Nyheter om ,

Snabbguide till valen i Filippinerna

Vad står på spel i valen i Filippinerna? Blankspot guidar dig genom det kommande parlaments- och presidentvalet.

Var: Filippinerna

När: 9 maj

Typ av val: President- och parlamentsval

Statsskick: Republik

Enligt Filippinernas författning ska makten delas mellan den verkställande, lagstiftande och dömande kraften men i praktiken är det presidenten som har mest makt.

Hen väljs vart sjätte år i nationella val och får bara sitta en mandatperiod. Presidenten är såväl stats- och regeringschef som överbefälhavare och kan utlysa undantagstillstånd i situationer av nationell kris.

Presidenten utser även ledamöterna i landets valkommission. Sedan år 2010 sker rösträkningen via ett nytt automatiserat röstsystem, något som genomfördes i ett försök att minska risken för fusk och för att skynda på rösträkningen.

Den filippinske presidenten kan även lägga in veto mot ett lagförslag, vilket kan hävdas om två tredjedelar av parlamentets ledamöter är emot det. En lika stor andel av rösterna krävs för att ändra författningen.

Landets lagstiftande parlament heter kongressen och är uppdelat i två kamrar: senaten och representanthuset. 

Senaten består av 24 senatorerna som väljs vart sjätte år och de får sitta max två mandatperioder och vart tredje år väljs 12 av senatorerna om. 

Minst två tredjedelar av senaten måste rösta för förslag som gäller viktiga avtal och internationella överenskommelser.

Antalet ledamöter i parlamentets andra kammare, Representanthuset, har varierat under åren men består sedan tre år av 304 ledamöter. 238 av dem väljs i enmansvalkretsar vid allmänna val vart tredje år och de får sitta i högst tre mandat­perioder i följd. 

Övriga ledamöter väljs från partilistor för att garantera representation av olika minoriteter. 

Landet är indelat i 79 provinser, varav fem utgör den autonoma regionen “Autonoma regionen för muslimska Mindanao” (BARMM). 

Efter fler decennier av väpnade konflikter mellan militanta grupper och regeringen godkändes år 2018 en lag som möjliggjorde för områden i regionen att ha ett egna demokratiska styren. Dock tros processen bli långdragen till följd av interna problem med klaner samt rebellgrupper.

Generellt har de politiska partierna i landet centrerat kring en person, och fungerar istället som kampanjorganisation inför presidentvalen. De ideologiska skillnaderna mellan dem är små, och oftast spelar personliga lojaliteter större roll än partiets politik.

Vilka är aktörerna?

Det största partiet i parlamentet är ”Partido Demokratiko Pilipino-Lakas ng Bayan” (PDP-Laban). 

Sedan år 2016 ingår partiet i en allians vid namn “Koalition för förändring” som inkluderar “Nationalistpartiet” (NP), “Nationalistiska folkkoalitionen” (NPC), “Nationella enhetspartiet” ( NUP) samt flera mindre partier.

Ferdinand ”Bongbong” Marcos Jr har ett stort stöd inför det kommande presidentvalet i Filippinerna, trots hans familjs mörka historia i landet. Bild: Ferdinand ”Bongbong” Marcos Jr

Tillsammans innehar alliansen majoriteten i parlamentet.

PDP-Laban uppkom år 1982 efter att två andra partiet valde att gå samman för att tillsammans kunna utgöra ett hot mot den sittande presidenten Ferdinand Marcos.

Marcos kom till makten år 1965 och behöll den fram till år 1986. Under hans styrelsetid censurerades landets medier, kongressen upplöstes och över 50 000 människor greps. Efter att han avsattes framkom det även att han tillsammans med sin fru hade stulit 860,8 miljoner dollar från landets statskassa. 

Marcos dog år 1989 medan han var i exil och hans fru dömdes kort därefter till fängelse en dom som senare kom att hävas. Deras barn fortsatte att arbeta inom politiken och inför det kommande valet har sonen Ferdinand ”Bongbong” Marcos Jr valt att kandidera för presidentposten tillsammans med partiet “Filippinernas federala parti” (PFP).

Under valkampanjen har Bongbong blivit kritiserad för att försöka förnya Marcos varumärke och smutskasta sina rivaler. Han har även blivit anklagad för att ha förminskat brotten mot mänskliga rättigheter som ägde rum under hans fars presidentskap.

Valmyndigheten har även tagit emot flera petitioner om att hans kandidatur bör underkännas, det här till följd av en dom för skattebrott som han fick på 90-talet.

Inför det kommande valet har delar av PDP-Laban valt att ställa sig bakom Bongbong, det här till följd av att deras andra kandidater har valt att dra sig ur valet. Partiet valde inför valet år 2016 att ställa sig bakom den sittande presidenten Rodrigo Duterte, vars vallöfte centrerade kring att få bukt med den utbredda brottsligheten i landet.

Duterte har anklagats för sina hårda metoder som har resulterat i att 12 000 till 30 000 människor har dödats, vilket fick den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) att inleda en rättsutredning.

Inför det kommande valet kan Duterte inte ställa upp till följd av regeln att en president endast kan sitta i en mandatperiod. Däremot kommer hans dotter, Sara Duterte, att stå som vicepresidentkandidat tillsammans med Bongbong.

