Förhöret med Ian Lundin, som enligt planen påbörjas på onsdag den 11 december, väntas bli en avgörande del av den historiska rättegången. Blankspots Martin Schibbye, som på plats följt förhandlingarna, listar här åtta tänkbara områden samt anklagelse- och försvarspunkter som kan tänkas att komma upp.
Av Martin Schibbye 10 december, 2024
Efter över ett års förhandlingar är det så dags för de åtalade att höras. Tre veckor är avsatta till förhöret med den åtalade Ian Lundin. Därefter följer lika många veckors förhör med den medåtalade Alexandre Schneiter.
Huvudåklagare Henrik Attorps har inte varit i rättssalen under hela hösten utan istället arbetat med att förbereda förhöret med den åtalade och det är svårt att veta hur det kommer att läggas upp. Men baserat på åtalet och sakframställningen kan man ana konturerna av ett antal huvudområden.
Kärnfrågan för åklagaren kommer att handla om att koppla den åtalades agerande till de påstådda brotten i området. Ian Lundin förväntas försvara sig med att bolagets handlingar syftade till att skydda verksamheten och personalen och att han inte hade någon som helst kontroll över Sudans militära operationer. Försvaret har sedan start förnekat både att det skedde folkrättsbrott i block 5A och att de åtalade på något sätt bidragit till olagligheter.
1. Undertecknandet av EPSA-avtalet och andra avtal
Anklagelsen: Avtalet om oljeutvinning i Block 5A blev enligt åklagaren en katalysator för konflikter och militära operationer i området framför allt sedan olja hittades i området och armén gick in i block 5A. Rent konkret har åklagaren listat ett antal medhjälpsgärningar i åtalet där man menar att Ian Lundin sammantaget, om man lägger ihop alla gärningarna, når upp till de krav som ställs på medhjälp till grovt folkrättsbrott.
Det åklagaren ska bevisa är att kriget mot rebellerna fördes på ett sätt som stred mot krigets lagar. Det vill säga att det begicks grova folkrättsbrott i och nära block 5A under den här tiden, och att de åtalade genom olika ”medhjälpshandlingar” möjliggjorde dessa vilket kommer förnekas.
Försvar: Ian Lundin kommer troligen hävda att detta och andra avtal ingicks i god tro med avsikt att skapa ekonomisk utveckling och stabilitet. Han kan också peka på att det inte var Lundinbolagets ansvar att hantera säkerheten i regionen utan den sudanesiska regeringens ansvarsområde. De vakter som bolaget hade som jobb att skydda de egna anläggningarna och var inte en del av några offensiva operationer. Det är ju inte brottsligt att leta efter olja i en diktatur, ens om det råder inbördeskrig. Det är inte heller brottsligt att låta en diktaturs vakter och armé skydda anläggningar mot angrepp från rebeller.
2. Avtal om vägbyggena och säkerhetsinfrastruktur
Anklagelsen: Åklagarna menar att vägarna som Lundinbolaget byggde och bekostade användes för militära ändamål, vilket ledde till civila övergrepp redan under byggtiden. Det gäller till exempelvis allvädersvägarna mellan Rubkona och Thar Jath samt Jarayan och Leer. Dessa vägar påstås ha använts av militären för att genomföra offensiva operationer. I en rapport som åklagaren kan komma att fråga om konstateras att utvecklingen vad gäller säkerhet varit positiv sedan allvädersvägen mellan Thar Yath och Rubkona kom på plats eftersom den ”underlättar för militärens transporter.” En annan av gärningars är det avtal om vägbygge (”Security and Road Agreement”) där bolaget enligt åklagaren bekostade en väg mellan Rubkona och Thar Jath, vilket åklagaren menar främjade militärens krigföring.
Försvar: Ian Lundin kan argumentera att vägbyggena syftade till att förbättra infrastrukturen för både civila samt företagets logistik och att bolaget inte hade kontroll över hur vägarna användes av militären. De menar också att vägarna inte bekostades av Lundin eller var bolagets idé från början utan något som efterfrågades av bybor och lokalsamhället. Han kan också lyfta frånvaron av en skriftlig överenskommelse kring flera av vägarna. Ian Lundin kan också komma att trycka på arbetet med att engagera lokalbefolkningen i bolagets projekt.
3. Krav på militära insatser
Anklagelsen: Åklagarna menar att Lundinbolaget krävde att militären skulle säkra områden som inte stod under regimens kontroll, vilket ledde till våldsamma offensiver. Vid flera tillfällen ska Ian Lundin ha krävt att Sudans regering säkrade områden för oljeverksamheten. Åklagaren kan komma att ta upp att Lundinbolaget deltog i Joint Management Committee (JMC) och andra kommittéer tillsammans med Sudans regering. Genom dessa möten ska Lundinbolaget ha krävt säkerhetsåtgärder som indirekt eller direkt främjat militära operationer.
Försvar: Ian Lundin kan hävda att säkerhetskraven enbart syftade till att skydda bolagets personal och tillgångar, inte att initiera offensiver, och att ansvaret för militära operationer helt låg hos den sudanesiska regeringen. Mötena i JMC var möten mellan ingenjörer och myndigheten vilka i sin tur var normalt för alla oljebolag som verkade i Sudan. Det fanns enligt försvaret inga kopplingar mellan landets militära överbefälhavare och de ingenjörer som satt med på mötena.
4. Interna säkerhetsrapporter
Anklagelsen: Åklagarna menar att interna rapporter visar att bolaget var medvetet om civila övergrepp, men ändå fortsatte verksamheten.
