Nyheter om Nagorno-Karabach
Armenier samlades världen över för att demonstrera mot blockaden
Under lördagen den 2 september samlades armenier i 15 olika städer, världen över, för att demonstrera mot blockaden av Nagorno-Karabach. Blankspot var på plats i Stockholm.
Av Rasmus Canbäck 3 september, 2023
I Stockholm anordnade den armeniska apostoliska kyrkan en demonstration vid Raul Wallenbergs torg i helgen. Platsen menade arrangörerna var symbolisk viktig för att understryka att risken för ett folkmord mot armenier i Nagorno-Karabach är övervägande.
Blockaden av Nagorno-Karabach har pågått av Azerbajdzjan sedan den 12 december i fjol. Den inleddes efter strax över två år av en skör vapenvila mellan Armenien och Azerbajdzjan.
Det var efter kriget i Nagorno-Karabach hösten 2020 som den armeniskt befolkade regionen Nagorno-Karabach isolerades från omvärlden. Efter 25 år av FN-stödda fredsförhandlingar mellan Armenien och Azerbajdzjan avslutades de i september 2020 med att Azerbajdzjan anföll Nagorno-Karabach.
Nagorno-Karabach som sedan 1990-talet varit de facto självstyrande förlorade efter sex veckors krig två tredjedelar av de territorier som de kontrollerat sedan i början på 1990-talet. Avtalet om eldupphör som undertecknades innebar att Ryssland genom 2 000 fredsbevarande trupper fick mandat att bevaka vapenvilan och den humanitära korridor, Latjinkorridoren, som leder mellan Nagorno-Karabach och Armenien.
I snart nio månader har Latjinkorridoren varit under blockad av Azerbajdzjan. Armenien anklagar Ryssland för att inte följa avtalet om eldupphör, men har i praktiken lite att säga till om.
**
Stöd vår läsarfinansierade journalistik. Vi vet att alla inte har råd att betala för journalistik. Därför är alla våra reportage och artiklar fria att läsa. Men vi hoppas att några av er kan bidra så vi kan fortsätta rapportera från Nagorno-Karabach.
**
Internationella domstolen i Haag har beordrat Azerbajdzjan att släppa på blockaden. När Azerbajdzjan i stället stegvis har förstärkt den så har omvärlden reagerat. Så gott som alla stora människorättsorganisationer, EU-kommissionen, EU-parlamentet och Europarådet, liksom USA har fördömt Azerbajdzjan för att bryta mot Haags order.
Sedan i juni är blockaden fullständig, vilket innebär att endast få människor med Internationella rödakorsfederationens hjälp har kommit ut ur Nagorno-Karabach. Inga förnödenheter kommer längre in.
Den 1 september meddelade lokala myndigheter att mjölet har tagit slut, vilket innebär att armenierna i Nagorno-Karabach i dagsläget lever av sparade matvaror och egna grödor. Enligt lokala myndigheter inträffade det första fallet av svält i mitten på augusti och sjukdomar till följd av undernärdhet rapporteras ha tredubblats.
“Tystnad betyder folkmord”
En av dem som talade på demonstrationen i Stockholm är den rysk-armeniske Pussy Riot-aktivisten Lusine Djanyan. Sedan 2017 lever hennes familj med asyl i Sverige, i flykt från Vladimir Putins Ryssland.
– Som aktivist i Ryssland vet jag vad omvärldens solidaritet betyder. När det var som värst, och vi blev förföljda, så kunde vi i Pussy Riot alltid titta i våra telefoner på den rapporteringen om gjordes om oss. All den uppmärksamhet som vi fick gav oss energi att fortsätta, sade Lusine Djanyan i sitt tal.
Hon fortsatte.
– Men som armenier vet jag vad ordet tystnad betyder. Ingenstans är det någon som talar ut mot eller ser det förtryck som Azerbajdzjans diktator Ilham Alijev utför mot oss. Jag har lärt mig att ordet tystnad betyder folkmord.
Polisens närvaro uteblev
Demonstrationer kring konflikten har dock inte varit utan kontroverser. Vid en azerbajdzjansk demonstration 2016, när kriget för första gången på 22 år blossade upp under fyra dagar, talade Barbaros Laylani den dåvarande vice ordförande för turkiska riksförbundet.
