Nyheter om , , , ,

Australiens försvarspakt skapar oro i Sydkinesiska havet: ”Kan provocera stormakter”

En ny försvarsallians mellan USA, Storbritannien och Australien offentliggjordes förra veckan. Nu kritiserar Malaysia och Indonesien samarbetet och menar att det kan leda till en upptrappning av militär närvaro i Sydkinesiska havet, och provocera andra makter att vidta aggressiva åtgärder.

Under torsdagen den 16 september meddelade Australiens premiärminister Scott Morrison, USA:s president Joe Biden och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson att länderna har ingått en ny försvarspakt vid namn AUKUS.

Samarbetet innebär att länderna kommer att skapa kanaler för att kunna utveckla och dela information som rör bland annat artificiell intelligens, underrättelseinformation och internetsäkerhet.

Det första steget för den nya koalitionen innebär att Australien förses med minst åtta kärnkraftsdrivna ubåtar för att ersätta landets nuvarande ubåtsflotta. 

Australien kommer att få tillgång till amerikansk teknologi som kommer att möjliggöra för de australienska båtarna att resa längre och tystare. Resterande specifikationer kring ubåtarna kommer att utarbetas under de kommande 18 månaderna.

I samband med att den nya försvarsalliansen offentliggjordes hävdade flera att det här är ett sätt för länderna att motsätta sig Kinas ökade militära påverkan i Indiska oceanen och Stilla havet, bland annat kring det omstridda Sydkinesiska havet.

Kina har bland annat byggt konstgjorda öar och konstruerat massiva landningsbanor i havet. De hänvisar till en karta som ritades under 40-talet som kallas “nine-dash line” och enligt den tillhör ca 90 procent av det sydkinesiska havet Kina.

Enligt en karta som ritades på 40-talet äger Kina 90 procent av det sydkinesiska havet. Den kallas ”nine dash line” och är området inom de gröna markeringarna. Bild: Wikimedia Commons

År 2013 valde Filippinerna att ta fallet om äganderätt för området till skiljedomstolen i Haag. Domstolen slog fast att Kina inte har någon juridisk rätt till området inom “nine-dash line” vilket Kina inte accepterade. 

Istället har landet fortsatt att öka sin militära närvaro i havet och i augusti 2020 sköt landet ett flertal missiler ut från fastlandet, bara dagar efter att ett amerikanskt flygplan hade varit inne i kinesiskt luftrum.

I samband med nyheten om AUKUS och de nya ubåtarna offentliggjordes var det flera länder vid det sydkinesiska havet som var kritiska, främst på grund av det redan spända läget mellan Kina, USA och Australien.

Just relationen mellan Kina och Australien har försämrats under de senaste åren efter att Australien utlyste en internationell utredning om uppkomsten och spridningen av COVID-19. Sedan dess har Kina utfärdat ett handelskrig mot Australien och bland annat offentliggjort en politisk kravlista.

Ett av det länder som var mest negativa inför det nya samarbetet var Indonesien, som sedan 2018 har haft ett handelsavtal med Australien.

I ett skriftligt uttalande sa landets utrikesombud Teuku Faizasyah att “Indonesien är djupt bekymrad över den fortsatta vapen-kapplöpningen i regionen” och att Australien, samt andra berörda parter, ska fokusera på att bibehålla en regional fred i sydkinesiska havet och försöka lösa eventuella skillnader genom fredliga dialog.

Relationen mellan Australien och Indonesien har stärkts sedan 2018 och för två veckor sedan tillkännagav länderna att deras samarbete skulle fördjupas, bland annat genom att skapa ett samarbete mot terrorism och möjligen strukturera upp en gemensam militärutbildning i Australien.

Indonesien har även en mångårig relation med Kina som är landets största handelspartner. Däremot har länderna hamnat i dispyt under 2016 och 2020 till följd av att kinesiska fartyg har rört sig i vattendrag som tillhör Indonesiens exklusiva ekonomiska zon. I båda fallen hävdade Kina att deras båtar var inom det kinesiska området. 

Även Malaysia har varit kritiska gällande det nya samarbetet mellan USA, Australien och Storbritannien.

Bara dagar innan AUKUS offentliggjordes hade Scott Morrison berättat om ubåtsplanerna för Malaysias premiärminister Ismail Sabri Yaakob. I ett senare uttalande sa Waakob att han hade uttryckt sina farhågor om projektet till Morrison, och varnade för att ubåtsprojektet kan öka de militära spänningarna i Asien.

”Samtidigt kommer det att provocera andra makter att vidta mer aggressiva åtgärder i denna region, särskilt i Sydkinesiska havet,” avslutade Yakoob med att säga.

