Nyheter om ,

Snabbguide till valet i Albanien

Vad står på spel i presidentvalet i Albanien? Blankspot guidar dig bland kandidaterna och deras partier.

Var: Albanien

När: 15 maj – 30 juni

Typ av val: Presidentval

Statsskick: Republik

Albanien är en republik vars president främst har en ceremoniell roll medan den verkställande makten ligger hos regeringen och den lagstiftande hos parlamentet.

Parlamentet, som väljs vart fjärde år, består av 140 ledamöter som utses i proportionella val. För att komma in i parlamentet behöver ett parti få minst tre procent av rösterna medan partiallianser behöver få fem procent. 

Parlamentet väljer landet presidenten vart femte år som är både statschef och överbefälhavare. Presidenten främsta uppgift är att godkänna regeringens sammansättning samt utse Högsta domstolens ledamöter, vilket i sin tur sedan ska godkännas av parlamentet. Enligt författningen får landets presidenten inte ha någon formell partitillhörighet och denne kan väljas om till max en mandatperiod till.

Sedan år 2017 är det Ilir Meta som är landets president.

Sammanlagt kan parlamentet hålla fem omröstningar för att välja president, och om ingen kandidat har utsetts efter dessa måste ett nyval utlysas för parlamentet.

I de första tre omgångarna krävs det att en kandidat få minst tre femtedelar av rösterna, vilket innebär att 84 ledamöter ska rösta för en kandidat. Om ingen kandidat har valts efter dessa sänks kraven på andelen röster till 71, vilket innebär en enkelt majoritet.

I den första valomgången som genomfördes den 15 maj hade inga partier valt att presentera några kandidater, vilket resulterade i att ingen omröstning kunde genomföras. Däremot godkändes omgången och den nästa kommer att hållas den 23 maj.

I dagsläget är det ”Socialistpartiet” (PS, även PSSh) som är det största i parlamentet med sina 74 platser.

Vilka är aktörerna?

Till följd av att presidenten till stor del har formella uppgifter är det landets två ledande partier, PS/PSSh och “Albaniens demokratiska parti” (PD, även PDSh) som har den största politiska makten i landet.

Sedan flera år tillbaka har en djup konflikt med historiska rötter pågått mellan partierna där de ofta har anklagat varandra för både valfusk och korruption, samt bojkottat såväl val som politiska sammankomster.

Socialistpartiet har utvecklats från det gamla maktbärande kommunistpartiet och har lett regeringar mellan år 1997–2005 samt återkom till makten år 2013. I samband med det valdes partiets ledare Edi Rama till premiärminister.

Albaniens premiärminister Edi Rama är ledare för ”Socialistpartiet” (PS) som är störst i landets parlament, vars ledamöter beslutar vem som ska bli landets nästa president.
Bild: Premiärminister Edi Rama

PD grundades år 1990 från den då starka studentrörelsen samt antikommunister. Partiet har lett regeringskoalitioner vid flera tillfället och sedan år 2013 är det Lulzim Basha som är partiets ledare.

Generellt är de ideologiska skillnaderna mellan partierna små.

Inför det kommande presidentvalet är det därför partiernas val av kandidater som kommer att resultera i vilken person som intar postionen som landets nya president.

Enligt en överenskommelse som gjordes i veckan har socialistpartiet gått med på att inte välja någon kandidat under de två nästkommande valomgångarna utan istället ska PD välja ut fyra kandidater, varav två kommer att bli diskvalificerade av socialistpartiet.

Två namn har redan tillkännagivits varav den ena är Leonard Demi, en före detta parlamentsledamot, tidigare ordförande i den parlamentariska säkerhetskommittén och han har även har varit Albaniens ambassadör i NATO.

Arben Cejku är den andra kandidaten som har lyfts fram av PD, en tidigare diplomat och Albaniens ambassadör i Nordmakedonien.

För att person ska övervägas att bli en kandidat måste han eller hon få stöd av minst 20 parlamentsledamöter som endast kan stödja varsin kandidat. Till följd av att parlamentet består av 140 ledamöter innebär det att högst sju kandidater kan lämnas in till parlamentet för omröstning.