Vid demonstrationen sade han ”död åt de armeniska hundarna” med efterföljande jubel. Han dömdes sedermera för hets mot folkgrupp.
Under kriget 2020 arrangerade azerbajdzjanska föreningar i Sverige åtminstone en demonstration utan tillstånd. Vid en av dem syntes den turkiska etnonationalistiska organisationen Grå vargarna, liksom människor gjorde vargtecknet. För folkmordöverlevare från Ottomanska riket symboliserar det turkisk etnisk överhöghet och likställs ofta med den nazistiska handgesten.
Vid en armenisk manifestation i fjol, efter Azerbajdzjans invasion av Armenien 12–14 september 2022, dök medlemmar ur Grå vargarna upp och gjorde handgesten.
Under gårdagens demonstration i Köpenhamn hände samma sak.
Arrangörerna till demonstrationerna uppger för Blankspot att de är kritiska mot polisen för att inte bevaka säkerheten.
En av dem, Isa-Lei Moberg, vill också betona att det inte ska ta uppmärksamhet från sakfrågan.
– Vi arrangerade denna manifestation i femton olika länder för att belysa vad som sker i Nagorno-Karabach. Vi hoppas att demonstrationen kan sätta press på beslutsfattare att agera mot Azerbajdzjan. Vi måste rädda människorna från svält och i längden ett stundande folkmord, säger Isa-Lei Moberg som professionellt arbetar med humanitär hjälp.
Striden om det humanitära biståndet
Azerbajdzjan nekar till att det sker en blockad av Nagorno-Karabach, och menar att de med en ny gränsstation vid Latjinkorridoren tagit kontroll över sin territoriella integritet. De senaste veckorna har Azerbajdzjan också erbjudit att öppna en väg på Nagorno-Karabachs östra sida som leder till Azerbajdzjan i stället för Armenien.
Internationella rödakorsfederationen (ICRC) publicerade den 25 juli ett pressmeddelande där de meddelade att de förhindras från att bedriva humanitär hjälp på båda vägar.
I slutet på augusti initierade den azerbajdzjanska rödahalvmåneföreningen en räddningsinsats som stoppats där ryska fredsbevarande trupper kontrollerar passagen. Azerbajdzjanska rödahalvmåneföreningen anklagas för att ha nära band till regimen i Baku. Bland annat är ordföranden ledamot i parlamentet för regeringspartiet. Han har också upprepade gånger förnekat att det sker en humanitär katastrof i Nagorno-Karabach.
Myndigheterna i Nagorno-Karabach anklagar Azerbajdzjan för att utnyttja Röda Korsets varumärke för att komma in i Nagorno-Karabach.
Som ett nationsförbund inom rödakorsrörelsen har inte ICRC mandat att styra över den azerbajdzjanska rödahalvmåneföreningen.
Till Blankspot uppger dock ICRC:s pressavdelning att de uppmanar beslutsfattare att låta dem återuppta arbetet i Nagorno-Karabach.
”ICRC har inte varit involverade i azerbajdzjanska rödahalvmånens arbete. För att ICRC ska involveras så måste all humanitär hjälp ske efter överenskommelse med beslutsfattare. Vårt mål är alltid att ge humanitär hjälp till dem som behöver det mest. Vi är redo att fortsätta vår humanitära insats så snart en överenskommelse är funnen. Vi åberopar de relevanta beslutsfattarna att tillåta ICRC återuppta det nödvändiga och neutrala humanitära biståndet i området”.
2023-09-04 Uppdatering: Stockholmspolisen återkom med svar.
“Vi kan aldrig gå ut med hur vi gör våra säkerhetsbedömningar i enskilda fall. Generellt har vi en sammantagen bild av eventuella hot som bygger på bland annat underrättelseinformation och kunskap som vi har inom polisen om olika grupperingar, ibland även samtal med olika aktörer och med hänsyn till eventuella önskemål som arrangörerna har.“
Toppbild: Ett barn vid demonstrationen i Stockholm. Foto Rasmus Canbäck
