Nyheter om , ,

FIFA-tjänsteman som kritiserade Qatar fick fem års fängelse – nu växer kritiken mot rättegången

I april dömde en qatarisk domstol FIFA tjänstemannen Abdullah Ibhais till fem år fängelse. Han blev åtalad i slutet av 2019 för att ha tagit emot mutor, men säger själv att den verkliga anledningen var den kritik han hade lyft mot hanteringen av landets migrantarbetare.

Abdullah Ibhais, en tidigare medie- och kommunikationschef för FIFA kommitten i Qatar, dömdes i april år 2021 till fem års fängelse i samband med ett åtal gällande mutor. 

Sedan dess har han överklagat beslutet och två förhandlingar har ägt rum där Ibhais yrkar på att informationen som åtalet är byggt på inte överensstämmer med vad som har skett.

Abdullah Ibhais greps i slutet av november 2019.
I april 2021 dömdes han för att ha tagit emot mutor men har
sedan dess kritiserat både rätttegången och han åtal.
Bild: Abdullah Ibhais

Efter att ha granska dokument och utsägelser från rättegången skrev organisationen Human Right Watch och FairSquare i början av oktober att domstolen hade ignorerat bevisen på att hot och tvång hade lett till Ibhais erkännande, samt att han inte hade haft tillgång till rättsligt försvar.

– Qatariska myndigheter verkar ha berövat Abdullah Ibhais hans rätt till en rättvis rättegång i förfaranden som väcker allvarliga farhågor om Qatars rättssystem, säger Michael Page, biträdande mellanösternchef på Human Rights Watch.

Knappt tre veckor senare publicerade den norska tidningen Josimar en artikel där även de ifrågasatte rättegången. 

Enligt tidningen fanns det tydliga bevis på att Ibhais hade gripits av andra anledningar än vad hans åtal beskrev, vilket ska ha varit den kritik han lyfte mot hanteringen av landets migrantarbetare till följd av demonstrationer som hölls i augusti år 2019. 

Anledningen var att 5000 migrantarbetare hade varit utan lön i flera månader och den 4 augusti valde de att samlas Al Shahaniya-distriktet, som ligger cirka 40 kilometer från huvudstaden, för att protestera.

Enligt materialet som publicerades på Josimors hemsida ska demonstrationerna ha lett till diskussioner inom kommitten, och Ibhais ska ha sagt att migranternas problem inte kunde förnekas och istället behövde kommitten genomföra åtgärder för att hjälpa migranterna.

Han ska även ha besökt demonstrationerna och pratat med migrantarbetarna om deras situation, vilket han sedan ska ha vidarebefordrat i en chattkonversation vid namn “Crisis Comms” till sina kollegor inom kommittén. 

I en intervju med den tyska sporttidningen Sportchau ska han ha visat utdrag från konversationen som bland annat ska ha inkluderat generalsekreteraren för VM-kommittèn Hassan Al-Thawadi och den verkställande direktören för arbetarnas välfärd Mahmoud Qutub. 

– Hela processen är vedergällning för min kritiska inställning till VM-organisationskommittén och deras relation med gästarbetare, säger Ibhais till Sportchau.

Enligt de konversationer som publicerades i Josimors artikel ville Ibhais kollegor släta över situationen. Men när en lokal tidning fick nys om protesterna ska Hassan Al-Thawadi ha sagt att kommittén behövde gå ut på sociala medier för att klargöra att demonstrationerna inte var relaterade med VM 2022.

Enligt textmeddelande som tidningen Josimor publicerade ville inte generalsekreteraren för VM-kommittén Hassan Al-Thawadi att demonstrationerna den 4 augusti skulle förknippas med VM 2022.
Bild: Hassan Al-Thawadi

Tre månader efter den interna konversationen blev Ibhais inkallad till kontoret hos personaldirektören för FIFA kommittén. Där inne möttes han av sex officerare från kriminalundersökningsavdelningen (CID), som är en del inom polisen i Qatar.

Till Human Watch Right berättade Ibhais att männen vägrade berätta vem de var eller varför de ville prata med honom och tog honom istället till en station i Duhail, som ligger i norra Doha.

På plats blev han handbojad och ett förhör inleddes där han blev utfrågad om mutor. Enligt polisen fanns det bevis för att han skulle ha accepterat ett anbud i utbyte mot ett turkiskt medborgarskap, något han förnekade och menade att det fanns bevis för att det inte hade skett.

Under förhöret ska han ha nekats tillgång till en advokat och att polisen ska ha hotat med att bryta benen på den advokat som försökte ta sig in i anläggningen. Enligt Ibhais ska polisen även ha sagt att de kommer att kvarhålla honom i sex månader om han inte skrev under en bekännelse till anklagelserna om mutorna.

Till Josimar uttrycker han den enorma oron som uppkom vid förhöret.

– Jag blev väldigt rädd. Jag kände att jag fick en panikattack. Jag ville bara träffa min familj, säger Abdullah Ibhais.

