Reportage om Azerbajdzjan, Demokrati

Framstående opinionsbildare gripen i Azerbajdzjan

Gripandet av den azerbajdzjanska opponionbildaren Gubad Ibadoglu väcker reaktioner världen över. Många ifrågasätter om Azerbajdzjan tar ytterligare steg mot nedbrytningen av civilsamhället.

Av Rasmus Canbäck 30 juli, 2023

Gripandet av den azerbajdzjanska opinionsbildaren Gubad Ibadoglu har den senaste veckan väckt internationella reaktioner. EU:s utrikestjänsts presstalesperson Nabila Massrali skrev på Twitter på onsdagen att EU kräver att han släpps så snart som möjligt.  

Kritiker till gripandet är överens om att det är politiskt motiverat.  

Ibadoglu som är gästande forskare i nationalekonomi vid London School of Economics (LSE) har inte befunnit sig i Azerbajdzjan sedan början på 2021. Det var efter att han hade kritiserat Azerbajdzjans president Ilham Alijev för landets ekonomiska politik och för att inte tillåta en fri marknad som den dåliga relationen med regeringen eskalerade.

Ilham Alijev svarade indirekt på kritiken i ett tal genom att med vad som anses vara förolämpande språkbruk hänga ut ”ekonomer i utlandet”.

– Det är därför jag säger till så kallade ekonomer i utlandet att hålla tyst. Nagelbitande ekonomer, öppna era ögon, titta och svälj tungan hela vägen ner till magen. Om inte, ingen kan undervisa oss i huruvida vår ekonomi genomförs på korrekt på vis eller inte, sade Ilham Alijev.

I juli 2023 kom den 60-åriga Ibadoglu tillfälligt tillbaka till Azerbajdzjan för att besöka sin åldrande mor vars krämpor förvärrats.  

Måndagen den 24 juli greps Ibadoglu och hans hustru Irada Bayramova i en bil på väg till deras hem av azerbajdzjansk polis. De togs till ministeriet mot organiserad brottslighet, som enligt den Georgienbaserade nättidningen OC Media tidigare anklagats för att tortera dem de förhör.

Det skedde två veckor efter att Ibadoglu offentliggjort att han startat en studiefond för azerbajdzjanska studenter, vars pengar är tänkta att tas från konfiskerade tillgångar från azerbajdzjanska politiker och affärsmän som gjort sig skyldiga till korruption i utlandet.

Vid gripandet anklagade han Ilham Alijev för att ha beordrat arresteringen av honom.  

– Det här är Ilham Alijevs order, lyckades Ibadoglu ropa till en hop azerbajdzjanska journalister som tagit sig till platsen för gripandet.

Inledningsvis dömdes han enligt det azerbajdzjanska diasporamediet Meydan TV till 3 månader och 26 dagar i häkte med anklagelsen att han kan ha deltagit i ”förberedelse, förvärv, eller försäljning, av förfalskade värdepapper till en organiserad grupp”. Men straffet kan komma att förlängas till mellan 8 och 12 år i fängelse.

Som bevis menar den azerbajdzjanska polisen att de funnit 40 000 dollar på hans kontor. Enligt Ibadoglus dotter Zhala Bayramova så ska hennes farbror och tillika Ibadoglus bror försökt att komma in på kontoret, men enligt honom ska låsen ha varit utbytta. Nu anklagar familjen polisen för att ha lagt falska bevis på kontoret och bytt ut låsen.

Förutom Ibadoglus bestående kritik mot Azerbajdzjan har han sedan 2014 också lett en politisk socialdemokratisk rörelse, Azerbajdzjanska demokrati- och välståndsrörelsen.

Sedan februari 2021 har han försökt att registrera rörelsen som ett politiskt parti, men nekades av azerbajdzjanska myndigheter att göra det i augusti 2022 och i januari 2023 meddelade Ibadoglu att han givit upp försöken. Det var efter att en ny lag som inskränker ytterligare på den azerbajdzjanska oppositionen införts.

