Nepals utsläpp är små, men landet drabbas hårt av klimatförändringarna i Himalaya. Efter de förödande översvämningarna efterlyser landets katastrofchef Dharmaraj Upreti nu större tillgång till internationell klimatfinansiering.
Av Blankspot 20 oktober, 2026
Intervjun gjord av Sunita Pokharel och Udwab Bhattarai i Kathmandu.
För Dharmaraj Upreti, chef för Nepals myndighet för katastrofriskreducering och katastrofhantering, NDRRMA, handlar jobbet inte bara om att hantera det akuta skedet, utan också om vem som på sikt ska bära kostnaderna för en allt varmare värld.
– Vårt bidrag till de globala växthusgasutsläppen är minimalt, men vi drabbas av stora konsekvenser. I grunden handlar detta om rättvisa och klimaträttvisa. Länder som Nepal ska inte behöva bära de enorma förlusterna när vi har bidragit så lite till problemet.
Översvämningarna i flodområdena kring Bhotekoshi, Trishuli och Budhi Gandaki för två månader sedan slog hårt mot bostäder, vägar, broar och människors försörjning. Men Upreti menar att vi måste höja blicken bortom den akuta katastrofen.
Enligt Upreti får Nepal bära konsekvenserna av de stora utsläppsländernas industrialisering och jakt på ekonomisk tillväxt. Han menar att det drabbat länder som Nepal oproportionerligt hårt.
– Enligt principen om klimaträttvisa bör de länder som har bidragit väsentligt till utsläppen av växthusgaser tillhandahålla klimatfinansiering.
I de drabbade områdena har invånare enligt Upreti stegvis flyttats till säkrare platser. Myndigheter och hjälporganisationer har distribuerat mat, förnödenheter och ekonomiskt stöd.
Men att rädda liv när katastrofen redan har inträffat räcker inte, framhåller han. Nepal behöver resurser för att förebygga nästa katastrof.
Pengarna behövs bland annat till att bygga upp nya system för kunna varna byborna i Himalaya, bygga skyddsvallar längs floder och planera för säkrare möjligheter att evakuera.
– Allt detta kräver klimatfinansiering. Nepals tillgång till internationell klimatfinansiering måste därför öka, så att vi kan anpassa oss till klimatförändringarna och skydda utsatta samhällen, säger Upreti.
När vägar och broar förstörts har helikoptrar använts för att nå isolerade samhällen med mat och andra förnödenheter. Enligt Nepals katastrofchef har vissa returflygningar också transporterat böndernas skördar till marknader. Foto: UN Women/Srijana Bhatta.
I de översvämningsdrabbade områdena pågår fortfarande arbetet med att hjälpa människor och återställa förbindelser.
Enligt Upreti har regeringen fört över pengar till lokala myndigheter för att ge drabbade hushåll 15 000 nepalesiska rupier vardera till hyra och försörjning. Vissa familjer bor fortfarande i tillfälliga förläggningar. Myndigheterna har också avsatt pengar för att täcka deras behov av mat i minst tre månader, inklusive under högtiden Dashain.
Insatserna genomförs tillsammans med bland andra Världshälsoorganisationen, WHO, Röda Korset i Nepal och andra organisationer. Där vägarna inte varit framkomliga har förnödenheter transporterats med hjälp av helikopter.
– WHO ombads transportera bland annat blomkål och potatis till marknader med helikoptrar som annars skulle ha återvänt tomma, säger Upreti.
Myndigheterna har också samordnat räddningen av strandsatta turister och hjälpt människor att passera jordskredsdrabbade sträckor.
– Vår prioritet har varit att se till att de människor som befinner sig i störst nöd får det stöd de behöver.
I Budhi Gandakiområdet har livsmedel skickats till Arughat för vidare distribution till Jagat och andra drabbade platser. Samtidigt repareras skadade broar och nya byggs. Rasuwadistriktet har enligt Upreti åter fått en vägförbindelse med Nuwakot.
