Under eftermiddagen yrkade åklagaren Henrik Attorps på 10 års fängelsestraff för Ian Lundin för medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan.
Av Martin Schibbye 26 mars, 2026
Sveriges längsta rättegång har pågått i Stockholms tingsrätt sedan september 2023. I den prövas om Ian Lundin under åren 1999 till 2003 gjort sig skyldig till medhjälp till grovt folkrättsbrott i Sudan.
Centralt i åtalet har varit byggandet av vägar i det så kallade block 5A. Avtalen kring vägarna är också att beakta som en lojalitetsförklaring gentemot regimen argumenterade åklagarna.
Under slutpläderingen har Attorps argumenterat för att Ian Lundin känt till att det varit militären som begärt att vägarna byggs, och haft kännedom om de strider som blossat upp under byggperioden.
Åklagarna har också pekat på att det funnits en kännedom inom bolaget om det sätt som den sudanesiska armén strider på.
– Återigen ställs det inga krav på att man inte ska använda militära medel. Ingen uppföljande kontroll av hur vägbygget utförts görs heller. Och trots fortsatta strider färdigställs vägen, då områdena inte var under regimkontroll och striderna inom block 5A fortsätter fram till mars 2003, framför allt i Leer, sade Attorps under torsdagen.
Åklagarsidan ville att rätten skulle förstå målet – inte bara som en svensk rättegång om ett oljeprojekt – utan som en sen rättslig prövning av ett krig som länge stått i skuggan av andra konflikter.
Det andra inbördeskriget i Sudan, som brukar beskrivas som ett av världens mest bortglömda, har krävt miljontals civila liv. Darfur kom senare att stå i centrum för internationell uppmärksamhet och rättslig prövning i Haag, medan våldet i södra Sudan aldrig tidigare har prövats på detta sätt, framhöll Attorps när slutpläderingarna inleddes.
Attorps beskrev den första dagen av slutpläderingen hur oljan hade blivit en faktor i konflikten mellan den sudanesiska regimen och SPLA, och hur ett svenskt bolag ville tjäna pengar på oljeutvinning i ett område där kriget redan pågick.
– Då fick man samarbeta med de som i omvärlden betraktades som en förskräcklig regim, men det var inget problem för Lundin, bolaget trivdes i maximal oro, och detta sågs som en fördel eftersom det skrämde bort konkurrenterna, fortsatte Attorps.
Enligt åklagarsidan ligger målets kärna i samspelet mellan krig, resurser och affärsintressen. Attorps hänvisade till äldre rättsfall, från Nürnbergrättegångarna till senare mål i Nederländerna och Frankrike, för att visa att frågan om företagsledares ansvar i krigssituationer inte var ny.
Åklagaren menade idag under pläderingen att Ian Lundin medverkat till brotten genom att kräva att bolagets verksamhet ska skyddas av armén och att seismik möjliggjordes genom att militären tog kontroll över områden som regimen inte kontrollerade och därmed skapade förutsättningar.
– Det är ett flertal olika medverkansgärningar som vi gått igenom, och som jag sa inledningsvis ska vi beakta den kontext som de begåtts i. Dels den kontext som gäller där och då, men de skapar också en kontinuitet där Ian Lundin står kvar i sitt stöd till regimen och i kraven på Sudan att genom militärt våld skapa förutsättningar för verksamheten, argumenterade Attorps.
Vid torsdagens slutplädering yrkade Attorps på 10 års fängelsestraff för Ian Lundin.
– Med hänsyn till att Ian Lundin är den högste i bolaget har hans gärning ett högt straffvärde. Vi menar att Ian Lundins medverkan når taket för det tidsbegränsade straffet. Vi yrkar därför på 10 år.
Dessutom, eftersom de båda är schweiziska medborgare och landet inte utlämnar sina egna medborgare, yrkar åklagaren på att de båda åtalade häktas då flyktfara föreligger. Det yrkandet gäller i samband med att dom meddelas.
För den andre åtalade, den förre VD:n Alex Schneiter, yrkar åklagaren på sex år i fängelse.
Attorps resonerade att straffskalan för grovt folkrättsbrott är fängelse upp till tio år eller livstid. Enligt Attorps rörde det sig om medverkan under lång tid och medverkan till brott mot civila, där många civila fick sina liv helt förstörda efter bolagets inblandning och de tilltalades strävan efter att göra vinst.
– De civila lever med effekterna av brotten i dag. Vi ska beakta att medverkansgärningarna har haft stor betydelse för brottets fullbordan, där bolaget och regimen haft ett nära samarbete kring det här gemensamma projektet att utvinna olja i block 5A.
Om Lundinbolagen i maj 1999, när militären gick in, hade dragit sig ur och åberopat force majeure, då finns det sannolikt fog för att det inte hade blivit några fortsatta anfall, argumenterade Attorps. Då hade inbördeskriget fokuserat på andra områden.
Attorps påminde om vad en biståndsarbetare som bodde i block 5A, sagt i en intervju med journalisten Bengt Nilsson, om att om oljebolagen drog sig ur skulle regimen upphöra med sina flygbombsattacker och attacker från luften.
– Ian Lundin och Schneiter har drivits av den potentiellt stora vinsten som projektet skulle ge, precis som i fall vi sett i Nederländerna, och med det menar vi att de helt har ignorerat de civila konsekvenserna.
Både Ian Lundin och Alexander Schneiter förnekar brott. Försvaret har bland annat förnekat att bolaget och regimen hade en sådan relation som påstås och ifrågasätter att det begåtts krigsbrott på det sätt som åklagaren påstått.
Försvarssidans slutplädering inleds den 21 april och pågår i tio dagar, där sex dagar är vikta åt Ian Lundins försvarsadvokater och fyra dagar åt Alex Schneiter.
Artikeln uppdateras.
Toppbild: Åklagare Henrik Attorp utanför Stockholms tingsrätt. Foto Martin Schibbye
Vill du hålla koll på allt om Lundinrättegången? I Whatsapp-gruppen Lundin Oil rättegången får du en unik chans att följa Martin Schibbyes arbete dag för dag med att bevaka den nästan tre år långa rättegången.
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Lundin!
Blankspot rapporterar löpande om Lundinrättegången från Tingsrätten i Stockholm. Stöd oss så vi uthålligt och långsiktigt kan bevaka.