Representanter från medlemsländerna i ASEAN tillsammans med bland annat ledare från Nya Zeeland, Östtimor, Sydkorea, USA, Australien, Indien, Kina och Japan under en invigning 2017 . Bild: Wikimedia commons

Tillsammans med åtta andra länder tillhör Malaysia och Indonesien organisationen “Sydostasiatiska nationers förbund” (ASEAN).  ASEAN:s fokus är att bibehålla Sydostasien som en fredlig och neutral zon, fri från inblandning av yttre makter. År 1995 undertecknade länderna SEANWFZ-fördraget, som innebär att den Sydostasiatiska regionen även skulle vara fri från kärnvapen och andra massförstörelsevapen. 

Kina, USA, Storbritannien och Frankrike har vid flera tillfällen gått emot ASEAN genom att manövrera krigsfartyg i regionen, och nu är rädslan stor att de nya australiensiska kärnkraftsbåtarna ska förändra dynamiken och tvinga fram en reaktion av Kina.

I dagsläget har det redan förekommit ett flertal incidenter mellan den kinesiska och den amerikanska flottan i det omtvistade vattnet, liksom den kinesiska flottan och fartyg som tillhör ASEAN länderna. 

Senast i juli såg den filippinska kustbevakningen ett kinesiskt krigsfartyg som gick in i landets territorialvatten. När de försökte kontakta det kinesiska skeppet möttes de av radiotystnad vilket tvingade dem att närma sig skeppet. Då först fick kustbevakningen kontakt med det kinesisksa fartyget i form av ett meddelande där de identifierade sig och sa “vänligen håll er två sjömil från oss” innan de begav sig från området.

Ytterligare en oro som medlemsländer inom ASEAN har lyft är om de nya båtarna bara är en början av Australiens upprustning av kärnvapen, vilket Australien har tillbakavisat. 

Landet säger att de inte har för avsikt att införskaffa kärnvapen och kommer att följa ”Nuclear Non-Proliferation Treaty” (NPT), ett föredrag som landet skrev på år 1970 vars vars mål är att förhindra spridning av kärnvapen och vapenteknik. Däremot har Australien inte skrivit under ”Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons” (TPNW) som gick i kraft 2021. Föredraget förbjuder helt användningen av kärnvapen och även tillverkningen samt spridningen av det.

Det nya AUKUS samarbetet innebär även att Australien har valt att bryta ett tidigare kontrakt på 31 miljarder euro som landet har haft med Frankrike för byggandet av 12 konventionella ubåtar. 

Enligt den Franska utrikesministern Jean-Yves Le Drian är beslutet “en kniv i ryggen”.

– Vi hade skapat en relation byggd på tillit till Australien och de har förrått den här tilliten. Jag är väldigt arg i dag och bitter. Det här är inte något som allierade gör mot varandra, sa Le Drian till nyhetskanalen Franceinfo i samband med att det nya samarbetet blev offentligt.

USA har bara vid ett tillfälle innan delat med sig av sin utbåtsteknologi vilket var 1958 till Storbritannien i samband med att länderna tecknade ett försvarsavtal. Bild: USS Virginia, en kärnkraftsdriven ubåt från 2003.

Nyheten om försvarspakten kom även som en överraskning för Europeiska Unionen som sedan 2018 har haft förhandlingarna om ett frihandelsavtal med Australien. 

Efter att Frankrikes europaminister Clement Beaune sa att det nu är otänkbart att fortsätta förhandlingarna kommer EU att göra en övervägning av hur det nya AUKUS-avtalet kommer att påverka de kommande förhandlingarna som är planerade att ske i oktober.

Trots att det finns ett flertal kritiker inom ASEAN har vissa av medlemsländerna reagerat positivt till det nya samarbetet.

Bland annat utfärdade Filippinernas försvarsdepartement ett uttalande som säger att Australien hade all rätt att öka sitt försvar, och flera politiker i Taiwan har också välkomnat tillkännagivande. Även utomstående aktörer, såsom Japan, har varit positiva till AUKUS medan andra, däribland Nordkorea, har varit mer skeptiska..

”Det här är extremt oönskade och farliga handlingar som kommer att rubba den strategiska balansen i Asien-Stillahavsområdet och utlösa en kärnvapenskapplöpning”, sa bland annat en tjänsteman från Nordkorea. 

I samband med att Australien får sina kärnkraftsdrivna utbåtar kommer de blir det sjunde landet i världen som innehar den här typen av båtar. De blir även det enda landet i världen som kommer ha kärnkraftsdrivna ubåtar utan att äga några kärnvapen.

Toppbild: Australiens premiärminister Scott Morrison och Indonesiens president Joko Widodo när länderna skrev på ett handelsavtal 2018.