Nyheter om ,

Snabbguide till valet i Lettland

Vad står på spel i parlamentsvalet i Lettland? Blankspot guidar dig bland partierna och deras ledare.

Var: Lettland

När: 1 oktober

Typ av val: Parlamentsval

Statsskick: Republik

I Lettland är presidenten statschef samt chef för de väpnade styrkorna. I fredstid har denne till stor del representativa funktioner med ett visst inflytande över utrikespolitiken.

Presidenten utses i en omröstning i parlamentet vart fjärde år, och får högt väljas om två mandatperioder i rad. Före detta medlemmar av landets kommunistparti får inte kandidera i presidentvalen.

Sedan år 2019 är det Egils Levits som är landets president.

Lettlands lagstiftande parlamentet heter Saeima och består av 100 ledamöter som väljs i direkta och proportionella val vart fjärde år. Ett parti får max ställa upp med 115 kandidater.

För att ett parti ska få komma in i parlamentet måste de få minst 5 % av rösterna. Presidenten kan upplösa parlamentet men det beslutet måste bekräftas i en folkomröstning. I sin tur kan även parlamentet avsätta presidenten vilket kräver två tredjedelars majoritet av ledamöterna.

Landets regering är ansvarig inför parlamentet och premiärministern föreslås av presidenten som i sin tur godkänns av parlamentet. Övriga ministrar utses av premiärministern. 

Historiskt har partierna i landet byggts kring personer med maktambitioner snarare än utifrån ideologi.

Letter röstar oftast på de lettiska partier medan den ryska befolkning, som utgör 25 procent av Lettlands befolkning, generellt röstar på de ryska partierna. Trots det har endast lettiskdominerade partier suttit i regeringen, och så gott som alla regeringspartier har stått i mitten eller till höger på den politiska skalan. 

En gemensam syn inom partierna är att de flesta har en marknadsvänlig politik och visar stöd för såväl EU som Nato.

Vilka är aktörerna?

Det finns totalt 19 partier med över 1 800 medlemmar som kandiderar i valet men endast åtta partier förväntas klara tröskeln på 5 procent i det kommande valet.

Ett av de partier som antas klara gränsen är ”Ny enhet”, parlamentets minsta parti som fick bilda regering efter valet år 2018. 

Partiet har suttit i regeringen sedan 2010 efter att ha bildats det året under namnet “Enhet” (Vienotība) av den dåvarande premiärministern Valdis Dombrovskis.

Inför valet år 2018 valde partiet Arturs Krišjānis Kariņš till sin premiärministerkandidat och bildade samtidigt en ny allians med några mindre regionala partier. 

Dock hade alliansen ingen framgång och Ny enhet blev det minsta partiet i parlamentet. 

Trots det lyckades Kariņš bilda en regering i januari år 2019, efter att de största partierna hade misslyckats, med fyra andra partier.

Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš och hans fyrapartikoaltion tros vinna i det kommande valet. En förklaring till det är regeringens starka motstånd mot Ryssland efter invasionen i Ukraina.
Bild: Lettlands premiärminister Krišjānis Kariņš

Ett av de partierna är Nationella alliansen som bildades år 2010 som en lettisk nationalistisk union mellan partierna “Allt för Lettland” och “Fosterland och frihet” varav det senare dominerade i koalitionen. Partiet har suttit i regeringen sedan nyvalet år 2011 men tappade flera mandat i det senaste valet.

Det andra partiet var det populistiska KPV LV/ PCL som bildades år 2016 av Artuss Kaimiņš och anses vara europa-skeptiskt och förespråkar ofta anti-korruptionspolitik. Partiet blev det tredje största i valet år 2018 men när deras premiärministerkandidat Aldis Gobzems inte lyckades bilda regering skedde ett flertal splittringar inom partiet.

Det började med att Kaimiņš uteslöt Gobzems ur partiet med anledning att han ansåg att Gobzems hade skadat partiets image. Samtidigt valde partiet att ingå i den nuvarande regeringen, något som inte var populärt bland vissa av partimedlemmarna.

