Analys om ,

Näthatet ökar, AI är outnyttjat och X finns kvar

Årets upplaga av Svenskarna och internet släpptes idag. Brit Stakston har läst rapporten.

Vi kan nu konstatera att 100 procent av 16–64 åringarna använder internet. Minns milstolpen 20 procent i slutet på 90-talet efter en första snabb tillväxt. Trots att det idag finns ett hundraprocentig användande finns det ännu en liten digital klyfta kvar.

Det är bland pensionärerna som det finns en stor skillnad mellan yngre och äldre, ju äldre pensionärer desto fler icke-användare av internet, särskilt bland kvinnor över 75 år. En viss stagnering av internetanvändandet kommer vi dock säkerligen se komma med åldern även framöver. När man inte behöver internet för sitt arbete längre och synen sviktar förändras säkerligen internetvanorna. Åtminstone så länge vi lever så skärmbaserat som idag för att använda internet.

Kanske bidrar de där 100 procenten i årets rapport till att det bestående intrycket är att den inte ger så mycket nytt. Rapporten börjar också bli spretig, frågor ställs som inte följs upp de följande åren. Att kunna följa utvecklingen över långa tidsspann har varit en styrka. Och efter att de bytt sätt att mäta har det blivit sämre. Å andra sidan är det är inte konstigt att användarstatistikens relevans minskar när det nu till stor utsträckning handlar mer om finjusteringar när användandet når så höga eller hyfsat stabila nivåer som idag. Statistik över sociala medier finns det fler mer dynamiska sätt att följa den statistiken, siffror baserade på mätningar i början av året blir lite haltande. Särskilt i ljuset av att det inte samtidigt fångar mer av förändringar i användarbeteenden eller innehåll.

Men det finns några viktiga delar att titta närmare på i årets rapport av Svenskarna och internet.

Det första berör frågan om ”näthat, kränkningar och negativa kommentarer” på nätet.

Under 2024 har 7 procent av svenskarna över 12 år drabbats av näthat vilket är nästan en fördubbling jämfört med 2021. 20 procent av de som är födda på 2000-talet har drabbats av näthat under de senaste månaderna.

Andelen som utsätts för näthat minskar med åldern uppger Internetstiftelsen.

De unga är särskilt utsatta och var femte ungdom mellan 12 och 19 år har upplevt näthat, kränkningar eller negativa kommentarer på nätet.

Allra mest utsatta i den gruppen är unga män födda på 2000-talet, av dem uppger 25 procent att de blivit drabbade under året, vilket är en tydlig ökning från 14 procent året innan.

Män och kvinnor som står till vänster drabbas av näthat i lika hög utsträckning, men hos den politiska högerskalan är det dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor att utsättas för näthat.

44 procent av svenskarna har sett politiker utsättas för näthat. Vanligast är det på gymnasiet där drygt hälften sett att förtroendevalda blir utsatta för näthat. De politiskt aktiva ser mer av det än befolkningen i stort.

Det är lite förvånande att rapportförfattarna jämför ”näthatet” bland unga med den lilla gruppen där flest som inte använder internet som referens. ”Det är mer än dubbelt så många ungdomar som har bevittnat näthat mot politiker jämfört med de äldsta internetanvändaren över 75 år.”

Vad ska den kommentaren peka på förutom det uppenbara vad gäller redan beskrivna nätbeteenden? Det fångar verkligen inte huruvida äldre sett näthat mot politiker i till exempel traditionella medier eller hört sina vänner tala om något av ett välkänt problem.

En stor svaghet i kapitlet om näthat är att det som först omnämns som ”näthat, kränkningar eller negativa kommentarer” genomgående sedan enbart benämnas som ”näthat”.

Varsamhet med begreppen är dock så oerhört viktiga om vi ska kunna förändra detta. Ord betyder något och det är en enorm skillnad på såväl näthat, kränkningar eller negativa kommentarer. Ingen gynnas av att elda på de här perspektiven av ett angeläget samhällsproblem och förstora negativa kommentarer till näthat. Det finns viktiga nyanser och angelägna frågor som riskerar att tappas bort.

Med tanke på hur den offentliga debatten ser ut är det också förvånande att man enbart frågar om man ”man har sett politiker drabbas av näthat” och inte om ”man har sett politiker använda näthat” eller den uppföljande frågan om ” har du själv utsatt någon för näthat”.

Istället beskrivs hur kommentarsfält som fylls av både personangrepp och rena dödshot mot politiker samt att näthatet blir allt grövre och riskerar att normaliseras. Är det verkligen de svenska internetanvändarna utanför politiken som står för det mesta näthatande mot politiker?

Att näthat sammantaget riskerar att bli ett hot mot demokratin är uppenbart. Den analysen delar jag också men förvånas över att det här slarvas bort. Det blandas in citat från undersökningen med hänvisningar till tidigare undersökningar som gör att den här allvarliga frågan blir mer rörig än den borde vara.

Internetanvändare är inte passiva konsumenter av internet, var och en är delaktiga i det som beskrivs. Inklusive, och extra så även, politiker.