Försvar: Ian Lundin kan hävda att bolaget tog säkerhetsläget på allvar och anpassade sin verksamhet efter rådande förhållanden. Han kan också peka på att evakueringar genomfördes när riskerna blev för stora och att det återkommande talas om fred som en förutsättning för verksamheten. Under stora delen av den så kallade brottsperioden så skedde heller ingen verksamhet enligt försvaret.
5. Samarbete med den sudanesiska regeringen
Anklagelsen: Enligt åklagaren så bidrog bolagets samarbete med den sudanesiska regeringen till övergrepp mot civila. Lundinbolagets krav på nya områden att utforska ledde till offensiver som skadade och dödade civila. Kraven framfördes enligt åklagaren vid olika möten under 1999 och 2000 där Ian Lundin föreslog arbetsprogram som inkluderade byggnation av infrastruktur i områden under konflikt, exempelvis en transportväg mellan Bentiu och Thar Jath. Vid andra möten med regimen krävde Lundin, enligt åklagaren, att militär säkerhet skulle skapas i områden som Nhialdiu och verksamhetsområde MOK.
Försvar: Ian Lundin kan framhålla att samarbetet med regeringen var en förutsättning för att få bedriva verksamhet i Sudan och att bolaget följde de krav som ställdes av landets lagar och internationella avtal. Att utveckla oljebranschen var en nyckelfråga för att lyfta ett utvecklingsland som Sudan ur fattigdom. Lundin kan argumentera att bolagets säkerhetskrav var standardpraxis för verksamhet i konfliktzoner och att det saknas bevis för att bolaget direkt eller indirekt gav instruktioner till militären att genomföra operationer. Försvaret menar också att någon verksamhet aldrig planerades eller utfördes i MOK-området.
6. Ian Lundins personliga ansvar
Anklagelsen: Åklagaren menar att Ian Lundin hade stort inflytande över bolagets beslut och ageranden som bidrog till de påstådda folkrättsbrotten.
Försvar: Ian Lundin kan komma att framhålla att bolaget agerade inom ramarna för lagar och internationella regler och att han som företagsledare inte hade kontroll över militära operationer i ett suveränt land, eller deras konsekvenser. Han var inte heller på plats i Rubkona annat än i kortare perioder.
7. Medverkansgärningarna
Anklagelsen: Alla punkterna ovan kokar ner till olika medverkansgärningarna där åklagaren menar att när Ian Lundin och Alexandre Schneiter begår sina respektive medverkansgärningar så främjar man de brott som därefter begås under brottsperioden. Det ena leder till det andra och efter några år av samarbete med regimen menar åklagaren att man kommer upp i folkrättsbrotten. En sådan gärning kan vara att ”berömma militären” och den blir brottslig eftersom den sker i ett sammanhang där militären är involverade i en offensiv.
Åklagaren pekar på flera ”medhjälpgärningar” från Ian Lundin mellan 1999 och 2002, där beslut och krav på säkerhetsåtgärder kopplades till Lundinbolagens verksamhet i Sudan. Bland dessa ingår att åklagaren menar att Ian Lundin krävde att den sudanesiska militären skulle skapa säkerhet i Block 5A, trots att området inte kontrollerades av regimen. Åklagaren menar att Lundin agerade med insikt om att dessa krav och beslut skulle innebära intensifierad krigföring.
Försvaret: Ian Lundin kommer tillbakavisa åklagarens idé om en trappa med röda trappsteg där det ena leder till det andra. Inget dokument, möte eller uttalande har varit brottsligt.
8. De före detta Lundinanställdas utsagor
Anklagelsen: Under de senaste sju månaderna har en rad civila sydsudaneser vittnat om attacker och bombningar i block 5A. De som åklagaren kan komma att ta upp är utsagorna från de före detta Lundinanställda. Till exempel radiooperatören Stephen Gatlueng Kouh, eller den före detta barnsoldaten som Ian Lundin träffade på vägen våren 2001 eftersom det där finns en tydlig koppling till platser och till den åtalade.
Försvaret: Under motförhöret med de Lundinanställda lyfte försvaret fram motsägelser i berättelserna och att det som de sett varit normal verksamhet där anställda fick betalt samt att arméns helikoptrar landade utanför den egna basen.
Sammantaget är det en hög tröskel för åklagarna att ta sig över för att bevisa att Ian Lundin agerade för att bidra till folkrättsbrott. Den åtalade kommer att framhålla att beslut om vägbyggen och säkerhet var legitima affärsbeslut i en riskfylld miljö.
Åklagaren måste visa att Lundinbolaget hade tillräckligt detaljerad information om riskerna och att denna information nådde Ian Lundin. För att bevisa ”likgiltighet” som är den lägsta nivån av uppsåt, måste det framgå att bolaget inte vidtog tillräckliga åtgärder för att undvika att deras handlingar bidrog till övergrepp och att de agerade trots risken.
Rätten ska därefter avgöra om Lundinbolagets handlingar var normala affärsbeslut i en komplex konfliktzon eller om de medvetet accepterade att deras handlingar kunde bidra till övergrepp.
Mycket av förhöret kommer att hänga på hur väl åklagaren kan koppla Lundins handlingar till konkreta konsekvenser – vilket krävs för att bevisa likgiltighetsuppsåt, bortom rimligt tvivel.
Följ med under rättegången genom att gå med i Whatsapp-gruppen som heter Lundin Oil rättegången. Sedan kan man prenumerera på Blankspots nyhetsbrev så missar man inget. Just nu har Blamnkspot en kampanj för att skapa arbetsro och resurser.
Fotot av Ian Lundin från Ian och Lukas Lundin foundation
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Lundin!
Blankspot rapporterar löpande om Lundinrättegången från Tingsrätten i Stockholm. Stöd oss så vi uthålligt och långsiktigt kan bevaka.