Senare valde partiets vice ordförande Linda Liepiņa att avgå, dels på grund av att partiet hade gått med i det nya samarbetet men också då hon inte tyckte om Kaimiņšs agerande gällande Gobzem. En dag senare följdes Liepiņa av parlamentsledamoten Karina Sprūde och under de kommande åren började flera parlamentsledamöter lämna partiet.

I december år 2020 röstade partiets medlemmar för att döpa om partiet till “För ett Humant Lettland” (PCL) vilket först såg ut att genomföras men som ändrades efter några månader då en ny styrelse valde att återgå till det ursprungliga namnet.

Året därpå ombildades regeringen och KPC LV/ PCL uteslöts helt ur den nya regeringen.

Kvar blev Nationella alliansen, Ny enhet och två andra partier: “Nya konservativa partiet” och “Utveckling/För”.

Ytterligare ett parti i landets parlament är “De grönas och böndernas förbund” (ZZS) som bildades 2002 och består av en koalition av flera partier. Trots att ZZS har anklagats för att vara ett redskap åt den korruptanklagade oligarken Aivars Lembergs har partiet haft ett betydande inflytande i flera regeringar. 

Landets största parti “Harmoni”(SC), ursprungligen “Harmonicentern”, är ett socialdemokratiskt inriktat parti som bildades år 2005 av en grupp etniska ryssar. 

Partiet har i flera år motarbetat budgetnedskärningar, krävt ökad social välfärd och verkat för medborgarskap och rösträtt för alla som är födda i Lettland. 

I de tre senaste valen har partiet blivit det största i parlamentet men aldrig lyckats bilda regering. Det här beror på det interna samarbetet mellan de borgerliga partierna för att hålla Harmoni borta från regeringsmakten.

Partiets ledare Nils Ušakovs har tidigare varit både journalist och borgmästare i Riga men tvingades avgå år 2019 efter att ha anklagats för att ha brutit mot minst åtta lag- och regelöverträdelser.

Han valde att överklaga beslutet men den 8 april år 2020 slog den administrativa tingsrätten fast att hans uppsägning var nödvändig efter en genomgång av överträdelserna.

Vad är de största problemen i landet?

I det kommande valet har flera problem såsom energikrisen samt de stora prisökningarna på bränsle och mat varit i fokus. 

Knappt en tredjedel av invånarna lever under knappa förhållanden och hälsonivån i Lettland är låg jämfört med andra EU-länder. Till följd av det samt de ökade priserna är det många som kommer att bli extremt utsatta om inga åtgärder görs.

Även landets säkerhet och kriget i Ukraina har varit central i debatten och under den senaste veckan har även läckan från de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön varit i fokus.

Bland annat har Lettlands försvarsminister Artis Pabriks lagt ut ett flertal tweets där han säger att ryska farty har cirkulerat nära gasledningarna och att händelsen är Putins sätt att sätta en psykologisk och ekonomisk press på västvärlden.

Enligt tidningen The Baltic Times ska även presidenten ha gjort ett uttalande i vilket han säger att Ryssland har startat en ny fas av aggression genom att skada gasledningen. 

Lettland har tidigare fördömt den ryska invasionen och klassat landet som en sponsor för terrorism. Men landet har även en lång historia av diskriminering mot ryska letter. I sin tur har det här lett till att landets ryska befolkning har fått mindre möjligheter till utbildning och arbeten, och än idag får en stor del av gruppen inte rösta.

Ytterligare ett problem i landet är den omfattande korruptionen som påverkar såväl politiken som rättsväsendet. En stor del av detta beror på att ett flertal oligarker, som hade ett stort inflytande över politiken på 80- och 90-talet, fortfarande har en stort makt i landet. Under 2000-talet har flera av dem blivit anklagade för korruption och penningtvätt men få utredningar har genomförts.

En av de som anklagats för detta är Ainārs Šlesers som i början av 2000-talet grundade “Lettlands första parti”. Partiet lovade att  försvara kristna värderingar och det var inte ovanligt att Šlesers gjorde homofobiska uttal under partikonventer.