Upreti bedömer att samordningen av hjälpen har förbättrats jämfört med tidigare katastrofer. Enligt myndigheten har olika organisationer nått 5 156 hushåll, utöver det stöd som staten har gett.
Det förekommer ändå klagomål från människor som uppger att de blivit utan hjälp. Upreti säger att hushåll som har missats uppmanas att kontakta sina lokala myndigheter, så att deras ärenden kan undersökas.
Nepals katastrofchef Dharmaraj Upreti menar att stora utsläppsländer måste ta ett större ekonomiskt ansvar för att skydda utsatta samhällen och minska framtida skador.
Upreti beskriver hur stigande temperaturer påverkar Himalayas högt belägna områden. Enligt honom är kopplingen mellan ett förändrat klimat och katastroferna tydlig. Han uppger att laviner av is och snö har blivit vanligare och hur temperaturförändringarna under de senaste årtiondena påverkat såväl snötäcket och isen som vattenkällorna, växtligheten och bergens ekosystem.
De senaste översvämningarna i Bhotekoshi- och Trishuliområdena illustrerar enligt honom hur förändringarna kan få förödande konsekvenser nedströms. Han beskriver ett förlopp där en lavin av snö och sten rasade ned från bergen och fick en enorm snöansamling, som hade hållits på plats av klippformationer, att lossna.
– När snön och rasmassorna störtade ned blandades de med vatten, blockerade floden och forsade därefter nedströms. Det utvecklades till en förödande översvämning som enligt uppgift rörde sig med omkring 180 kilometer i timmen. Detta orsakade omfattande skador.
Även de senaste översvämningarna i Budhi Gandakiområdet tycks enligt Upreti ha haft ett liknande förlopp, med laviner och stora mängder rasmassor som fördes med vattnet. Han kopplar den ökande förekomsten av sådana händelser till stigande temperaturer och de förändringar som uppvärmningen orsakar i bergsmiljöerna.
Men konsekvenserna märks också på mindre dramatiska sätt. Vattenkällor torkar ut och växtligheten förändras. Enligt Upreti påverkas både Himalayas medicinalväxter och den alpina vegetationen av de temperaturförändringar som har observerats under flera årtionden. Han framhåller att allt fler belägg pekar på klimatförändringarna som en viktig faktor bakom utvecklingen.
Påverkan sträcker sig därmed långt utanför de platser där flodvågorna slår till, då den berör bergens ekosystem och de samhällen där människor lever.
– Nepal har ett exceptionellt varierat och vackert landskap med Himalaya, kullandskap och slätter. Men klimatförändringarna orsakar omfattande skador i alla dessa geografiska områden.
Två månader efter katastrofen pågår hjälparbetet fortfarande. Enligt Nepals katastrofchef har hjälporganisationer nått 5 156 hushåll, utöver statens insatser. Foto: UN Women/Srijana Bhatta.
Nepal har nu enligt Upreti lämnat in en ansökan om internationell klimatfinansiering med anledning av översvämningarna i Bhotekoshi- och Trishuliområdena. Landet sitter också i styrelsen för den internationella fonden för förluster och skador.
Inför kommande internationella möten förbereder sig Nepal för att lyfta de konsekvenser som klimatförändringarna redan får för landet.
– Nepal har stärkt sin närvaro och gjort sin röst tydligare internationellt. Det ger oss hopp om att landet framöver kommer att få bättre tillgång till klimatfinansiering, säger Upreti som också ser ett växande internationellt erkännande för principen att länder som drabbas av klimatförändringarna ska få ekonomiskt stöd.
På frågan om de stora utsläppsländernas vilja att betala betonar Upreti att flera rika länder redan har bidragit till internationella finansieringsmekanismer, inklusive fonden för förluster och skador. Arbetet med att göra pengarna tillgängliga pågår, säger han.
– Det är inte nödvändigtvis så att länderna är ovilliga att ge stöd.
Samtidigt anser han att Nepal behöver stärka sin egen förmåga att ta emot och använda finansieringen.
