Nyheter om ,

Journalist flydde Afghanistan efter hot från talibanerna – nu riskerar han att utvisas

Journalisten Elyaas Ehsas flydde Afghanistan 2015 efter att han hotats av talibanerna. Nu sex år senare riskerar han att bli tillbakaskickad. – Situationen i landet är farligare nu än när jag flydde, säger han till Blankspot.

I en showreel på den egna youtubekanal kan man se den i dag 27-åriga Elyaas Ehsas intervjua politiker, flyktingar och även rapportera live på plats efter olika attentat i huvudstaden Kabul för den afghanska tv-kanalen Rahe Farda. 

Men hans journalistkarriär fick ett abrupt slut när han 2015 blev uppringd av talibanerna. 

– Jag sa till dem att jag är journalist och att jag älskar mitt hemland, minns Elyaas Ehsas.

Efter att talibanerna fortsatt att hota honom hörde han av sig till polisen i Kabul för att få skydd. 

– Det är svårt för oss att skydda dig. Inte ens här på polisstationen är du säker. De kan komma in här och spränga den. När de kommer, kommer de inte själva, utan de kör in en lastbil med sprängmedel genom grinden och blåser hela byggnaden i luften, sa polischefen. 

Under mötet uppmanade samma polischef honom också att skaffa en pistol för att skydda sig. Han fick även bekräftat att det telefonnummer som sökt och hotat honom tillhörde talibanerna. 

– En av mina vänner, som arbetade inom underrättelsetjänsten, uppmanade mig att fly, så jag lämnade allt och korsade Pakistan, Iran, Turkiet, Grekland till fots, berättar Elyaas Ehsas på telefon från Frankrike. 

Migrationsverket slog fast att han var journalist – men menade också att han inte kunde visa att den individuella hotbilden mot honom var så pass konkret att hans liv var i fara vid ett återvändande. 

Till Sverige kom han 2017 och här lärde han sig svenska ”på gatan”. Han fortsatte att på ideell basis arbeta med film i olika projekt och studerade under en period Media- och kommunikationsvetenskap samtidigt som han ansökte om asyl. 

Trots att pressfrihetsorganisationen Reportrar Utan Gränser stöttade hans ansökan om asyl avslogs den av Migrationsverket. 

Myndigheten slog fast att han var journalist – men menade också att han inte kunde visa att den individuella hotbilden mot honom var så pass konkret att hans liv var i fara vid ett återvändande. 

Under åren i Sverige menar Elyaas Ehsas att situationen i hemlandet blev allt värre. 

– Situationen är farligare i Afghanistan i dag än när jag flydde. Under åren förlorade jag många journalistkollegor i bomber och självmordsattacker. Dödens skugga jagar mig.

Jasmine Qazbegi, biträdande jurist vid Fridh Advokatbyrå företrädde Elyaas Ehsas genom den sista delen av det svenska rättsväsendet, efter han fått avslag på sin ansökan om asyl. 

– Jag fick ta över ärendet i Migrationsdomstolen, berättar Jasmine Qazbegi och förklarar att Migrationsverket innan dess avslagit hans ansökan med motiveringen att han inte kunnat göra det sannolikt att han utsatts för hoten från talibanerna.

Migrationsverket menar exempelvis att uppgifterna att Elyaas hört av hans mor att han är efterlyst av talibanerna är ”ostyrkta andrahandsupgifter” och att han ”inte lämnat någon förklaring till varför talibanerna fått ett sådant intensivt intresse för dig en så pass lång tid efter att du upphört med ditt arbete som journalist i Afghanistan.”

Till utredarna lämnade Elyaas in ett antal intyg från landet, identitetskort två USB-minnen med filmklipp och på flera av dessa filmklipp framgick det att de visats i tv-kanalen Rah-e-Farada. I flera av inslagen var han omnämnd med namn och förekom i bild.

– Han kunde visa på att han jobbat som journalist och man kan se att han varit i afghansk-tv. Detta har inte heller ifrågasatts, men det som ifrågasatts är att han skulle riskera något i landet, säger Jasmine Qazbegi.

I migrationsdomstolen begärde Jasmine Qazbeg en muntlig förhandling mot bakgrund av hans roll som journalist men också baserat på andra och nya asylskäl som framkommit. 

Under en timme argumenterade hon för sin klient och försökte föra fram att han riskerade förföljelse i hemlandet. 

Men när domen kom gick domstolen på Migrationsverkets linje.

– Det som är anmärkningsvärt är att Migrationsverket i sina egna landrapporter säger att de som jobbar inom medier är riskprofiler. Afghanistan är ett av världens farligaste länder i världen för journalister, inte bara för att de dödas utan också på grund av hot som tvingar dem att rapportera fördelaktigt om en part, säger Jasmine Qazbeg.

Enligt henne tog inte domstolen hänsyn till de intyg från Reportrar Utan Gränser som lämnades in. Hon menar också att de inte heller tog hänsyn till flera av de sakuppgifter som Elyaas Ehsas uppgett under utredningen. 

– De stod fast vid att han inte hade ett skyddsbehov. Samtidigt som all information pekar på att journalister är en utsatt grupp. Inte bara av talibaner, även polis och militär angriper journalister.

En ny rapport från den afghanska journalistorganisationen AJSC visar att tolv journalister de senaste sex månaderna har behövt fly från landet för att trygga sin omedelbara säkerhet, ytterligare nio journalister har under samma tid blivit mördade.

Men efter tre avslag i Sverige valde Elyaas Ehsas, som många andra afghaner, att åka till Frankrike istället – där möjligheterna att få stanna bedömdes som större. 

