Reportage om Kaviardiplomati
Svenskt projekt i Azerbajdzjan: ”statskontrollerad feminism”
Under våren planerar den svenska ambassaden i Azerbajdzjan ett jämställdhetsprojekt i landet. Azerbajdzjanska feminister reagerar mot att val av samarbetspartner verkar för "statskontrollerad feminism" och har uppmanat till att visa stöd för kriget i Nagorno-Karabach.
Av Rasmus Canbäck 20 februari, 2024
Under våren kommer svenska ambassaden i Azerbajdzjan att samarbeta med den azerbajdzjanska organisationen Gender Hub. Projektet är en del av myndigheten Svenska institutets ledarskapsprogram för kvinnor, SHE Pioneers. Det beskrivs som ett enklare program för ambassader och konsulat att arrangera ledarskapsträffar för kvinnor.
Gender Hubs sociala medier präglas av bilder på ungdomar som håller i ”Agenda 2030”-klossar, budskap om jämställdhet och leende ungdomar. Flera ambassader, så som den brittiska, har ingått i samarbeten med dem.
I projektansökan för samarbetet framgår det att Swedish Institute godkänt en budget på 51 000 kronor för projektet som löper under våren. I Svenska institutets uppdrag, som regleras av regeringen, framgår det att de ska verka för ökad demokratisering, jämställdhet och mänskliga rättigheter.
I ett mejl uppger Svenska institutets presstjänst att det finns krav på att deltagarna som antas till programmen stöder ”icke-våld, mänskliga rättigheter och demokratiska principer”.
Uppmanat till stöd för kriget
Men det är inte endast ambassader som arbetar med Gender Hub. Under flera år har organisationen samarbetat och finansierats av Pasha Holding Group, vilket är den styrande diktatorfamiljens eget bolag. Flera samarbeten sker också tillsammans med statliga azerbajdzjanska organisationer (t.ex. denna) – som ofta hyllar den auktoritära ledaren Ilham Alijev. Pasha Holding Group har förekommit i flera internationella korruptionsskandaler.
Grundaren till Gender Hub, Maryam Majidova, mottag 2017 en presidentmedalj från Ilham Alijev för sitt arbete med ungdomsorganisationerna. Hon har dessutom i flera intervjuer uttryckt stöd för så väl regimen i Azerbajdzjan som kriget i Nagorno-Karabach.
Bland annat har hon, under sin tid som ordförande för en statlig ungdomsorganisation i oktober 2020, uppmanat medlemmarna att vara ”redo att fullgöra plikterna på order av överbefälhavaren (Ilham Alijev)” och understrukit att landets ungdomar ”uttrycker solidaritet med armén”. Det var samtidigt som hon drev Gender Hub, som grundades januari 2020.
Vi har försökt att nå Maryam Majidova med frågor om Gender Hubs kopplingar till staten. Hon har givits två dygn att svara och har vid tid för publicering inte återkopplat.
”Det är purple washing”
Projektet som riktar sig mot unga kvinnliga ledare i Azerbajdzjan bemöts av kritik från feministaktivister kopplade till gräsrotsrörelser. En av dem som Blankspot talar med, under löfte om anonymitet, säger att Gender Hub kan liknas vid ”statskontrollerad feminism” och att hen ”aldrig skulle sätta sin fot där”. Det finns en rädsla för att det inte är ett tryggt rum.
– Från vad jag förstår så deltar personer från regimen ofta. Det är samma personer som förföljer oss eller hänger ut oss i medier. Det är bara en risk att delta vid deras evenemang, säger personen.
Ett exempel på en av dem som återkommande deltagit är Zahid Oruj, som är ordförande för parlamentets människorättsgrupp. Det får ses som en symbolisk position i och med Zahid Orujs entydiga stöd till regimen är grund för att ifrågasätta huruvida positionen på riktigt verkar för att öka mänskliga rättigheter i landet.
En annan feministisk gräsrotsaktivist, Könül, som egentligen heter något annat, säger att Gender Hub ingår i ett kretslopp av regimvänliga organisationer.
– Dessa organisationer, som ambassaderna oftast samarbetar med, är registrerade hos justitiedepartementet. I ett land som Azerbajdzjan, där det inte finns något fritt civilsamhälle, så innebär det att organisationen godkänts av makten. Om ambassaderna skulle anordna evenemang med det riktiga civilsamhället – alltså sådana som oss – så finns det en risk för att polisen stör dem och relationen mellan länderna försämras. Det är en ond spiral, säger Könül.
