Nyheter om Colombia, Demokrati

Snabbguide till valet i Colombia

Vad står på spel i presidentvalet i Colombia? Blankspot guidar dig genom valkampanjerna och löftena.

Av Linnea Bergqvist 28 maj, 2022

Var: Colombia

När: 29 maj

Typ av val: Presidentval

Statsskick: Republik

Colombia är en presidentstyrande republik där presidenten har den verkställande makten, parlamentet den lagstiftande och där landets Högsta domstol har den dömande makten.

Presidenten väljs vart fjärde år i allmänna val och kan inte väljas om. Presidenten tillsätter regeringen, landets högre tjänstemän och är dessutom högste befälhavare för försvarsmakten samt polisen.

För att en kandidat ska vinna i första omgången krävs minst hälften av rösterna, annars hålls en andra omgång mellan de två kandidater som fått flest röster.

Sedan år 2017 är det Iván Duque Márquez som är Colombias president.

Landets parlament kallas kongressen och är uppdelat i två kamrar: senaten och representanthuset.

Senaten består av 108 ledamöter som väljs vart fjärde år och minst två platser är garanterade till landets ursprungsbefolkning. Den kandidat som får nästflest röster i presidentvalet får automatiskt en plats i senaten.

Den undre kammaren kallas representanthuset och består sedan år 2018 av 172 ledamöter. Dessa väljs även de vart fjärde år varav fem platser är tillägnade landets minoriteter, vilket inkluderar ursprungsfolken, afrocolombianer och colombianer som är bosatta utomlands.

Sedan år 2016 är även fem platser i båda kamrarna tillägnade den tidigare vänstergerillan “Colombias revolutionära väpnade styrkor” (Farc), som har omvandlats till politiskt parti.

I det senaste parlamentsvalet som genomfördes i mars gick det bra för de traditionella partierna “Colombianska liberala partiet” (PLC) och “Colombianska konservativa partiet” (PCC) samt den nya vänsteralliansen vid namn “Historisk pakt” fick ett stort stöd.

Vilka är aktörerna?

Till följd av regeln att en president endast kan sitta en mandatperiod kommer den sittande presidenten Duque inte att kunna ställa upp.

Hans popularitet har minskat under de senaste åren till följd av att befolkningen anser att han inte har uppfyllt sina vallöften. Under hans tid vid makten har narkotikaproduktionen blivit större än någonsin i landet, likvärt med hur det var under Pablo Escobars dagar.

Nu är det sex andra kandidater som kommer att tävla om folkets röster.

Den som i nuläget har störst stöd enligt opinionsundersökningarna är Gustavo Petro som ställer upp för vänsteralliansen “Historisk pakt för Colombia” (PHxC) som består av bland annat “Alternativa demokratiska polen”(PDA), som bildades år 2005 genom en sammanslagning av vänsterpartier. 

Petro började sin politiska karriär i en colombiansk gerillaarmé och blev senare borgmästare i Bogotá, en position som anses vara den näst viktigaste politiska posten i landet. Han blev dock avsatt efter att ha anklagats för vanskötsel av staden men återinsattes senare efter ett domstolsbeslut. 

Under sin kampanj har han fokuserat på ekonomi- och miljöfrågor och har lovat att Colombia ska bli fossilfritt och endast använda förnybara energikällor. Han har också gett löften om att bekämpa inkomstskillnaderna, beskatta de rika, reformera vård- och pensionssystemen samt kämpa för att minska korruptionen i landet.

Sedan Colombia blev självständigt har landet styrts av konservativa eliter, men skulle Petro vinna blir han den första presidenten från vänsterpartierna.

Petros största motståndare är Federico Gutiérrez som har stöd av högeralliansen “Lag för Colombia”.

Gutierrez är en tidigare civilingenjör som har varit borgmästare i Medellin. Han har stöd av såväl anhängare till den sittande presidenten Duque samt den före detta presidenten Alvaro Uribe som anses vara en av landets främsta politiker.

Gutierrez har tryckt på att han vill få bukt på den enorma brottsligheten och kartellaktiviteten som finns i landet. Han vill även höja landets minimilöner och utöka socialbidraget.

En tredje kandidat som också har fått stort stöd är Rodolfo Hernández som står som oberoende. Hernández har, precis som de andra två favoritkandidaterna, varit borgmästare och har själv finansierat hela sin kampanj. Han främsta vallöfte är att få slut på korruptionen i Colombia.

Vad är de största problemen i landet?

Från 60-talet fram till 2010-talet pågick ett inbördeskrig i Colombia mellan gerillarörelser och landets regering. Parallellt ökade narkotikahandeln i landet som stöttades av högermiliser som samlats i en paraplyorganisation kallad “Colombias förenade självförsvar” (AUC).