– Jag har ett ansvar för mitt liv. Jag vet att Sverige sagt nej, de tror på mig när jag säger att jag arbetade som journalist i landet, men de menar att jag inte gett dem bevis för att mitt liv är i fara. Så sedan dess försöker jag bygga mig ett liv. Ännu har jag inte lyckats. 

På Elyaas Ehsas Facebook-sida kan man följa den franska migrationspolitikens ebb och flod. Bilder på tältläger i motljus följs av bilder på samma tält som släpas bort av kravallpolis i skenet av polisens strålkastare. Inläggen blandas med intervjuer i prestigefyllda franska medier där han förklarar sin belägenhet och situationen för kollegor i Kabul.

Under flyktingkrisen 2015 lovade Frankrike att ta emot 30 000 syriska flyktingar. Att jämföra med de 100 000-tals som sökte sig till Sverige. 

Över 3000 ”svensk-afghaner” som fått avslag på sina ansökningar i Sverige har de senaste åren flytt vidare till Frankrike. Andelen afghaner som ges uppehållstillstånd här var länge högre än i Sverige, men sedan en tid liknar den franska debatten den svenska och många vill se snabbare beslut, en hårdare tillämpning av Dublinförordningen och deportationer.

Elyaas Ehsas befinner sig just nu i husarrest i den franska staden Rennes i väntan på utvisning tillbaka till Sverige och sedan – om inget oförutsett sker – Afghanistan.

– När jag kom till Frankrike tog de fingeravtryck på mig och såg att jag tidigare sökt asyl i Sverige. Frankrike vill nu skicka mig till Sverige på grund av Dublinförordningen, säger Elyaas Ehsas.

Den grundläggande principen för Dublinförordningen är att en asylsökande som kommer till EU har rätt att få sin ansökan prövad – men bara i ett land.

En asylsökande ska inte kunna få sin ansökan prövad i ett EU-land, få avslag i det landet och sedan försöka på nytt i en annan medlemsstat.

Elyaas Ehsas berättar att han överklagat beslutet av de franska myndigheterna men att de nyligen avslagit hans begäran och lämnat över ärendet till polisen, som satte honom i husarrest. 

– Jag får inte lämna staden Rennes och två gånger i veckan måste jag anmäla mig hos landets migrationsmyndighet nära flygplatsen, säger han. 

Byggnaden han numera tillbringar sina dagar i är känd bland ”svensk-afghaner” i Frankrike.

– Hamnar man här så blir man deporterad. Jag är på väg mot min död. Steg för steg kommer jag närmare. 

Det kommande PCR-testet, måndagen den femte april, beskriver han som ”en kula i hjärtat”. Elyaas Ehsas lider även av PTSD sedan sin tid som reporter i krigets Afghanistan. Han tar medicin mot stressen.

– Det är tunga saker, som gör mig lugn. 

Intervjun sker på både svenska och engelska med artighetsfraser på franska. När han kom till Frankrike 2020 hade han planer på att arbeta som journalist och under sitt dryga år i landet har han lärt känna fotografer och reportrar på franska mediehus. 

Men han har själv inte rapporterat. 

– Nyckeln till att kunna jobba som reporter i ett samhälle är språket och min franska är inte så bra att jag kan jobba här ännu, säger han. 

Förutom Reportrar Utan Gränser som grundades i Frankrike har också den Internationella Journalistfederationen (IFJ) engagerat sig i hans fall och de har i flera uttalanden vädjat till de franska myndigheterna om att ”hitta en humanitär lösning för vår afghanska kollega”

– Stödet från journalistkollegor betyder mycket för mig. Det finns inga garantier för att Sverige inte skickar mig vidare eftersom Sverige är känt som ett land som utvisar afghaner till Kabul. Jag är glad att IFJ slåss för mina rättigheter och jag hoppas att myndigheterna här i Frankrike lyssnar på dem, säger Elyaas Ehsas.

Sedan fredssamtalen mellan den afghanska regeringen och talibanerna inleddes i september förra året har attentaten mot journalister och människorättsaktivister ökat kraftigt.

Om Frankrike utvisar Elyaas Ehsas till Sverige menar, Jasmine Qazbeg, biträdande jurist vid Fridh Advokatbyrå att det finns en risk att han utvisas till Afghanistan.

– Det finns en risk av Sverige utvisar honom och i Kabul kommer han, för att överleva, tvingas att leva som gömd. Han kommer inte att kunna leva öppet där. 

Jasmine Qazbeg menar att bara det faktum att han sökt asyl som journalist i Sverige kan utsätta honom för fara i Afghanistan. 

Hon kan lämna in ett verkställighetshinder och på så sätt föröska stoppa utvisningen, men för att en ny process ska sättas igång måste hon kunna presentera nya omständigheter som inte tidigare prövats. 

– Migrationsverket vet att han är journalist och de vet om situationen i Afghanistan, så det är i så fall om nya hot kan ha inkommit eller att hoten mot honom och uppmärksamheten kring fallet fått sådan spridning att personer i Kabul fått kännedom om fallet. Då kan det utgöra nya omständigheter. 

Om en ansökan om verkställighetshinder avslås återstår ytterligare ett alternativ. 

– Skulle inte det fungera så får man ta fallet vidare internationellt, säger Jasmine Qazbeg. 

Bli prenumerant nu!

Läs köpvillkoren innan du beställer.

Hjälp oss skriva mer om Migration!

Vintern 2016 började svenska myndigheter utvisa ensamkommande afghaner som nekats asyl. Det blev början på en serie reportage och artiklar om svensk historias största deportationsvåg som skapades tillsammans med 8355 engagerade läsare.

Stöd det fortsatta arbetet med att bevaka ämnet genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem. Följ arbetet med reportagen och bidra med din kunskap i facebookgruppen: ”Uppdrag: Afghanistan”.