Vad gäller hur det sociala medielandskapet ser ut i stort är tillväxten långsam och nya tjänster som till exempel nya alternativ till X etablerar sig inte.

94 procent av svenskarna använder sociala medier och 84 procent gör det varje dag. De tre största är fortsatt Youtube, Facebook och Instagram. Sedan följer Snapchat och Linkedin. Roblox är exempel på en plattform som är stor bland barn och ungdomar.

Tiktok används av 2 av 10, en sjättedel använder Tiktok varje vecka och drygt en sjundedel är dagliga användare. Användandet har ökat de senaste fyra åren vad gäller total användning. Bland de riktigt unga, 8-11 åringar, har däremot användandet minskat med 17 procent. Här är det viktigt att påminna om att Tiktok har, som många andra, en 13-års åldersgräns. Kanhända har föräldrar efter en flitigt återkommande debatt om just Tiktok sett över sina barns användande här. Eller så återspeglar sig kritiken mot plattformen i att just Tiktok blir lika svår att mäta som mediekonsumtion generellt där respondenternas självuppskattning om vad som är fina och fula plattformar slår igenom. Starkast är Tiktok bland 16-25 åringar.

11 procent har använt X någon gång varje vecka. 1 av 10 användare använder plattformen varje vecka och något färre dagliga användare. Det är fler män än kvinnor som använder plattformen, 26 procent män mot 10 procent av kvinnorna. Den totala årliga användningen har minskat något. En grupp som däremot ökat sitt användande är Det verkar som att X fortsatt har sin trygga plats i det svenska medieekosystemet.

Rapporten ger också insikter kring hur sociala medier påverkar den psykiska hälsan. Medan plattformarna ofta är viktiga för kommunikation och stöd, kan de också samtidigt bidra till negativa känslor, särskilt bland unga kvinnor. Många upplever sig ensamma, misslyckade eller mindre attraktiva på grund av sociala medier vilket är ytterligare angelägna frågor att fångas upp av vuxenvärlden runt de unga.

När förra årets rapport släpptes fokuserade jag på den så tydligt minskade rädslan för övervakning. I år är svenskarna fortsatt positiva till övervakning på nätet för att underlätta brottsbekämpning.

7 av 10 anser att kameraövervakning med ansiktsigenkänning på offentlig plats ska vara tillåtet. 19 procent vill att det ska vara förbjudet. Något fler av de unga har lite svårare att ta ställning.

En överväldigande majoritet av befolkningen anser att polisen ska få övervaka privata konversationer, och endast 4 procent tycker att polisen inte ska få ta del av privata nätkonversationer vid brottsmisstanke.

Perspektiv som säkerligen speglar både det senaste årets samhällsdebatt kring ökad brottslighet och säkerhet samt att övervakning blivit en allt mer normaliserad del av en digital tillvaro. De mest skeptiska till övervakning på nätet är unga män som uppger sig stå till vänster.

Frågan om integritet som en mänsklig rättighet kommer fortsatt vara högaktuell att informera om när de svenska internetanvändarna är så oerhört positiva och när säkerhetsfrågor kopplade till barn diskuteras.

Avslutningsvis så visar den extra undersökning om AI som är gjord i augusti 2024 att trots det stora intresset för AI i media, i samhällsdebatten och bland företag har det inte skett någon större ökning i användandet av AI-tjänster bland svenskarna under året som gått. Användandet ligger på ungefär samma nivå som förra året.

Cirka en tredjedel av den vuxna befolkningen i åldern 18-64 år har använt något AI-verktyg det senaste året. 29 procent har använt Chat-GPT, 7 procent har använt Snapchats AI-verktyg My AI och väldigt får har använt bildhanteringstjänster. Det är vanligare bland 18-34 åringar, här har 6 av 10 använt ett AI-verktyg det senaste året, att jämföra med drygt 3 av 10 i hela den vuxna befolkningen.

Vi som springer först ser ut att återigen befinna oss i något av en AI-bubbla. Det är ändå mer bekymmersamt än det verkar eftersom vi vet hur AI kan bidra till att forma våra verklighetsbilder Utvecklingen sätter fingret på att det är angeläget att förstå och diskutera mer av hur AI och algoritmer fungerar. Förståelsen för vad som styr våra informationsflöden blir avgörande för att hantera och rusta sig mot desinformation, förstå hatretorikens verkliga omfång och i stort förståelsen för varandra och vår omvärld.

Rapporten ger en bild av svenskarnas digitala liv 2024, men det finns också brister i perspektiv. Det är som sagt anmärkningsvärt att frågan om politiker och näthat är så ensidigt ställd. Det gör att Svenskarna och internets rapport missar möjligheten att belysa politikers egen roll i det digitala samtalet och hur respondenterna uppfattar det. Ett perspektiv som också efterlystes i det upprop som ett antal journalister, inklusive jag, och forskare skrev under nyligen.

Det behövs fokus på de eventuella maktstrukturer som kan påverka den utbredda hatretoriken tillsammans med riktade insatser mot de unga. Vi behöver en djupare förståelse för näthatets verkliga omfattning, dynamik och påverkan på det demokratiska samtalet.