Behoven skiljer sig mellan Himalayas bergsområden och Teraislätten i söder mot den indiska gränsen, vilket gör att investeringar och åtgärder måste anpassas därefter.
Upreti vill också se en översyn av landets lagar och administrativa rutiner.
– När vi granskar vissa av våra befintliga lagar, riktlinjer och administrativa rutiner finner vi ibland att de kan motverka utveckling snarare än stödja den.
Arbetet behöver därför ske på flera nivåer samtidigt, menar han: internationell finansiering måste mobiliseras, resurserna måste nå Nepal och de inhemska systemen måste kunna styra pengarna till de mest angelägna behoven.
En kvinna bär sitt barn på ryggen medan hon tar sig fram genom förödelsen efter översvämningen. Foto: UN Women/Srijana Bhatta.
Samtidigt som Nepal söker mer klimatfinansiering har bortfallet av amerikanskt bistånd slagit hårt mot det pågående arbetet. Enligt DN avslutade också Sida den 30 juni stödet till den regionala organisationen Icimod, som övervakar glaciärer och utvecklar system för tidig varning. Det svenska bidraget motsvarade enligt organisationen mer än en fjärdedel av dess grundfinansiering.
På frågan om vilka effekter det minskade svenska och amerikanska stödet har fått berättar Upreti att anställda har förlorat sina jobb, klimatanpassningsprogram har stannat av och vissa initiativ för tidiga varningssystem har avbrutits.
– När så stora summor dras tillbaka på en gång är konsekvenser oundvikliga.
Men han betonar också att amerikanska myndigheter undersökt möjligheterna att hantera katastrofen genom andra kanaler.
– Vi hoppas att initiativen kan återupptas i framtiden.
Samtidigt har den plötsliga nedläggningen av många projekt stört flera av Nepals utvecklingsprogram. Projekt som bidrog till arbetet med de globala målen för hållbar utveckling. Upreti uttrycker oro för att de abrupta avsluten har försämrat landets möjligheter att nå dessa mål.
Nya broar byggs och skadade förbindelser repareras efter översvämningarna i Nepal. Enligt landets katastrofchef Dharmaraj Upreti måste återuppbyggnaden ta hänsyn till framtida översvämningsrisker. Foto: UN Women/Srijana Bhatta.
För att minska framtida skador vill Upreti prioritera system för att tidigt kunna varna de boende. Han uppger att varningar 24 timmar i förväg kan minska förluster och skador med omkring 30–40 procent.
Informationen behöver dessutom anpassas till mottagarna.
– Bönder behöver varningar om risker för jordbruket, medan transport- och energisektorerna behöver uppgifter som gör det möjligt att skydda deras verksamheter.
Upreti betonar också att broar, vägar och annan infrastruktur måste planeras utifrån vetenskapliga underlag och bedömningar av framtida vattennivåer och översvämningsrisker.
– Vi måste också stegvis överge den nuvarande praxisen att anlägga bebyggelse nära flodstränder, säger han och pekar bland annat på riskerna längs floderna Mahakali, Karnali, Babai, Rapti och Koshi.
De senaste katastroferna visar enligt honom också behovet av en bred nationell diskussion i Nepal om katastrofriskerna.
– Vi bör inte enbart fokusera på småskaliga katastrofer. Vi måste också undersöka omfattningen av skadorna efter stora katastrofer och överväga vad landet kan lära sig av dem.
För Upreti måste erfarenheterna från hösten påverka hela landets långsiktiga planering.
– Huvudbudskapet är att vi måste förändra våra utvecklingsmodeller så att de tar hänsyn till klimatförändringar och katastrofrisker. Framtidens infrastruktur, stadsplanering och bebyggelse måste prioritera långsiktig säkerhet och motståndskraft.
Text: Sunita Pokharel och Udwab Bhattarai är journalister baserade i Katmandu som i flera artiklar rapporterat för Blankspot om flodvågskatastrofen.