Om ingen av kandidaterna får de rösterna som krävs kommer socialistpartiet att lägga fram egna kandidater i den fjärde omgången.

Landets nuvarande president, Ilir Meta, antas inte att vara en av kandidaterna. Det här beror bland annat på politiska meningsskiljaktigheter mellan honom och parlamentet som under föregående år röstade för att avsätta honom efter att de fanns bevis för att han hade stöttat oppositionen under parlamentsvalet.

Däremot valde landets författningsdomstol att ogiltigförklara beslutet till följd av att de inte fann några bevis på anklagelserna. Han har vid flera tillfällen även hamnat i dispyt med den socialistiske premiärministern Edi Rama, som han har anklagat för att vara auktoritär och korrupt.

Vad är de största problemen i landet?

Albanien är ett av Europas fattigaste länder och präglas av en utbredd korruption och narkotikabrottslighet.

Under årens lopp har flera demonstrationer genomförts av befolkningen för att få olika makthavare att avgå, det här till följd av att korruptionsskandaler och valfusk.

Inom såväl politiken som rättsväsendet har flera individer kopplats ihop med narkotikahandeln och dömts för sin inblandning, något som har gjort att landets kandidatur för att bli en del av EU fortfarande inte har genomförts. Däremot godkände unionen under föregående sommar att förhandlingar om ett möjligt medlemskap ska påbörjas men inget startdatum angavs.

I dagsläget beräknas ungefär var sjunde alban leva i fattigdom och förhållandena anses vara värst för den romska befolkningen. Romerna har generellt de sämsta bostäderna och får den sämsta utbildningen, trots lagar mot diskriminering.

Samhället präglas även i hög grad av klantänkande där invånarnas lojalitet är starkast gentemot den egna familjen och klanen.

En gammal sedvanerätt, vilket innebär en regelverk som har accepterats som lag inom ett visst område, har också fått nytt liv under de senaste åren.

Regelverket kallas kanun-lagen och innebär att att ett mord besvaras med att en manlig anhörig till mördaren ska dödas. I framförallt norra Albanien tros många leva isolerade i sina hem på grund av rädsla för kanun-lagen. Anledningen är att hemmet är enligt lagen en fredlig zon där blodshämnd ej får utfärdas.

Mediefriheten i Albanien anses också ha stora brister, trots en författning som föreskriver yttrande- och pressfrihet. Nyhetsrapporteringen är ofta politiserad och journalisterna utsätts för hot från både statsmakten och den organiserade brottsligheten, något som har förvärrats under de senaste åren.

Vad står på spel?

Enligt kritiker är presidentvalet i stor utsträckning ett val som speglar partiernas positionering i landet, som används det som en kampanj för att vinna egna röster.

Den sittande presidenten Ilir Meta antas inte få sitta kvar en andra mandatperiod efter att ha hamnat på kant med såväl parlamentet som landet premiärminister.
Bild: President Ilir Meta

Det här syntes bland annat i april när socialistpartiet meddelade att de hade föreslagit 64 potentiella kandidater inför presidentvalet. I samband med det uppmanade de oppositionen att gå med i deras ”transparenta och inkluderande” kampanj för fler förslag på en möjlig president.

De föreslog även att en kvinna borde väljas, baserat på argumentet att ”tiden är mogen för Albanien att ha en kvinnlig president.”

Enligt vissa var det här ett sätt för den sittande premiärministern Rama att inge en illusion om att han ville arbeta nära med oppositionen, och civilsamhället, för att välja den nya presidenten.

Då partiet innehar 74 platser i parlamentet kan de i praktiken avstå från att rösta i de tre första omgångarna, för att sedan rösta i den fjärde och därmed (genom majoritet) välja landets nästa president.

Däremot har socialisterna intentioner att få utomstående aktörer att vilja samarbeta med Albanien, något som kräver att partiet visa upp sin bästa sida. Även det pågående EU-medlemskapet är något som kräver att landets politiker försöker lyfta de demokratiska rättigheterna och är tydliga med att deras beslut genomförs i samspel med befolkningen.

Bli prenumerant på Blankspot!

Vill du läsa om val som redan har gått av stapeln? Klicka här.

Toppbild: Albaniens flagga

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.