Armeniens militär ha begärt regeringens och premiärminister Nikol Pasjinjans avgång. Nikola Pasjinjan har svarat genom att uppmana sina anhängare att samlas på Republikanska torget i Jerevan i protest mot vad de kallar han en "militärkupp".
Av Daniel Ekström 25 februari, 2021
Den armeniska militärens ledning offentliggjorde under torsdagen krav på premiärminister Nikol Pasjinjans och hans regerings direkta avgång. Premiärministern replikerade avgångskravet med att benämna militärens påtryckning som ett kuppförsök och manade därefter sina sympatisörer att sluta upp bakom honom på Republikanska torget i Jerevan.
Nikol Pasjinjans har under dagen försäkrat att situationen är ”under kontroll” och uppmanat till ”förhandlingar” med militären för att lugna situationen och förhindra eventuella våldsamheter, rapporterar nyhetsplattformen OC media.
Tvärtemot Premiärministerns uttalanden rapporterar flera källor att läget i huvudstaden är oroligt, både regeringstrogna och oppositionella demonstranter har fyllt stadens gator samtidigt som stridsflygplan har synts flyga över Jerevan.
Premiärministerns anhängare som tog till gatorna efter Nikol Pasjinjans direkta uppmaningar har samlats i stora och växande skaror vid Republikanska torget, på vilket han förväntas hålla ett anförande senare under torsdagen. Samtidigt som oppositionen påbörjat egna demonstrationer till stöd för militärens krav på det närliggande Frihetstorget.
Oroligheterna i Armenien pressar landets premiärminister, menar Blankspots Östeuropa-skribent Rasmus Canbäck.
Stöd oss så kan vi fortsätta att publicera reportage. Du kan också skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.
– Igår utfärdade Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan en order om att avsätta landets vice chef för generalstaben, vilket gjorde att överbefälhavaren Onnik Gasparyan svarade med att kräva premiärministerns avgång. Det följdes av att Pasjinjan försökte avskeda Gasparyan också. Än har inte landets president som är verkställande valt att underteckna Gasparyans avskedan.
Rasmus Canbäck pekar också på hur det allmänna missnöjet bubblat sedan kriget om Nagorno-Karabach där Armenien rent militärt led en ödesdiger förlust.
– I helgen var det stora demonstrationer i båda Armenien och Nagorno-Karabach. Oppositionella från alla politiska läger har deltagit i kravet om Nikol Pasjinjans avgång.
Har den tidigare konflikten kring Nagorno-Karabach någon inverkan på dagens händelser?
– Det finns en direkt korrelation mellan hanteringen av kriget, de efterföljande fredsförhandlingarna den tionde november, Pasjinjans förhållningssätt till efterkrigstiden och missnöjet som vi ser idag. Det var inte bara ockuperade områden som återgick till Azerbajdzjan, utan också delar av Nagorno-Karabach som historiskt sett varit armeniskt dominerade. Under kriget rådde stränga krigslagar som förbjöd delningen av militär information som inte var officiell. Den officiella informationen rapporterade i huvudsak om militära segrar, så när fredsavtalet kom var det många som blev tagna på sängen, säger Rasmus Canbäck och fortsätter.
– En övervägande del av befolkningen tycker även att Pasjinjans eftergifter varit förnedrande stora. Till saken hör också att premiärministern mottagit stark kritik för hur han uppfattats i förhandlingarna med Rysslands president Vladimir Putin och Azerbajdzjans president Ilham Alijev efter kriget.
Hur ser Ryssland på situationen och en eventuell militärkupp?
– Under förmiddagen har Ryssland gjort ett uttalande att vad som händer är en intern angelägenhet i Armenien. När Pasjinjan blev folkligt vald efter den fredliga så kallade sammetsrevolutionen i maj 2018 försämrades relationen med Ryssland. Många bedömare anser att det var en av orsakerna till att konflikten i Nagorno-Karabach kunde äga rum – att Ryssland inte medlade eller förhindrade kriget. Vissa menar på att fredsavtalet där ryska fredsbevarande trupper placerades i Nagorno-Karabach dels var ett sätt att markera mot den nya regeringen och dels ett sätt att avsevärt öka sitt inflytande i regionen.
Med detta i åtanke tror Rasmus Canbäck att det viktigaste för Ryssland är stabilitet och lojalitet från Armeniens regering, som efter kriget är beroende av goda relationer med Putin.
– Genomförandet av en militär statskupp skulle förmodligen innebära ett närmande mot Ryssland, men det är fortfarande svårt att säga.
Rasmus Canbäck menar att det folkliga stödet för Premiärminister Nikol Pasjinjans är väldigt lågt men att Armenien för den sakens skulle ändå kan stå inför ett demokratiskt dödläge.
– Det enda egentliga alternativet till den sittande regeringen är en opposition som till stor del består av den förra regeringen, vilken avsattes så sent som 2018. Den präglades då av korruption och maktmissbruk. Eftersom ett rimligt demokratiskt alternativ saknas har det istället uppstått ett moment 22 för många som vill se en demokratisk utveckling i landet.
Nikol Pasjinjan har utlovat extrainsatta val under året, utan att ange några exakta datum. Rasmus Canbäck säger att Pasjinjan av många upplevs som lika korrupt och maktfullkomlig som representanter från den tidigare regeringen, särskilt som att den nuvarande regeringen i år röstade igenom ett antal antidemokratiska lagar, såsom att det numera är förbjudet att förolämpa presidenten.
Via nyhetsplattformen https://oc-media.org/ går det att följa händelseutvecklingen i realtid.
Foto: Ani Avetisyan/OC Media