Dessutom greps Ibadoglu samtidigt som fyra andra oppositionella greps i Baku. De övriga fyra anklagas av Azerbajdzjan för att vara anhängare av den turkiska Gülenrörelsen (Fetö), vilket turkiska regimvänliga medier rapporterade. En av dem ska enligt det azerbajdzjanska inrikesministeriet under förhöret erkänt samröre med Ibadoglu.

Ibadoglu uttryckte under det turkiska presidentvalet i maj kritik mot Turkiets sittande president Recep Tayyip Erdogan, så väl som hans relation till Ilham Alijev. Relationen mellan Azerbajdzjan och Turkiet beskrivs ofta som ”två nationer – ett folk”, en sägning som det senaste decenniet använts frekvent av båda ländernas ledare.

Sedan gripandet har hans konto på Facebook blockerats där många av hans uttalanden och kritik publicerats. Dessutom har advokaten nekats från att göra offentliga intervjuer och det tog flera dagar innan familjen fick reda på vilket fängelse han befinner sig vid.

I sin roll som oponionsbildare har Gubad Ibadoglu återkommande kritiserat EU för att för lättvindigt sluta energiavtal med landet. I en Tweet från februari i år när Azerbajdzjan bjöd in representanter från EU till en energikonferens i landet skrev Ibadoglu att avtalen borde innehålla transparensklausuler.

”Jag är inte emot att Azerbajdzjan säljer gas till EU, men EU borde i utbyte inte ge pengar till denna korrupta regering under icke-transparenta former utan villkor”, skrev Ibadoglu.

Han har också återkommande anklagat EU:s linje gentemot Azerbajdzjan för att snarare göda regeringen än att bistå demokratirörelser. Bland annat har han anklagat EU för att inte se kopplingen mellan att köpa azerbajdzjansk gas och gynna ryska gasaffärer.

Förutom det har han också skrivit och uttalat sig i flera artiklar om hur de delar av Nagorno-Karabach som Azerbajdzjan tog kontroll över efter kriget 2020 blivit föremål för regimlojala politikers korrupta affärer.

Den azerbajdzjanska forskaren och politiska aktivisten Bahruz Samadov som är doktorand i statsvetenskap vid Karlsuniversitetet i Prag om Alijevregimens retorik efter kriget i Nagorno-Karabach 2020 säger till Blankspot att Gubad Ibadoglu är en socialdemokrat.

– Han har en anmärkningsvärt god skolning inom ekonomi och var tidigare medlem i Müsavatpartiet fram till 2014. Han avgick efter att den nuvarande ledaren Arif Hajily tog över och grundade i stället den politiska socialdemokratiska rörelse som han leder nu, säger Bahruz Samadov.

Varför anser regeringen att han är ett hot?

– Det är en bra fråga. Egentligen tror jag inte att de anser att han är ett hot i sig. Hans retorik har alltid varit gentlemannamässig utan vare sig personpåhopp eller populism. Tvärtom så har alltid hans kritik varit kring landets ekonomiska förehavanden, till exempel har han länge varit en kritiker mot landets oljebaserade ekonomi.

Bahruz Samadov tror inte att arresteringen av Gubad Ibadoglu i grund och botten beror på att han anses vara ett hot, snarare än att det har med antingen Turkiet eller skapandet av studiefonden att göra.

– Hans målsättning var att utveckla nya idéer och policyer för att utveckla landet och hans följare snarare lyssnar än är entusiastiska kring honom. En bakomliggande orsak till arresteringen är att den kommer från Turkiet, men många saker är otydliga. Jag tror att anledningen är skapandet av studiefonden som skulle bistå azerbajdzjanska studenter i utlandet. För Alijev kan det vara hotfullt, till och med personligt, resonerar Bahruz Samadov.

