
På grund av Covid-19 har val ställts in över hela världen. Inklusive Etiopien. Men i veckan hålls det regionala val i Tigray-provinsen. Så varför trotsar regionens politiker centralregeringen? Blankspots har sammanställt en FAQ om veckans val.
Av Martin Schibbye 9 september, 2020
Vad är grejen?
Under onsdagen började folk att rösta i vallokalerna runt om Etiopiens norra region, Tigrayregionen. Valet är speciellt eftersom centralregeringen uttryckligen sagt att det inte bör hållas.
Det var tänkt att hela Etiopien skulle gå till val i augusti men de sköts på framtiden. Tigrayregionens politiker har motsatt sig att de nationella valen skjutits framåt på obestämbar tid och kritiserat att premiärministern sitter kvar vid makten utan att ha vunnit något val.
Enligt det styrande partiet TPLF är det som nu sker ett historiskt val som ger medborgarna en möjlighet att välja mellan olika politiska alternativ. De har också varnat regeringen från att lägga sig i eller på något sätt försöka stoppa valet eftersom det enligt dem vore ”en krigsförklaring”.
Relationen mellan Tigray och centralregeringen i Addis Abeba är ansträngd och tidigare har TPLF, det dominerande partiet i Tigray, hoppat av regeringssamarbetet.
Är valet lagligt?
Under helgen slog parlamentets överhus fast att valet stred mot konstitutionen. Det är olagligt med andra ord.
Men påståendet att regeringen skulle ingripa militärt för att stoppa det har premiärministern enligt en analys av International Crisis Group sagt vara “vansinne” – däremot finns det en rädsla i regionen för att regeringen ska fatta beslut som straffar dem för att de trotsar beslutet om att val inte ska hållas under pandemin.
För enligt Abiy Ahmed så ska tilltaget få “konsekvenser”.
Vid flera tillfällen har regionen bett den nationella valmyndigheten om att arrangera val i regionen något som de då svarat inte var aktuellt mot bakgrund att det vore just ”icke- konstitutionellt”.
Vad betyder valet för premiärministern Abiy Ahmeds ställning?
Nobels fredspristagare från i fjol har sedan han tillträdde våren 2018 befunnit sig i konflikt med det tidigare styrande partiet TPLF som har sin maktbas i landets Tigrayregion. Det gör att frågan handlar om mycket mer än bara ett regionalt val.
Men när premiärministern tillfrågats av statstelevisionen (EBC) har han svarat att det är en “mindre huvudvärk och att ”valet är illegalt eftersom det enbart är landets nationella valkommission som kan arrangera val i Etiopien”.
Han jämförde också valet med ett svartbygge i en kåkstad “De som bygger ett sådant saknar lagfart och är olagliga gäster, och de sover därför inte gott om natten”.
Han har också sagt att fram till dess att nya val hålls i hela landet kommer man att acceptera att TPLF styr i regionen, men om de inte själva ställer upp i de kommande officiella valen så kommer man inte acceptera dess maktinnehav.
Hur många är det som kommer att rösta?
I Tigrayregionen bor ungefär 2,7 miljoner människor och de kommer att rösta vid fler än 2600 vallokaler har den regionala valmyndigheten meddelat. På den lokala tv-stationen Tigray-tv kunde man på onsdagsmorgonen se hur köerna ringlade långa.
Vilka ställer upp i valet?
Enligt den nyligen upprättade regionala valmyndigheten som leds av Muluwork Gebrekidan har fem politiska partier och 11 individer registrerat sig för att delta i kampen om de drygt 150 platserna i det regionala parlamentet.
Två partier, Arena Tigray och Tigray Democratic Party har gått ut med att de bojkottar valet eftersom det inte anser att det kommer att vara fritt och rättvist.
Kan journalister bevaka valen?
Flera reportrar som var på väg till regionen hindrades från att flyga dit under måndagen har nyhetsbyrån AP rapporterat. Journalisterna blev av med kameror, mobiler och datorer. En av journalisterna som stoppades Hager Teklebirhan som arbetar för Ethiopia media Awlo sa till Reuters att ”säkerhetstjänsten stoppade oss vid gaten tog våra id-kort och hindrade oss från att stiga ombord”.
Även William Davison en analytiker från International Crisis Group hindrades från att resa. Det förekommer även enligt AP rapporter om att en NGO som velat agera valobservatörer nekats att vara det. Andra reportrar från utländska medier, bland annat DW är på plats och rapporterar så också den norska freds-och konfliktforskaren Kjetil Trondvoll.

Så vad kommer att hända?
Motståndet i Tigrayregionen mot Abiy Ahmeds styre är bara en av flera utmaningar som premiärministern har att hantera i ett land med över 80 etniska grupper och starka regioner.
Det som gör denna kraftmätning speciell är just att det är TPLF som också beräknas vinna en majoritet av platserna, som tidigare var den dominerande politiska kraften i den koalition som styrde hela landet. TPLF var också den drivande kraften när diktatorn Mengistu störtades 1991 och trots att befolkningen i regionen enbart utgör 6 procent av invånarna i 110 miljonersnationen Etiopien har de dominerat etiopisk politik fram tills 2018.
Om fler regioner börjar utmana centralregeringen kan det starta en dominoeffekt som utmanar premiärministern vision om ett mer enat Etiopien.
Vilka positiva utfall kan det bli av valet?
Det kan visa en väg framåt för att kunna hålla val under den pågående pandemin. Det är också första gången som både det styrande TPLF och delar av oppositionen i regionen har kampanjat för att nå väljarna både på gatorna och i de sociala medierna.
Om oppositionen tar hem en del av platserna så kan det också skapa ett mer dynamisk lokalt parlament (vilket framgår om man ser mer i detalj på de olika partiernas program) vilket kan vara ett första steg mot att bygga demokratiska institutioner.
Toppbild: MarcD.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Demokrati!
Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.
Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.
Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.