Till följd av det skrev han under en bekännelse och togs sedan till sitt hem där polisen genomförde en husrannsakan och konfiskerade bland annat hans telefoner och datorer. Han nekades till att träffa sin familj och fördes senare tillbaka till Duhail där han placerades i en cell.

Följande morgon träffade hans statens säkerhetsåklagare där han återigen tvingades skriva på ett erkännande, trots att han fortfarande nekades tillgång till advokat och vidhöll att anklagelserna som var riktade mot honom inte stämde.

Inte förrän nio dagar efter hans ursprungliga gripande blev Ibhais tilldelad en advokat och släpptes mot borgen i väntan på hans rättegång i januari 2021.

Under 2020 ansökte han vid två tillfällen om kopior på hans ärendeakt för att kunna förbereda sig för rättegången men nekades båda gångerna, avslag som Human Rights Watch och FairSquare själv har sett dokumentation på. 

Inte förrän samma dag som rättegången skulle påbörjas, den 19 januari, lyckades Ibhais advokat få tag i akterna.

Rättegången delades upp i fyra tillfällen och under den sista sessionen den 4 mars avslutade domaren plötsligt förfarandet. Han meddelade därefter att han skulle utfärda en dom den 19 april, utan att Ibhais själv hade fått tala till domstolen eller hans advokat hade fått presentera försvaret.

Under rättegången ska fyra vittnen ha närvarat varav tre sa att de anklagelserna som Ibhais stod inför inte kunde stämma då han inte hade makten att genomföra de besluten som åklagaren sa att han hade gjort, något som domstolen bortsåg ifrån.

Domstolen avslog även Ibhais yrkande på att hans erkännande borde ogiltigförklaras då det utvanns under hot och sa istället att rätten hade blivit försäkrade om att erkännande var frivilligt.

Den 29 april fälldes Ibhais av domstolen för ”missbruk av offentliga medel, mutor, maskopi för att kunna ta emot mutor och för att ha orsakat skada för VM-kommittén”. 

Straffet blev fängelse i fem år och en bot på 41 197 dollar.

I intervjun med Josimor beskriver Ibhais besvikelsen på landets rättssystem, och hur hans förhoppningar om en rättvis rättegång försvann allt efter att den fortgick.

– Först trodde jag att rättssystemet aldrig skulle acceptera den utpressning jag utsattes för av polisen och statens säkerhet, men allt eftersom fallet fortsatte började jag inse att ingen var villig att höra på mig. Detta blev uppenbart när domaren slutade lyssna på vittnen och nekade mig rätten till försvar. Meningen bekräftade alla mina farhågor eftersom den var helt fristående från verkligheten och istället antogs kommitténs berättelse. Nu är jag inte alls optimistisk, och hur det verkar utvecklas verkar det som att kommittén har övertaget, säger Abdullah Ibhais.

Enligt materialet som har publicerats i Josimars artikel framkommer det att Ibhais främsta mål under diskussionen i augusti år 2019 var att försöka finna en lösning för arbetarna, och att han inte vill vara delaktig i en komplott för att dölja deras lidande.

Han skrev att han var övertygad om att kommittén var en del av problemet, och att deras fokus bör vara att vilja förändra den svåra situationen för migrantarbetarna istället för att försöka rentvå sitt namn.

“Vad jag säger är att vi inte pratar med våra arbetare, vi tar inte ens hänsyn till dem i processen, oavsett företagets likviditetsproblem, det finns arbetare som inte har mat eller vatten,” skrev han bland annat.

Efter publiceringen har VM-kommittén skickade ett brev till Josimor via en norsk advokatfirma där de skrev att artikeln “var ärekränkande till sin natur och i strider mot flera lagar”. Följderna blev att Josimar valde att publicera en ny artikel med sitt svar där de sa att de inte har några avsikter att ändra eller ta bort artikeln. 

Huruvida kommittén kommer att fortgå med sina anklagelser mot tidningen återstå att se.

Under de senaste åren har ett flertal personer åtalats eller dömts i fall där de har försvarat migrantarbetarnas rättigheter i Qatar men Ibhais fall är unikt då han själv har varit en del av den inre kretsen som är ansvariga för förberedelserna inför VM. 

Av den anledningen tror FairSquares grundare Nicholas McGeehan att människor nu kommer att få en annan bild av det kommande mästerskapet som går av stapeln i början av december 2022.

– Att skicka en nyckelmedarbetare från VM:s högsta kommitté till fängelse för att försvinna, efter en grovt orättvis rättegång, kan kasta ett mörkt moln över [VM] evenemanget, säger han.

Nicholas McGeehan har själv delat Josimars artikel om Ibhais på twitter, vilket senare retweetades av Malcolm Bidali, en kenyansk aktivist som Blankspot skrev om i somras när han blev åtalad i Qatar till följd av hans skildring av migrantarbetarnas situation under pseudonym ”Noah”.

Förutom länken till artikeln har Bidali även inkluderar en kort mening i tweetet som lyder: 

“Budskapet? Stå upp mot orättvisor på egen risk.”

Toppbild: Abdullah Ibhais

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.