Nyheter om Cypern, Demokrati

Snabbguide till valet i Cypern: Tre kandidater i topp

Under söndagen slåss 14 kandidater om presidentskapet i Cypern.

Av Linnea Bergqvist 5 februari, 2023

Var: Cypern

När: 5 februari

Typ av val: Presidentval (för grekcyprioterna)

Statsskick: Republik

Vilka är de största problemen i landet?

Sedan 1974 har Cypern varit splittrat i två delar, efter att Turkiet invaderade landets norra del. Till följd av det utropade turkcyprioterna en egen stat som hitintills bara har blivit erkänd av Turkiet. Den grekcypriotiska delen är därför fortfarande den som är internationell erkänd och företräder Cypern.

Splittringen har även lett till att ön har två presidenter, två regeringar och två parlament och zonen som delar de två områdena är sedan flera år tillbaka kontrollerad av FN. Trots flera försök till återförening, där det senaste ägde rum år 2021, har inga överenskommelser kunnat göras mellan områdena.

Gränsen mellan områdena öppnade upp år 2003, det här efter att den hade varit stängd i nästan trettio år, och året därpå genomförde en omröstning där både grekcyprioterna och turkcyprioterna fick rösta om landet skulle återförenas. Till många förvåning var det grekcyprioterna som inte ville att det skulle genomföras och därmed fortsatte förhandlingarna.

Mellan år 2015 till 2017 såg utsikterna för en återförening goda ut men förhandlingarna avbröts plötsligt. När Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan valdes in för en andra mandatperiod året därpå fortsatte chanserna att minska då den turkiska president länge hade varit tydligt med att den turkcypriotiska delen borde vara självständig.

Idag förespråkar den turkcypriotiska ledningen att ön ska bestå av två egna självständiga stater medan Cyperns grekcypriotiska regering vill ha en lösning med en gemensam federal stat som har två regionala styren.

Den nuvarande presidenten Nicos Anastasiade har blivit anklagad för att inte ha arbetat hårdare för att lägga fram en tvåstatslösning, vilket går emot det arbete som tidigare har gjorts av regeringen.

Ytterligare ett stort problem i landet är den omfattande korruptionen. En symbol för det har blivit de så kallade ”gyllene passen” som fram till år 2020 möjliggjorde för investerare att erhålla medborgarskap, trots att de inte var landsmän, om de investerade minst 2 miljoner kronor.

Systemet avskaffades efter att en finansmannen vid namn Jho Low, som var en central figur i en global skandalen där miljarder dollar hade försvunnit från en malaysiska statliga fond, hade erhållit cypriotiskt medborgarskap. Liknande händelser hade skett i andra länder som likt Cypern möjliggjort för aktörer att få pass om de investerade. 

Det här ledde till att den Europa kommissionen sa att EU-stater skulle skärpa kontrollerna av icke-EU-medborgare som förvärvat medborgarskap genom investering då det fanns bevis för att dessa missbrukades och användes för skatteflykt och penningtvätt. Kort därpå avvecklades systemet i Cypern men både regeringen samt den nuvarande presidenten fick motta kritik efter skandalen med passen.

Vilka är aktörerna?

Inför det kommande valet har fjorton kandidater godkänts att ställa upp varav de tre anses ha bäst chans att vinna. De har allihopa arbetat nära den nuvarande presidenten som efter två mandatperioder inte får ställa upp igen.

En är landets förra utrikesminister Nikos Christodoulides som i samband med valet sa upp sig för att kunna kandidera. Christodoulides tillhör högerpartiet “Demokratisk samling” (DISY) som innehar regeringspostionen men ställer upp som oberoende. Han har fått stöd av flera mindre partier däribland “Demokratiska partiet” (DIKO), det nationalsocialistiska “EDEK” och mittenpartiet “Demokratisk anpassning”(DIPA) och kvarhåller ett stort stöd bland DISY:s väljare.