Den främsta motståndaren till Marcos och Duterte är Leni Robredo, som är landets nuvarande vicepresident.

Hon är en före detta advokat samt människorättsförespråkare och stöttas av det liberala partiet, som traditionellt sett har varit kopplat till de rikaste och mäktigaste familjerna i landet. Partiet har bland annat stöttat Benigno ”Noynoy” Aquino III som var president under åren 2010 till 2016. 

Hans far ledde oppositionen mot Ferdinand Marcos styre innan han blev mördad år 1981, och PDP-Laban har sina rötter i oppositionspartiet som Benigno bildade på 70-talet. Hans fru och modern till ”Noynoy” vid namn Corazon Aquino blev efter hans död vald till president år 1986. 

Ytterligare en kandidat i årets val är den kände boxaren Manny Pacquaio, som i dagsläget är en senator. Han är känd som ”Pac-man” för sina fans och har ett stort stöd bland landets fattigaste befolkning.

Han var tidigare kandidat för PDP-Laban men efter en splittring i partiet stöttas han nu av endast en del.

Pacquiao började kritisera president Duterte och regeringen under år 2021. Han sa bland annat att det fanns korruption bland de statliga myndigheterna, att regeringens hantering av covid-19-pandemin hade skötts dåligt och att inget hade gjorts för att förändra situationen i Sydkinesiska havet.

Vid tidpunkten var Pacquiao partiledare för PDP-Laban, men efter dessa uttalanden om Duterte valdes istället Alfonso Cusi till partiets nya ledare.

Vilket i sin tur ledde till att partiet delades upp, där en del stöttar Cusi-Duterte och den andra Pacquiao.

Vad är de största problemen i landet?

Ett av de största problemen i Filippinerna är ekonomin som har försämrats drastiskt under corona-pandemin. Bara under år 2020 gick landets BNP ner med 9,5 procent, något som antas bero på de hårda restriktionerna och många nedstängningar som gjordes i landet.

I sin tur minskade den viktiga turismen och en stor del av befolkningen kunde inte längre försörja sig.

Även om ekonomin började återhämta sig förra året krävs det fortfarande fler åtgärder för att få den stabil igen.

Ett annat problem är Kinas ökande militära närvaro i det sydkinesiska havet. Under de senaste åren har Kina börja bygga upp baser och använt fartyg i havet som hotar filippinsk sjöfart, något som har resulterat i att relationen mellan länderna har blivit allt mer spänd. 

Filippinernas relation med USA har även den försämrats, det här till följd av att Duertes öppet har kritiserat Washington och den politiska eliten. Däremot har presidenten påbörjat ett försvarspolitiskt samarbete med Ryssland som fortfarande kvarstår.

Under president Rodrigo Dutertes styrelsetid har de mänskliga rättigheterna försämrats i Filippinerna. Bild: President Rodrigo Duterte

Ytterligare problem i landet är det pågående kriget mot droger som till stor del riktar sig mot fattiga filippiner i stadsområden. Polisen och oidentifierade beväpnade män har enligt ett flertal människorättsorganisationer begått tusentals utomrättsliga avrättningar på personer som de anser har kopplingar till droghandeln. 

Korruptionen bland landets politiska elit anses även den vara ett stort problem och enbart under 2000-talet har två presidenter tvingats avgå till följd av korruptionsskandaler.

Yttrandefriheten i landet är nästintill icke-existerande, och såväl politiker som journalister blir hotade, attackerade eller till och med dödade för att yttra åsikter som går emot regeringen eller presidenten.

Vad står på spel?

Dutertes auktoritär politik har lett till att Filippinerna inte längre anses som en fullvärdig demokrati enligt institutet V-dem, som mäter och rankar läget för världens demokratier. Utslaget i det kommande valet kan därför bli avgörande.

Om Bingbong vinner antas han föra en liknande politik som sin företrädare. Han lär även använda sin familjs inflytande och rykte för att kunna påverka utnämningar och kontakter i byråkratin, rättsväsendet och andra nyckelorgan.. 

Skulle däremot Leni Robredo vinna tros ett mer liberalt förhållningssätt antas, där fokus kommer att kretsa kring utbildning, sjukvård, fattigdom och jämställdhet. Hon har även lovat att förbättra delar av den sociala välfärden, som till exempel arbetslöshetsersättning och familjestöd.

Utveckligen i det sydkinesiska havet kan också påverkas beroende på vilken kandidat som vinner.

Medan Bongbong tydligt har visat sitt stöd för Peking, och sin strävan att återfå en bra relation med Kina, har Robredo sagt att hon inte kommer att diskutera sydkinesiska havet förrän Kina erkänner ett utslag som gjordes i skiljedomstolen i Haag. Det fastslog att Kina inte har någon juridisk rätt till området i sydkinesiska havet, något som landet inte har accepterat.

I dagsläget ligger Bongbong långt före i opinionsmätningarna men kritiker varnar för desinformation som sprids av såväl presidentkandidaten som hans supporters. Han har även blivit kritiserad för att försöka smutskasta Robredo, något som resulterade i att hon började vädja till väljarna att granska det innehåll som sprids om henne.

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.