Analys om

Stakston: Därför borde Greta inte åka till Madrid

I många branscher diskuteras Greta-effekten i reella åtgärder. Greta valde nyligen att avstå från ännu ett pris och den rörelse hon byggt är på väg in i en ny fas.

Deltog i veckan i ett livligt samtal om dagens folkrörelser arrangerat av Riksdagen inom ramen för deras firande av den svenska 100-åriga demokratin.

Samtalet kretsade kring folkrörelser idag och som överallt annars det senaste året kom samtalet snart att handla om den så kallade ”Greta-effekten”.

Miljontals unga över hela världen har under året deltagit i demonstrationer för att uppmärksamma klimatfrågan. Demokratin i Sverige har i stor utsträckning formats på just detta sätt av människor som går samman för att ställa krav på ett bättre samhälle. Frågan många ställer sig är hur bestående den här rörelsen blir över tid.

Faktorer som gör att detta kan leda till ett livslångt engagemang för deltagarna är att det så snabbt blivit en stor global rörelse. Att bli en del av något så stort där de egna handlingarna blir en del av detta skapar ett minne för livet av engagemang, påverkan och samhörighet. Känslan kan också förstärkas och behållas via nätet.

Att delta i politisk handling i så unga formativa år är viktigt och ofta helt avgörande för fortsatt intresse att gå med i politiska rörelser. Enligt utvecklingspsykologer i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om ungas politiska engagemang såg man att det är fram till 16 års ålder som det politiska intresset formas, liksom ointresset, efter det ändrar man sig i liten utsträckning.

Rörelsen ”Fridays for future” är med andra ord en oslagbar skola i praktisk demokratitillämpning som sker vecka efter vecka bland de unga som deltagit i skolstrejker och klimatdemonstrationer. Och på så sätt ett hopp inte bara för klimatet utan också för det kommande politiska engagemanget bland unga.

Detta skapar också möjligheter för de aktörer som ser sig som pusselbitar i de klimatutmaningar som finns. De borde nu kliva fram och visa på sin verksamhet, vision och dela med sig av sina erfarenheter och pågående åtgärder. Detta oavsett om man är en miljörörelse, ett företag eller en partipolitisk organisation. Dessa unga på tröskeln till ett livslångt politiskt engagemang borde man vara genuint nyfiken på och vilja vara relevant för.

Men det finns också mycket som talar för att detta precis som många andra omfattande rörelser falnar med tiden – trots ett så glödande intresse just nu.

En uppenbar svaghet är hur media fastnat i frälsarliknande porträtt av Greta. Det traditionella medieutrymmet betyder trots allt mycket för ett stort brett genomslag av de verkliga handlingarna och för att ge en bild av vad denna växande rörelse består av. Risken finns att det starka personfokuset på ett negativt sätt ökar ledartrycket på Greta som individ eller att rörelsen inte kommer att kunna ta sig vidare från den centralgestalt de förknippas med. Fridays for future kan drabbas av ett så kallat ”founder syndrom” när fler och fler vill engagera sig mer och vägen in i organisationen är otydlig.

Den demokratiska processen bortom möjligheten att arrangera en egen skoldemonstration som kan rapporteras in till hemsidan ”Fridays for future” behöver tydliggöras för att det ska kunna bli en social rörelse som består. Idag är det inte möjligt att bli medlem i ”Fridays for future” även om det börjar dyka upp en del organisationer runt om rörelsen.

Är detta en svaghet eller styrka?

Det kan ses som ett nytt sätt att organisera sig där de unga helt på sitt eget sätt driver sin egen utveckling. De behöver kanske inte några detaljerade demokratiska processer just nu. Men visst är det över tid ett svaghetstecken särskilt om det också leder till en mängd fraktioner som alla driver olika lösningar. Mer fokus på det interna strategiska arbetet behövs.

I Sverige finns bland annat ett nätverk som samlar ett 90-tal organisationer och enskilda som säger sig ta klimatforskningens varningar på fullt allvar. Klimatsverige består av en blandning av organisationer inklusive några av de mer etablerade miljöfolkrörelserna. Alla de som medverkar där borde vilja bli relevanta för de skolstrejkande eleverna längre fram. Nyckeln ligger i att ha en lika stor vilja att lyssna på de unga som att berätta vad de själva gör inom klimatfältet.

Greta Thunberg å sin sida borde i linje med det pris hon tackade nej till överväga att inte åka till Madrid trots att FN:s klimatkonferens nu flyttats dit på grund oroligheterna i Chile. Hon kan lika gärna delta online och det kan kombineras med att hon på plats representeras av andra klimataktivister vilket vore viktigt för rörelsens utveckling. Uppdaterat: Greta seglar tillsammans med Sailing La Vagabond Youtubers som seglar över världen och resan ska finansieras med hjälp av crowdfunding.

Det skulle bidra på ett förtjänstfullt sätt till att få medier att sluta porträttera Greta som Jesus och skifta fokus till att bland annat se vilken den egentliga Greta-effekten är. Lägga fokus på att söka svar från företag, civilsamhälle och politiker om vilka vägar de har valt och hur de agerar utifrån det forskningen säger om klimatfrågan.

Folkrörelser kan fungera utjämnande här mellan förtvivlan och handling. Vetskapen om att människor i alla tider gått samman och löst problem liknande dessa är viktiga. Genom att undvika historielöshet och blicka lite bakåt på hur vår demokrati byggts och förändring skett så finns det viktiga byggstenar för det som ska byggas nu.

Det klimatengagemang som finns på gator och torg i dag skulle annars kunna spåra ur till mer av ett gatans parlament som till och med tar till våld.

Det stråk av förakt för politiker och den stora klimatångest som växer inom delar av den nya klimatrörelsen kan bli förlamande och förvandlas till panik.

Det blir då en giftig cocktail tillsammans med de populistiska antidemokratiska rörelser som även de föraktar eliten och redan idag utmanar firandet av den 100-åriga demokratin.

**

Foto: Streetsblog Denver 

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Med journalistiken som verktyg driver Blankspot en pågående satsning på att berätta om demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisternas arbete i Etiopien och på andra platser på kontinenten? Är det twitter eller kopieringsapparaten som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd det fortsatta arbetet med att skapa artiklar, reportage och filmer om detta genom att skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller genom att bli medlem.