För azerbajdzjanska studenter i utlandet finns det idag få fria stipendier att tillgå. De allra flesta studenter söker medel från utländska stipendier för att finansiera studierna, så som Swedish Institute eller andra EU-finansierade studieprogram.

Men det finns även ett azerbajdzjanskt statligt studieprogram som tilldelas ett antal studenter varje år som är högpresterande och som visat lojala tendenser gentemot statens politik. Endast lite information finns att tillgå i offentliga kanaler, men bland annat ska ansökanden genomgå en intervju med statliga myndigheter.

I Sverige har den azerbajdzjanska ambassaden anordnat träffar och det finns ett aktivt studentnätverk för azerbajdzjanska studenter som sägs ha tilldelats stipendiet. Flera av studenterna deltar vid sidan av studierna vid diplomatiska sammankomster.

Även den svenska ambassaden i Baku samarbetar med alumninätverken som den azerbajdzjanska staten anordnar. Ibadoglus fond skulle dels fungera som konkurrens mot den azerbajdzjanska statens stipendier, dels finnas till för att belysa korruptionen som finns på högsta nivå i Azerbajdzjan.

Arresteringen av Ibadoglu sker även i skuggan av den pågående blockaden av Latjinkorridoren – den enda väg som leder mellan Armenien och Nagorno-Karabach. Den har pågått sedan den 12 december i fjol, men har sedan juni eskalerat till att bli fullständig trots att Internationella domstolen i Haag beordrat Azerbajdzjan att häva den.

Den 25 juli publicerade Internationella rödakorsfederationen ett vädjande pressmeddelande om att de nekas leverera förnödenheter till Nagorno-Karabach. EU-parlamentet, Europarådet och EU-kommissionen har respektive fördömt Azerbajdzjan för blockaden.

Ibadoglu som är född i Fuzuli, och fick lämna sitt hem under kriget mot Armenien på 1990-talet, ställde sig visserligen under kriget 2020 bakom Ilham Alijev, men har sedan dess uttryckt kritik mot hanteringen av Nagorno-Karabach. Inte minst har han ställt sig bakom sin dotters kritik mot blockaden.

I Sverige befinner sig dottern Zhala Bayramova. Hon har försökt att hålla kontakt med familjen på avstånd, men säger att det bara är lite information som kommer ut från Azerbajdzjan.

– Det tog flera dagar innan vi fick kontakt med min pappa. Och hans fru, min mor, som också greps första dagen släpptes visserligen. Men vi har dokumenterat de skador som åsamkats henne av polisernas övervåld. Det var åtta polismän som tryckte ner henne, säger Zhala Bayramova till Blankspot.

Hon säger också att polisen återkommit flera gånger till bostaden i Azerbajdzjan och att det finns tydliga tecken på att de blir förföljda.

– Polisen har sökt igenom bostaden utan att hitta några ytterligare bevis vad det verkar. Bekanta jurister och aktivister som stöttar min mor säger att det finns tecken på att de är övervakade.

I Azerbajdzjan arbetade hon som människorättsjurist och var aktiv inom civilsamhället. I en video från Radio Free Europe syns hon bli angripen när hon valobservatör vid parlamentsvalet 2020. I Sverige har hon anordnat flera träffar vid studentsammankomster vid Lunds universitet om den politiska situationen i Azerbajdzjan.

Vad tror du kommer hända och vad vill du ska hända?

– Jag är rädd att tänka på vad jag tror kommer att hända. Tankar bringar verkligheten i Azerbajdzjan, det vill säga tortyr. Alijev vill förstöra honom fysiskt så han kan inte kritisera och arbeta med att publicera rapporter om korruption i Azerbajdzjan. Jag vill att han ska släppas omedelbart, och jag vill träffa min pappa. Det är som en begravning för vår familj, och att veta att han är felaktigt anklagad och att bli utsatt för psykiskt och fysiskt övergrepp är outhärdligt.

