När den syriska regeringen lägger sina resurser på att återta kontroll över kurdiska områden i norr, flyttar Israel fram sina positioner i söder. Josephine Forthmann förklarar varför det kan ske nu.
Av Josephine Forthmann 23 februari, 2026
När världens blickar riktas mot Gazakriget och Syriens politiska sönderfall har en annan förändring tagit form: Israels fördjupade militära närvaro i södra Syrien.
Från den israeliska regeringen talas det om en tillfällig säkerhetszon. I själva verket är det tydligt att det handlar om en vilja till utvidgad kontroll bortom den redan omstridda skiljelinjen vid Golanhöjderna.
Det är ingen formell annektering. Men det är en förändring av maktförhållandena på marken som kritiker beskriver som en ”ockupation i praktisk mening”.
Ett vakuum i södra Syrien
Sedan 2011 har den syriska staten försvagats successivt. I södra Syrien har kontrollen växlat mellan regimstyrkor, lokala miliser, iranskt stödda grupper och periodvis ryska enheter. Under perioder har Damaskus haft nominell kontroll – men mycket lite faktisk närvaro.
Israel har samtidigt bedrivit vad man kallar en “mellan-krigen-strategi” och genomfört hundratals flyganfall mot iranska mål och Hizbollah-positioner i Syrien under hela inbördeskriget. Men under 2025 har närvaron förändrats i karaktär: fler markpatruller, nya militära positioner och infrastrukturprojekt nära och bortom den tidigare buffertzonen.
Ur israeliskt perspektiv är logiken tydlig. Ett maktvakuum nära gränsen riskerar att fyllas av Iran-understödda strukturer eller jihadistiska grupper. Att agera förebyggande är en del av den israeliska säkerhetsdoktrinen.
Men i folkrättsliga termer definieras ockupation inte av retorik utan av “effektiv kontroll”. När en stat utövar militär kontroll över territorium utanför sina erkända gränser uppstår ett juridiskt ansvar, oavsett om närvaron beskrivs som temporär.
Karta över södra Syrien som visar hur israeliska armén (gröna prickar) rör sig inåt i Syrien. De blåa kvadraterna är israeliska utposter. Det ljusblå området är druskontrollerat. Grafik genom israeliska Institute for National Security Studies / Tel Aviv University.
Druserna mellan stormakter
I detta gränsland lever Syriens druser, en religiös minoritet med stark intern sammanhållning och historisk närvaro i södra Syrien, särskilt i provinsen Suwayda. Druser finns också på den israelkontrollerade sidan av Golanhöjderna och inom Israel, vilket skapar ett komplext nät av familje- och vänskapsbandöver gränserna.
Sommaren 2025 skakades drusiska områden i södra Syrien av en våldsam attack från extremistiska grupper som utnyttjade det säkerhetsvakuum som uppstått. Över tusen druser dödades, varav många civila, och byar sattes i brand. Händelsen blottlade hur utsatta syriska minoriteter är när centralmakten försvagas och externa aktörer konkurrerar om inflytande.
Attacken användes av israeliska företrädare som ytterligare argument för att en stark militär närvaro är nödvändig för att förhindra att gränsområdet destabiliseras. Det påhejades av israeliska drusiska ledare, som såg hur utsatta deras syriska fränder var..
Samtidigt är bilden mer komplex än ett enkelt skyddsarrangemang.
Många syriska druser har historiskt varit skeptiska till att associeras med Israel, av rädsla för att framställas som illojala av Damaskus eller andra syriska grupper. De navigerar ett politiskt minfält: mellan Assadregimen, lokala miliser, islamistiska hot och nu en mer synlig israelisk närvaro.
Att bli “skyddade” kan också innebära att bli brickor i ett större geopolitiskt spel. I framtiden riskerar de att bli mer utsatta än någonsin när den israeliska regeringen kommer på andra tankar och lämnar området.
Israel förstärker sina fortifikationer i södra Syrien. Foto: Skärmdump från Al-Jazeera
Signalpolitik och realiteter
Israels agerande i södra Syrien är inte isolerat från den bredare regionala dynamiken. Försvagningen av kurdiskdominerade styrkor i norr, osäkerheten kring USA:s roll och Irans fortsatta ambition att befästa en landkorridor mot Libanon förändrar kalkylen – åtminstone på kort sikt
Genom att flytta fram positionerna i söder skickar Israel flera budskap: till Iran om gränser för acceptabel närvaro; till Damaskus om kostnaden för förlorad kontroll; och till omvärlden om sin militära handlingsfrihet.
Men varje steg riskerar också att göra Syriens territoriella uppdelning till ett permanent tillstånd. Landet är redan de facto uppstyckat mellan olika externa makter. En fördjupad israelisk kontroll i söder kan bli ytterligare en långvarig realitet.
Mellan säkerhet och ansvar
Frågan är inte enbart om Israel har säkerhetsintressen, det har varje stat. Frågan är hur dessa intressen balanseras mot internationell rätt och civilbefolkningens skydd.
För druserna i södra Syrien är det mindre en fråga om geopolitik och mer om överlevnad. De senaste årens attacker har visat hur snabbt säkerheten kan kollapsa när staten eller lojaliteter försvinner.
Men historien i regionen visar också att tillfälliga säkerhetsarrangemang ofta blir permanenta strukturer. Vägar byggs, baser etableras, patruller normaliseras.
I det långsamma skiftet från närvaro till kontroll formas nya osynliga gränser, utan fredsavtal, utan folkomröstningar, men med konkreta konsekvenser för dem som lever däremellan.
Södra Syrien har blivit ännu ett exempel på hur Mellanösterns karta ritas om i tysthet.
Josephine Forthmann arbetar med fredsbyggande dialog mellan Israel och Palestina. Hon bor för närvarande i regionen.
Toppbild: Israeliska truppförflyttningar vid Golanhöjderna. Foto: Skärmdump från Al Jazeera
