Nyheter om #blacklivesmatter, USA
Historiskt beslut i USA:s kongress om att utreda ersättning för slaveriet
Den 14:e april 2021 togs ett historiskt beslut i USA när en av kongressens kommittéer röstade för att ett trettio år gammalt lagförslag som rör ersättning för slaveriet nu ska utredas.
Av Martin Schibbye 16 april, 2021
Lagen som går under namnet H.R 40 syftar till att etablera en federal kommission som ska studera arvet av slaveriet i USA och undersöka olika förslag för att ersätta de drabbade och deras släktingar.
Lagförslaget har lagts fram av ledamöter varje år sedan 1989 – men detta är första gången som det når en kommitté för omröstning, vilket är det första steget för att bli en lag.
Det sker också i en tid då allt fler röster höjs i USA med krav på skadestånd och kompensation för slaveriet.
– Slaveriets effekter under århundraden som göder dagens rasorättvisor beaktas allt för sällan, sa Dreisen Heath som forskar på orättvisor och ras samt driver frågorna hos människorättsorganisationen Human Rights Watch inför omröstningen i ett uttalande.
Dreisen Heath menar också att kongressens omröstning är ett första steg på vägen i en process för hela den amerikanska nationen att bearbeta slaveriets effekter.
Lokalt har flera initiativ som handlar om att utreda frågan skett i olika delstater. I mars röstade stadsfullmäktige i Evanston, Illinois om landets första program för ersättning och i fjol, etablerade Kalifornien sin egen kommission för att utreda och sedan ge förslag på nya lagar och åtgärder. Lagen i Kalifornien innebär att delstaten ska börja konfrontera sin rasistiska historia under och efter slavåren, och hitta sätt att åtgärda den ojämlikhet som slaveriet gett upphov till idag.
Bland annat ska man titta på hur slaveriet lett till skillnader i fråga om utbildningsnivå, sysselsättning, hälsa och rikedom.
Ett förslag om en liknande utredning har lyfts på federal nivå redan 1989 den introducerades av kongressledamoten John Conyers, strax efter att lagen “Civil Liberties Act” antagits vilken bland annat adresserade frågan upp kontant ersättning till de japaner som sattes i läger under andra världskriget.
Men det har hittills inte funnits tillräckligt stöd för att rösta igenom den i USA:s kongress – förrän nu.
I dag står inte heller bara enstaka kongressledamöter bakom lagförslaget. Efter George Floyds död har över 300 organisationer bland andra National African American Reparations Commission, National Coalition of Blacks for Reparations in America, Human Rights Watch, samt ACLU, Color of Change, och the Leadership Conference on Civil and Human Rights ställt sig bakom idén.
I februari uttalade sig även USA:s president Joe Biden positivt kring att initiera en utredning kring ersättningar för slaveriet.
Ett löfte som också var en del av hans valkampanj.
Lagförslaget kommer nu att presenteras för hela kongressen efter att ha passerat utskottet med rösterna 25-17. Godkänns det även i kongressen blir det så småningom en fråga för senaten.
Konkret innebar lagen att frågan ska utredas och sedan ska utredarna återkomma med förslag på åtgärder inklusive en eventuell ekonomisk kompensation.
– Genom att anta lagen kan vi börja en rörelse för att som nation förstå och överbrygga sprickan mellan vita och svarta. Ersättningar handlar i grunden om respekt och enighet, jag hoppas att en dag så kan alla amerikaner marschera tillsammans mot en mer rättvis framtid, sa demokraten Jackson Lee som varit drivande i att förslaget kommit så här långt.
Motståndare mot lagen menar att dagens amerikaner inte kan hållas ansvariga för vad deras förfäder gjorde eller för de konsekvenser som slaveriet innebär i dag.
– Ingen ska behöva betala skadestånd för något man inte gjort, sa republikanen Steve Chabot. Att betala ut ersättning skulle innebära att ta pengar från människor som aldrig ägt slavar för att ge till människor som aldrig varit slavar.
Enligt amerikansk statistik är den samlade förmögenheten i en vit familj tio gånger större än i en genomsnittlig svart familj. Förespråkare av ekonomisk kompensation menar att en sådan lag skulle kunna överbrygga inkomstskillnaderna inom en tioårsperiod.
Foto: Montage, Bjoertvedt.