Vilka förhållanden råder i fängelset?

– Den informationen som jag tagit del av är att han delar cell med andra personer som alla är dömda för grova brott. Till skillnad från dem verkar han ha andra regler, så som att han måste dela med sig av mat och annat som familjemedlemmar förser honom med. Rummet saknar naturliga ljuskällor, drickbart vatten och ventilation. Framför allt verkar han inte få sina mediciner, de har tagit hans glasögon och nekas att träffa läkare.

Hur känner du inför att åka till Azerbajdzjan?

– Azerbajdzjan är osäkert för alla dess medborgare. Det finns många exempel på att polisen brutalt och psykiskt angriper medborgare som inte ens har någon politisk tillhörighet. Med tanke på att jag, som är människorättsjurist med dussintals pågående fall vid Europadomstolen för mänskliga rättigheter, en uttalad feministisk aktivist och dotter till Ibadoghlu, återvänder dit, har regeringen för många skäl att förtrycka mig. Jag vet redan hur det är att bli misshandlad och sexuellt övergripen av polis till den grad att jag inte kunde röra på mig på flera veckor.

Fallet har förutom av den EU-kommissionen också väckt reaktioner från de brittiska, franska, tyska och amerikanska ambassaderna i Azerbajdzjan. De gjorde ett gemensamt uttalande i veckan där de krävde att Ibadoglu ska släppas omedelbart.

Human Rights Watchs direktör för Europa och Centralasien Giorgi Gogia säger i en artikel på deras hemsida att gripandet av Ibadoglu är ett i mängden av regeringskritiker.

”Ibadoglus frihetsberövande faller helt och hållet i ett långvarigt mönster av att driva tvivelaktiga anklagelser mot regeringskritiker i Azerbajdzjan. Sådana ogrundade anklagelser verkar bara tjäna ett syfte – att tysta oppositionen och kritiska röster i landet. Han borde släppas omedelbart”.

Gripandet kommer även efter att Azerbajdzjan i juni grep flera oppositionella aktivister och journalister för att ha uppmärksammat demonstrationer i en liten by i västra Azerbajdzjan. Byn är sedan dess blockerad för utomstående att resa till [red. det ska inte förväxlas med situationen vid Latjinkorridoren].

[LÄS MER: Arresterad azerbajdzjansk aktivist svimmade i domstolen]

I början på 2010-talet genomgick Azerbajdzjan en nedbrytning av det fria samhället och sedan dess har landet i diverse demokratiindex sjunkit som en sten. Trots det har en enad opposition och aktivister protesterat mot gripandet av Ibadoglu.

En stor namninsamling verkar ha enat oppositionen snarare än, som Alijev önskat, splittra den. Flera oppositionella partier och rörelser gick under veckan ihop i en samlad namninsamling där de begärde att Ibadoglu friges. I sociala medier har många av anhängarna bytt sin profilbild till Ibadoglu och ett hashtagupprop har blivit viralt.

En av ledarna för Müsavatpartiet, Tafig Yagublu, som flera gånger misshandlats av polisen, sade vid demonstrationen att det inte finns någon frihet för armenierna i Nagorno-Karabach att förvänta sig i Azerbajdzjan.

– Med det här [gripandet av Ibadoglu] skickar Ilham Alijev återigen ett meddelande till världen: han kommer aldrig tillåta Karabacharmenier att leva under juridiskt skydd. Om man behandlar sina egna medborgare så här, så förstår världssamfundet att Karabacharmenier inte kan leva här som vanliga medborgare.

Han fortsätter:

– För om Ilham Alijev arresterade en världsberömd professor med de här skamfyllda och absurda metoder, och fråntar hans ära med ohederligt förtal, hur kommer Ilham Alijev då behandla armenier som han stridit mot i mer än 30 år, sade Tafig Yagublu.

Toppbild: Gubad Ibadoglu står till höger på bilden. Foto privat

Av Rasmus Canbäck