ministrar. Regeringen är ansvarig inför presidenten, som också är överbefälhavare.

Dijboutis lagstiftande parlament heter nationalförsamlingen och består av 65 ledamöter som väljs i allmänna val för en femårsperiod. Sedan år 2012 tillsätts 52 ledamöter genom val i enmansvalkretsar och de resterande 13 i proportionella val.

Toppbild: Djiboutis flagga

Av Linnea Bergqvist