När partiet kom in i parlamentet år 2002 blev Šlesers utsedd till vice premiärminister och senare transportminister. Under sin tid i parlamentet utreddes han för penningtvätt, ämbetsmissbruk och korruption men dömdes aldrig.

I juni förra året meddelade Šlesers även att han hade bildat ett nytt parti med namnet “Lettland-först!”. Partiet är högerpopulistiskt och har stort fokus på konservativa kristna värderingar. Under det senaste året har Šlesers även deltagit och organiserat ett flertal demonstrationer mot regeringens lagförslag att alla inom hälso- och sjukvård, socialvård och utbildningssektorn måste vaccinera sig mot Covid-19.

I Transparency Internationals landsindex över korruption år 2021 har Lettland fått 59 av 100 poäng.

Ett annat problem i landet är att befolkningen påtagligt har minskat (med 25 procent) under de senaste 25 åren. Det här antas bero på lågt barnafödande, en åldrande befolkning och ökad emigration.

Enligt “Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling” (OECD) som mäter hur väl invånarna trivs med levnadsförhållandena i olika länder hör även invånarna i Lettland till dem som är mest missnöjda i EU.

Vad står på spel?

Nya opinionsmätningar visar på att den nuvarande fyrapartikoalitionen kommer att gå segrande ur valet då premiärminister Arturs Krišjānis Kariņš och hans parti Nya enhet antas få runt 13-20 procent av rösterna.

En av anledningen tros bero på regeringen hantering av Covid-19 pandemin. Trots att spridningen emellertid var hög (under en viss tid insjuknade över 1000 personer om dagen) är det många som är nöjda med premiärministern.

Andra har även hyllat regeringen för de åtgärder som har gjorts i samband med kriget i Ukraina. Bland annat har Lettland infört en obligatorisk värnplikt från och med nästa år, förbjudit ryssar att komma in i landet med turistvisum och ett sovjetiskt monument från andra världskriget har rivits i huvudstaden Riga.

Parlamentsvalet i Lettland anats bli dödsstöten för det socialistiska och moskvavänliga partiet Harmoni. Partiet har blivit störst i de tre senaste valen men har aldrig fått chansen att bilda regering.
Bild: partiledaren Nils Ušakovs

I veckan tillkännagav även regeringen ett undantagstillstånd vid vissa lettiska gränsområden, något som anses vara en försiktighetsåtgärd efter Rysslands militära mobilisering. 

Likt sina baltiska grannar vägrar även Lettland att bevilja politisk asyl till de ryska reservisterna, vilket är människor som har gjort värnplikten men som endast blir inkallad vid krigstid.

Kariņš regering är även den regering som har suttit längst i landets historia med drygt 3 1/2 år bakom sig, vilket påvisar turbulensen inom den lettiska politiken.

För andra partier ser däremot valet ut att bli en besvikelse, däribland de moskvavänliga Harmoni.

I samband med invasionen i Ukraina visade partiet ett starkt motstånd mot Ryssland.

Många av de ryska invånarna som fortfarande stödjer Vladimir Putin valde att överge partiet. Samtidigt har det visat sig att många av de partier som är emot kriget har närmat sig de styrande partierna, som också är emot kriget, vilket även det kan ha haft en betydelse för väljarna.

Harmoni har endast fått 5,1 procent i de senaste opinionsundersökningarna, endast 0,1 procent över gränsen för att komma in i parlamentet.

Många missnöjesröster mot regeringen väntas hamna hos ZZS som enligt opinionsundersökningarna har ett stöd på 8,1 procent.

Inför valet har även presidenten uttalat sig och uttryckt misstro mot de partier vars företrädare i början av det ryska kriget inte kunde säga vem angriparen var. Det här antas vara en hint mot bland annat Harmoni som inte stod bakom beslutet att kalla Ryssland en stat som sponsrar terrorism då partiet tyckte att det var en provokation.

Vill du läsa mer om några val som redan har gått av stapeln under 2022? Klicka här!

Toppbild: Lettlands flagga

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.