Könül har under flera år arbetat med frågor som berör kvinnors säkerhet och våld i hemmet. I gräsrotsnätverket som hon tillhör finns jurister, läkare och akademiker som bedriver underjordsaktivism mot staten. Av säkerhetsskäl är det ingen av dem som ingår i nätverket som vill gå ut med sina riktiga namn. Flera av dem har suttit häktade för sin aktivitet eller förföljts av regimen.
– Saken med Gender Hub är att de aldrig tar i de svåra frågorna och kritiken om statens ansvar uteblir nästan helt och hållet. De arrangerar träffar vid dyra hotell och håller fina tal om vikten av kvinnors roll i samhället, men helt ärligt så skulle vi som är riktiga aktivister aldrig få för oss att delta i deras aktiviteter i och med de samarbetar med staten, resonerar Könül.
Även Könül anser att Gender Hub är en sorts ”statskontrollerad feminism”.
– Jag håller med om beskrivningen att det rör sig om statskontrollerad feminism. Gender Hub fungerar också väldigt bra för ”purple washing”, alltså att göra genusfrågor snyggt för ambassadörer och deltagare. Den stora skillnaden hur vi ser på feminism är ansvarsutkrävandet. Medan Gender Hubs svar på frågan är att skylla på utbildningsnivå så är vårt svar att det är staten som aktivt verkar för ojämlikhet, säger Könül.
I en akademisk artikel från 2019 menar två azerbajdzjanska forskare att den azerbajdzjanska regeringen sedan början på 2010-talet verkat för att ta kontroll över civilsamhället inifrån. Det började med att starta statskontrollerade organisationer för att locka ungdomar till platser där statens syn på konservatism råder. De beskriver hur den azerbajdzjanska staten startat organisationer som arbetar med kreativa projekt och vars framtoning är eleganta. Forskarna beskriver också hur till synes självständiga organisationer närmat sig den azerbajdzjanska staten på grund av finansiering.
Artikeln är från 2019 och pekar på att det är svårt att tyda vad framtiden ska bli. Sedan dess har kriget i Nagorno-Karabach 2020 skett, ytterligare en nedbrytning av det azerbajdzjanska civilsamhället och armenierna i Nagorno-Karabach fördrivits på massflykt. Det extrainsatta presidentvalet i februari 2024, som kritiserats för valfusk, vann Ilham Alijev med 92 procent.
”Ambassadens ansvar”
Svenska institutet bekräftar i ett mejl att projektet kommer att bli av och att de beviljat svenska ambassaden finansiering för det. Enligt dem ska inga statliga aktörer delta.
– I projektet ska enligt vår information inga statliga aktörer delta. Ambassaden ansvarar för att säkerställa att deras partners är vad de utger sig för att vara och för frågor som gäller säkerheten för inblandade parter, skriver pressjouren till Blankspot.
Vi frågade även hur de ser på att ambassadens samarbetspartner Maryam Majidova, enligt azerbajdzjanska medier, hösten 2020 uttryckte stöd för kriget i Nagorno-Karabach och Ilham Alijev, samtidigt som hon drev Gender Hub.
– Svenska institutets toolkits är material och metoder som vi erbjuder utlandsmyndigheter över hela världen om en rad olika ämnen. Just nu har vi har cirka 30 aktiva toolkits och arbetar med runt 80 utlandsmyndigheter. Vi har inte till uppgift att kontrollera någon ”regelefterlevnad” utan litar helt på deras omdöme och kännedom om de lokala förutsättningarna, skriver Svenska institutets pressjour.
UD:s pressjour frågor om hur de ser på samarbeten med de delar av det azerbajdzjanska civilsamhället som är kopplade till den azerbajdzjanska staten, och hur de ser på att unga feminister undviker Gender Hub för dess kopplingar till staten. I ett samlat svar skriver UD att de interagerar med flera olika aktörer i landet.
”Sverige interagerar och samarbetar med en rad aktörer på jämställdhetsområdet i Azerbajdzjan, inklusive enskilda aktivister, det oberoende civilsamhället, internationella organisationer och statliga institutioner. Ökad jämställdhet och minskat våld mot kvinnor är gemensamma målsättningar, och samarbeten sker utifrån en bedömning av utsikter till verklig förändring. Det finns en tydlig strävan att göra evenemang och aktiviteter så inkluderande, öppna och trygga som möjligt.”
Toppbild: Ett kollage med azerbajdzjanska feminister som demonstrerade den åttonde mars 2022. Bakom dem är Ilham Alijev.
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