En stor anledning till konflikten är en överenskommelse som de liberaler och konservativa gjorde under år 1957. Pakten som fick namnet “Nationella fronten” (Frente nacional) innebar att partierna delade upp presidentposten, platserna i kongressen samt viktiga ämbeten emellan sig. I sin tur blev andra andra politiska grupper, främst vänstern, uteslutna vilket ledde till att missnöjet ökade och att Farc bildades.

Gerillan finansierades främst genom narkotikasmuggling och kidnappningar men fick också in pengar genom att kräva in ”skatt” från landsbygdsbefolkningen. 

Efter flera misslyckade försök genomfördes slutligen ett fredsavtal under 2010-talet som ledde till att grupperna la ner sina vapen. Konsekvenserna av de fleråriga konflikten är fortfarande centrala i politiken.

Under kriget tros minst 260 000 människor ha dödats varav drygt 80 procent av dem var obeväpnade civila. I sin tur väntar fortfarande många på att rättvisa ska skipas, och miljoner internflyktingar har fortfarande inte kunnat återvända till sina hem.

Många Farcmedlemmar har även fått straffrihet trorts att de har varit involverade i  tusentals kidnappningar och mord, vilket har lett till ytterligare kritik.

Parallellt kämpar regeringen med effekterna av coronapandemin som har drivit mer än 3,6 miljoner colombianer in i fattigdom. I dagsläget är landet ett av de de mest ojämlika länderna i regionen där nästan 40 procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Landet har även påverkats av kriget i Ukraina då priserna på råvaror har höjts, något som har lett till att oron bland befolkningen för sin framtid ytterligare har ökats.

Vad står på spel?

Utkomsten i valet kan påverka såväl den nationella som internationella politiken, däribland relationen mellan Colombia och USA.

Under kampanjerna har Petros utrikespolitiska åsikter oroat USA eftersom han bland annat sagt sig vilja återställa diplomatiska förbindelser med Venezuela, och att han är öppen för att samarbeta med Kina och Ryssland.

Gutierrez däremot har förespråkat att bibehålla starkare band med USA och antas upprätthålla den ekonomiska politik som den sittande presidenten Duque har utövat, något som har skapat oro bland vissa kritiker.

Flera av de ekonomiska beslut som Duques har tagit har skapat ett stort missnöje bland befolkningen och försatt de redan utsatta i allt mer utsatta positioner.

Hans regering ville bland annat höja skatterna i landet mitt under pandemin, något som ledde till att massiva protester genomfördes under våren år 2021.

Protesterna ansågs vara de största i landet på ett decennium och hundratals människor dödades medan tusentals skadades. Såväl militären som polisen använde skarp ammunition, något som ledde till att både EU och FN fördömde det dödliga våldet och krävde att det skulle upphöra.

Skulle Duques politik fortgå finns det många som undrar vilka beslut som kommer att tas, och vilka effekter de kommer att få.

Samtidigt finns de kritiker som menar att Petros löfte om att övergå helt till förnybar energi inte är möjligt. Nära 60 procent av landets export är idag kol och olja. 

Under kriget i Ukraina har efterfrågan på just fossila bränslen från Colombia ökat, något som kan hjälpa landets ekonomi att återhämta sig från pandemin. Skulle ett beslut tas om att den exporten ska stoppas finns en oro över hur den ekonomiska situationen i landet ska kunna förbättras.

Inför valet har även flera av kandidaterna uppgett att de har fått utstå dödshot och trakasserier, främst Petro som inför varje sammankomst varit omringad av många säkerhetsvakter.

Att kandidater får utstå hot och även mordförsök är inte ovanligt i Colombia, och ofta hoppar kandidater av i sista minuten.

En av dem är Ingrid Betancourt som stod på vallistorna ända fram till fram till nio dagar innan valet.

Betancourt blev känd världen över år 2002 efter att hon blev kidnappad av Farc när hon kandiderade i presidentvalet och hölls sedan fången i drygt sex år innan hon fritogs.

I dagsläget har ingen officiell förklaring uppgetts varför hon har valt att hoppa av valet, men hon har meddelade att hennes mitten-allians kommer att ställa sig bakom Hernández.

Ytterligare ett problem är de väpnade konflikterna i landets nordöstra del som sedan i januari har trappats upp efter att högermillisen ”Nationella befrielsearmén- ELN” utförde en massaker på dissidenter från Farc.

Attentatet ledde till att över 20 personer mördades och sedan dess har våldsamheterna ökat så kraftigt att över halva regionen har utegångsförbud.

Även om regeringen har placerat ut soldater runt om i området har våldet fortgått och många människor har valt att fly. I sin tur har ett flertal kroppar återfunnits på vägarna ut från området samt kring gränsen till Venezuela.

Från januari fram till den 30 april har polisen registrerat 159 mord i området, men enligt representanter från civilsamhället är siffran högre.

Toppbild: Colombias flagga

Av Linnea Bergqvist