Drygt tre år efter jordbävningen lever många nepaleser fortfarande i tillfälliga boenden. Men inom snar framtid kan situationen förändras till det bättre tror journalisten Bhrikuti Rai.
Av Eskil Blohme 30 april, 2018
Den 25 april 2015 drabbades Nepal av en förödande jordbävning. Nästan 9000 människor miste livet och drygt 800 000 byggnader förstördes.
Förra året publicerade Blankspot ett filmat 360-reportage som dokumenterade den bestående förödelsen i Nepal två år efter katastrofen.
Det var den nepalesiska journalisten Bhrikuti Rai, som tillsammans med fotografen Bikram Rai, som gjorde reportaget.
Ett år senare konstaterar hon att lite har förändrats.
— Många bor fortfarande i tillfälliga skjul, så jag kan inte säga att mycket positivt har hänt. Några skolor har renoverats, men det finns fortfarande två-tre tusen som behöver återuppbyggas, säger Bhrikuti Rai som sedan snart ett år är bosatt i New York.
Strax efter jordbävningen strömmade donationer in från omvärlden.
— Men precis som med andra katastrofer, efter ett tag fokuserar världen på något annat. Och mycket av pengarna har aldrig använts.
Rai lyfter fram de senaste årens politiska kaos i Nepal som en anledning till att återuppbyggandet tagit så lång tid. I samband med regeringsskiftena har även ledningen för myndigheten National Reconstruction Authority, som är ansvarig för att bygga upp de raserade byggnaderna bytts ut flera gånger.
— Det betyder att de måste starta om processen gång på gång.
Men nu kan en ljusning vara i sikte för Nepals jordbävningsoffer.
En ny konstitution, som röstades igenom 2015 men inte trädde i kraft förrän i början av detta året, ska ge lokala myndigheter utökade befogenheter att fördela ekonomiskt bistånd.
I slutet av förra året valdes lokala politiker demokratiskt för första gången på drygt två decennier.
Den politiska makten i Nepal har tidigare varit centraliserad till huvudstaden Kathmandu. Genom att ge Nepals sju provinser utökat självbestämmande tror Rai att återuppbyggnadsprocessen kommer bli effektivare.
— Folk visste inte vart de skulle vända sig efter katastrofen och byråkratin gjorde att hjälp försenades eller uteblev. Att lokala politiker nu valts in efter att ha gått till val på att snabba på återuppbyggandet är lovande. De kommer nu hållas ansvariga om de inte levererar.