Australien hjälper Stilla havets önationer att hantera klimatkrisen. Samtidigt kritiseras landet för att bygga ut utvinningen av naturgas.
Av Hedda Thullberg 23 oktober, 2026
Den 5 till 8 oktober hölls ett Pre-COP31 möte på Fiji, i samarbete mellan Fiji, Tuvalu och Australien. Förhoppningen var att värdskapet skulle ge Stillahavsländerna större inflytande över besluten vid COP31 i Antalya i november. För dessa länder är klimatförändringarna det största hotet mot deras befolkningar och kulturer.
Att hålla 1,5-graders målet inom räckhåll, minska användningen av fossila bränslen och framför allt stoppa utvinnande av nya, har varit prioriterade mål för de små Stillahavsländer som redan drabbas hårt av de stigande havsnivåer och alltmer extrema väderfenomen.
Som medvärd till mötet och genom sitt nära samarbete med önationerna ville Australien befästa sin roll som den starkaste samarbetspartnern för de mindre nationerna vars territorier drabbas hårt av stigande havsnivåer.
Men relationen kompliceras av att Australien är en av världens största exportörer av fossila bränslen och nyligen har beslutat att bygga ut sin utvinning av naturgas. Stilla havsländernas krav på grön omställning står alltså i direkt konflikt med Australiens ekonomiska intressen kopplade till fossila bränslen.
Fiji har de senaste åren drabbats hårt av ett alltmer extremt väder och flera samhällen har behövt evakueras för att undkomma markerosion och översvämningar.
Efter flera cykloner evakuerades invånarna i byn Nabavatu 2021 sedan marken börjat spricka i två delar. De flyttades till vad som skulle bli ett provisoriskt tältläger. De evakuerade från Nabavatu är inte ensamma om att behöva lämna sina hem och sin mark på grund av de påfrestningar som klimatförändringarna innebär för öarna i Stilla havet. Redan nu har sex samhällen på Fiji har redan helt eller delvis flyttats till följd av klimatförändringarna.
Även i Australiens bilaterala avtal med andra Stillahavsnationer, finns löften om att agera mot klimatförändringarna, ofta i utbyte mot säkerhetspolitiska villkor.
På Pacific Islands forum sa Vanuatus klimatminister att:
– Det minsta ett land som Australien kan göra, är att stoppa utökat utvinnande, och det gör de inte.
Samtidigt säger Australiens premiärminister Anthony Albanese till ABC News Australia att länderna Australien samarbetar med har förståelse för att omställningen inte ”kan ske över en natt”.
Under mötesveckan presenterade Australien en handlingsplan för att göra klimatfinansieringen snabbare och mer tillgänglig. Enligt arrangörernas sammanfattning har Stillahavsländerna utlovats över 16 miljarder amerikanska dollar i klimatfinansiering sedan Parisavtalet slöts 2015. Över fem miljarder har ännu inte betalats ut. I sammanfattningen redovisas däremot inget nytt australiskt åtagande om att stoppa utbyggnaden av fossilutvinningen.
Vid avslutningen den 8 oktober betonade Fijis miljö- och klimatminister Lynda Tabuya att förmötet inte fattar formella beslut. Dess betydelse avgörs av om samtalen påverkar besluten vid COP31 i Antalya i november och om finansieringen faktiskt kommer att nå de samhällen som behöver den.
Toppbild: Atollen Tarawa i Kiribati, som också hotas av stigande havsnivåer. Källa: Kiribatis regering, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons.