Strax före sommaruppehållet spelade åklagarna och målsägandebiträdena i Lundinrättegången upp en halvtimmes lång intervju med den åtalades far, Adolf H Lundin, gjord av Lennart Ekdal 1997.
Av Martin Schibbye 30 juli, 2025
Under Sveriges längsta rättegång har de då och då dykt upp ny bevisning från både åklagarsidan och försvaret. Det har gällt bilder, rapporter och nyhetsinslag. Strax före sommaren åberopade åklagarsidan delar av ett 23 minuter långt TV-inslag från 1997.
I reportaget, producerat av TV4:s Lennart Ekdal, får man se den åtalades far Adolf H. Lundin beskriva bolagets syn på affärsrisker, politiska regimer och oljeprospektering i konfliktzoner.
Enligt målsägandebiträdet Percy Bratt illustrerar filmen bolagets strategiska inriktning och inställning till etiska överväganden och under den kompletterande sakframställning förklarade Bratt för rätten varför de ville visa filmen.
– Vi åberopar ett reportage för att visa att Lundinbolagets ledning hade som strategi att utan etiska hänsyn samverka med alla slags regimer oavsett regimens karaktär om det fanns förutsättningar att hitta olja.
Bratt beskriver också hur Adolf H Lundin ger uttryck för en hållning där problemen i Sudan sågs som ett skydd mot konkurrenter.
Inslaget börjar med att Adlof H. Lundin presenteras som en av världens mest riskbenägna oljemän som själv beskriver konkurrensen som ”ett krig” med de andra bolagen.
I inslaget säger Adolf att de ”förhandlar med alla typer av regimer” och att ”de enda de vill ha är koncessionen.”
– Vi har olja i blodet, vi har inte blod, vi har inte någon som helst etiskt aspekt på regimerna, säger Adolf H Lundin.
På de kritiska följdfrågorna svarar den åtalades far att de för in utländskt kapital vilket gynnar ländernas utveckling och demokratisering, han beskriver också motparten som skickliga och goda förhandlare ”även i det mörkaste Afrika”.
Ekdal frågar om det inte finns politiska risker med att ge sig i kast med den här typen av regimer och på det svarar Adolf H Lundin att ”det tycker vi om eftersom det är ett faktum som skrämmer bort våra konkurrenter” och sedan beskriver han hur Madeleine Albright förbjöd amerikanska bolag att verka i Sudan vilket gav dem koncessionen.
– Vi trivs i maximal oro, våra killar har fysiskt mod och det är en viktig faktor. Under Irak och Irakkriget så borrade vi mitt i Hormuzsundet, medan anläggningar går upp i flammor.
I inslaget zoomar kameran in på ett internt nyhetsbrev som toppas av texten ”You aint see nothing yet.”
Adolf H Lundin beskriver att det som driver honom är att ett borrhål kostar ett tiotal miljoner men det kan leda till fyndigheter för miljarder. Trots att bolaget nu växt så vill han behålla sin entreprenörskänsla och nu handlar det också om klassiskt styrelsearbete där de ska göra ett bättre jobb än konkurrenterna.
Ekdal beskriver Adolf som en företagsledare som gärna slipper fackligt tjafs och EU-regler utan han vill ”tuta och köra”. Utmaningarna är när de borrar torrt. Det är en katastrof.
Därefter följer bilden från spegelsalen på Grand där Sands Petroleum håller stämma. Adolf H Lundin beskriver på plats att det är äventyret som aktieägarna vill vara med om – snarare än ekonomiska vinster.
På frågan om miljöaspekterna kring oljan som energiform, beskriver han den som ”mycket ren” och han ifrågasätter också det som vid tiden kallas för ”green house effect”.
Andra energikällor som sol och vind, tror han inte på. Generellt tycker han politiken i Europa är ”cornered” – länder tyngda av sociala utgifter där folk får betalt för att inte arbeta vilket lett till stor arbetslöshet.
– Jag tror att den svarta kontinenten, Afrika, det kan gå ganska bra där ganska snabbt, säger Adolf H Lundin.
Ekdal avslutar med att säga att det är ”en färgstark kille den där Lundin, honom kommer vi att få höra mer om.”
Efter filmvisningen har de åtalades advokater möjligheten att kommentera de nya bevisen, men de väljer, så som ofta innan när de inte anser att bevisen inte träffar gärningsbeskrivningen att inte kommentera inslaget.
Under förhöret med Ian Lundin i december 2024 beskrev han pappan som ett viktigt stöd och en engagerad ordförande, som samtidigt lät honom hantera den dagliga driften av bolaget.
Ian Lundin beskrev Adolfs roll som ”översiktlig” och tryckte på att han reste mycket mellan olika projekt, men betonade att han själv var den som hade ansvaret för avtalen i Sudan och bolagets strategiska riktning.
Vad gällde etik, formulerade sig Ian Lundin inte som sin far. Acceptansen hos lokalbefolkningen var ett villkor för att kunna verka, även om han också svarade att bolaget inte var en politisk aktör och att deras fokus låg på att utvärdera landets resurser och juridiska ramverk, snarare än dess politiska system.
Missa inget från Lundinrättegången: gå med i Whatsapp-gruppen som heter Lundin Oil rättegången.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Lundin!
Blankspot rapporterar löpande om Lundinrättegången från Tingsrätten i Stockholm. Stöd oss så vi uthålligt och långsiktigt kan bevaka.