Han har sedan början av sin kandidatur varit kritisk mot den nuvarande presidenten och bland annat sagt att frågan om att återförena Cypern eller skapa en tvåstatslösningen aldrig har tagits upp i diskussion, trots att det var en av löften Anastasiade gav när han blev vald till president.

En av Christodoulides främsta utmanare är Averof Neophytou som är partiledare för DISY. Partiet har fått motta kraftig kritik under de senaste åren, bland annat till följd av landets hårda restriktioner under Covid-19 pandemin som ledde till stora demonstrationer genomfördes i landets huvudstad.

Den sista kandidaten som antas ha goda chanser i valet är diplomaten Andreas Mavroyiannis som har fått stöd av kommunistpartiet “Arbetarnas framstegsparti” (AKEL). Partiet var det största fram till 80-talet men har sedan dess delat utrymmet med Disy. Mavroyannis har tidigare haft posten som biträdande minister för Europafrågor i den tidigare presidenten Demetris Christofias administration.

Enligt opinionsmätningar tros ingen kandidat vinna i första omgången, vilket innebär att en andra kommer att hållas mellan de två främsta kandidaterna den 12 februari. I den omröstningen anses Christodoulides har bäst chanser då han inte bara har stöd av flera småpartiet utan tros även få en tredjedel av DISY-väljarnas röster.

Vad står på spel?

Inför valet har samtliga toppkandidater lovat att jobba för att ena landet, och skapa en bred administration. Att återuppliva fredssamtalet tros därför bli ett mål för den nya presidenten oavsett vilken kandidat som vinner.

Neofytou förespråkar en nyliberal ideologi precis som Christodoulides. Båda föreslår strikta åtgärder mot invandring medan Mavroyannis representerar en mer progressiv politik. Samtliga har även lagt ett stort fokus kring att prata om miljö och hållbarhet. 

Förutom de tre huvudkandidaterna i presidentvalet har en nyfascistisk parti vid namn ELAM börjat ta stor plats i Cyperns politik, vilket kan ha betydelse även i presidentvalet. Partiet har sedan sitt bildade gradvis anpassat sin diskurs men använder sig fortfarande av ett starkt främlingsfientligt språk. En av de som har antagit ett liknande språk är den sittande inrikesministern Nikos Nouris.

Nouris har ett stort stöd i både den sittande regeringen och bland befolkningen, något som har lett till att Neofytou har antytt att Nouris skulle bli minister i hans kabinett om han blev vald.

Under förra året gjorde Cypern tillsammans med Italien, Grekland och Malta även ett gemensamt uttalande i vilket de sa att det är orättvist att de behöver ta emot så många migranter från andra sidan Medelhavet. Skulle Neofytou eller Christodoulides vinna valet kan därför riktlinjerna gällande migration skärpas ytterligare i Cypern.

Valets formalia

De grekcypriotiska presidenten väljs vart femte år i allmänna val och är, förutom statschef och överbefälhavare, även regeringschef och utser sin egen regering.

I den grekcyperiotiska delen av landet utses parlamnetets ledamöter också i allmänna val och tre religiösa församlingar, de maronitiska, romersk-katolska och armeniska har varsin observatör i parlamentet. Det finns ingen fastställd spärr mot småpartier, vilket har uppmuntrat fler att kandidera.

Innan landet splittrades hade parlamentet 50 platser som var fördelade på 35 för grekcyprioterna och 15 för turkcyprioterna, men efter att oroligheterna ökade valde turkcyprioterna att lämna sina platser. 

När landets parlament utvidgades till 80 platser under 1980-talet så behöll turkcyprioterna sin procentuella del av parlamentet – trots att det inte placerade några ledamöter i det. Det här innebär att 30 procent av parlamentet fortfarande står tomt, medan de resterande 56 platserna består av grekcyprioter.

Toppbild: Cyperns flagga

Av Linnea Bergqvist