Nyheter om Demokrati, Kazakstan

Efter protesterna i Kazakstan, vad händer nu?

Efter de våldsamma protesterna i Kazakstan tystnade bevakningen. Nu försöker civilsamhället flytta fram sina positioner.

Av Rasmus Canbäck 27 januari, 2022

Tre veckor efter de våldsamma protesterna i Kazakstan har lugnet återvänt till gatorna. President Kassym Jomart Tokajev har lovat politiska reformer. Ryska säkerhetspakten CSTO:s trupper har lämnat landet och ex-presidenten Nursultan Nazarbajev har gått i pension.

I veckan släppte människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) en rapport som summerar de oroliga dagarna i början av januari.

Blankspot rapporterade då om att både fredliga och våldsamma protester gick till gatorna för att göra uppror mot staten som demonstranter upplever värnat om sina egna fickor framför folkets bästa.

Nu beskriver HRW i sin rapport hur kazakiska regeringsstyrkor beordrats att använda våld utan förvarning mot demonstranterna, torterat häktade och siktat för att döda.

Organisationen har gått igenom mer än 80 videor som de bekräftat trovärdiga och intervjuat ett stort antal demonstranter och människor som utsatts för våldet.

I en kommentar säger rapportskrivaren Jonathan Pedneault att bevisen är tydliga.

– Det finns gott om bevis som visar att säkerhetsstyrkor öppnade eld utan någon uppenbar motivering och dödade minst 10 personer.

På Twitter utvecklar han resonemanget och förklarar att dödstalen är sannolikt mycket högre än 10.

– I ljuset av våra fynd, så borde Kazakstans internationella partners – inkl. FN, OSSE och EU – utkräva Tokajevs att undersöka säkerhetsstyrkornas svar på händelserna i januari. Dussintals sörjande familjer över hela Kazakstan väntar på svar.  

Vidare beskriver rapporten att Kazakstans regering nu försöker vända blad med löften och reformer, men att det är lång väg att gå. Pedneault kommenterar att det krävs stora förtroendegivande åtgärder för att det ska hända.

– Det borde vara en prioritet för Kazakstan att återställa ett visst mått av förtroende för rättsstatsprincipen och se till att alla som är ansvariga för denna tragiska förlust av människoliv ställs till svars.

Jeanne Prasjkevitj som skrev en text för Blankspot om livet under protesterna ser dock med skepticism på regeringens löften om sociala reformer.

– Vi har visserligen en möjlighet nu att verkligen försöka att bidra till en positiv utveckling. Det är så vi måste tänka. Men det finns många saker som talar emot, inte minst att det är samma personer på myndigheter som vi nu ska samarbeta med som har motarbetat oss i alla år.

Jeanne samordnar arbetet för en organisation som arbetar för att fattiga och svaga ska ha rätt till sjukvård och nödvändiga välfärdstjänster. Hon vidareutvecklar sitt resonemang.

– Vi har tidigare haft ganska många motsättningar, även inom civilsamhällesorganisationer, och det är viktigt att vi försöker samla oss nu. Det är så staten har velat ha det; att spela ut oss mot varandra så att vi är splittrade.

Ett annat problem hon lyfter är att det inte finns fria val i Kazakstan och att presidenten, i detta fall Tokajev, är vald på livstid.

– Det finns några medborgarinitiativ som nu försöker att skapa en alternativ regering i skymundan från den riktiga. Man ska kunna rösta fram representanter i denna genom en app. Man kan kalla det för en demokratisandlåda där de försöker att visa hur fria val kan gå till.

Från en annan organisation, Feminita, som var mer aktiva i protesterna lyfter man hur samhället misslyckats med att skydda kvinnors rättigheter. Under själva protesterna kom många uppgifter om våldtäkter och våld mot kvinnor och barn, men problemet är större än så.

Statsvetaren och juristen Zjanar Sekerbajeva, en av organisationens frontfigurer, förklarar för Blankspot att de inte ser något i den statliga retoriken som talar för att det ska bli bättre.

– Vi, en grupp feminister och aktivister, beslutade att förbereda detta uttalande för att synliggöra tortyr och internering av oskyldiga mödrar till många barn. Vi bevakar situationen och det blir verkligen inte bättre.

Hon fortsätter med att många kvinnor har blivit anklagade för att begå brott under protesterna som de inte har gjort sig skyldiga till.

– Kvinnor anklagas för brott och kränkningar som de inte begått. Budskapet om polisens orättvisor mot dessa kvinnor borde bli känt för alla. Vi samlar underskrifter för stöd och informerar folk om regeringens attityd till dessa problem.

Huruvida det kommer bli någon förändring återstår att se, men till dess står de brända regeringsbyggnaderna fortfarande svartsotiga efter protesterna i början av månaden.

Blankspots Rasmus Canbäck kommer att följa utvecklingen i landet under våren 2022.

Toppbild: Kazakiska säkerhetsstyrkor vandrar mot protester under de våldsamma dagarna i januari. Bild från Human Rights Watch.

Av Rasmus Canbäck