Nyheter om ,

Så vill militären styra Guinea efter kuppen

Under söndagen genomfördes en militärkupp som ledde till att Guineas president Alpha Condé greps och hans regering störtades. Nu har kuppmakarna offentliggjort att de ska bilda en övergångsregering.

Under måndagen hade Guineas regering ett möte med gruppen “National Rally and Development Committee” (CNRD), som två dagar tidigare hade utfört en kupp som ledde till att landets president blev gripen och regeringen avsatt.

Efter mötet offentliggjorde CNRD:s ledare Mamady Doumbouya att en enhetsregering ska bildas som ska agera som ett övergångsstyre till nästa val.

Däremot gavs inga detaljer om när regeringen kommer att vara på plats eller när nästa val ska hållas.

– Det är ganska orealistiskt att de skulle ha en konkret plan, och hade även varit lite märkligt. Det är mer logiskt att de först måste sätta sig in i landets politiska system och därefter börja ta beslut om en regeringen, säger Jesper Bjarnesen från Nordiska Afrikainstitutet till Blankspot.

Kuppen har fördömts av USA, EU, FN, Afrikanska unionen (AU) och den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas. Ecowas har även valt att utesluta Guinea från deras samarbete och meddelade under onsdagen att de planerar att sända medlare till landet inom kort.

Organisationerna har även krävt att landets president ska friges.

– Inom det internationella samfundet är en militärkupp inte acceptabelt. Däremot kan det vara avgörande vad AU och Ecowas gör nu efter att de fördömt det nya styret i Guinea, säger Jesper Bjarnesen.

Han förklarar att även om organisationerna har en begränsad makt kan de fortfarande driva igenom beslut som kan påverka utvecklingen.

– Man kan exempelvis utföra sanktioner som stoppar internationella stöd, eller genomföra individuella sanktioner såsom att frysa konton. Vid ett möjligt val kan organisationerna även skicka valobservatörer för att säkerställa att valprocessen sköts lagenligt, säger han.

Gruppen som genomförde kuppen tillhör en specialstyrka inom den guineanska militären. 

Under söndagens kupp i Guinea greps president Alpha Condé. Bild: Alpha Condé

Under söndagsförmiddagen ska de ha lämnat sin bas, som ligger några kilometer utanför landets huvudstad Conakry, och tagit sig in i staden för att sedan omringa presidentens palats.

I samband med det hördes skottlossning i området. 

Kort därefter publicerades ett klipp där kuppledaren Mamady Doumbouya sa att landets författning hade upphävts och att regeringen var upplöst. Han berättade även att gruppen hade gripit presidenten Alpha Condé.  

I en annan video som har fått stor spridning på sociala medier syns presidenten sittande i en soffa omringad av soldater. Han blir tillfrågad om han har behandlats illa men vägrar att svara.

– Jag tror inte det ligger i kuppmakarnas intresse att skada presidenten. Frågan är snarare om när de kommer att släppa honom. De kan tänkas kvarhålla honom till det politiska läget är stabilt, eller så kan de låta honom lämna landet som en god gest, säger Jesper Bjarnesen.

Doumbouya gjorde även ett framträdande i en nationell TV kanal där han pekade ut regeringens misskötsel av landet som orsaken till att säkerhetsstyrkan hade agerat.

“Vi ska inte längre låta en enda man ta hand politiken, vi ska låta folket ta hand om politiken. Vi har upplöst regeringen och institutionerna, vi ska skriva om grundlagen tillsammans” hörs han säga i sändningen.

Doumbouya har sedan tidigare arbetat i den franska armen och deltagit i uppdrag i bland annat Afghanistan, Djibouti och Elfenbenskusten.

Han återvände till Guinea 2018 efter att presidenten bad honom att leda den specialstyrka som hade sedan tillsammans med utförde kuppen.

Enligt Jesper Bjarnesen är det här en typisk bakgrund vid en västafrikansk kupp.

– Det är en yngre officerare som har utfört den här kuppen till skillnad från en högt uppsatt överbefälhavare, vilket är något som vi har sett ske förr. Det hände i Mali i början av året och hände även i Guinea 2008. Det handlar om en maktkamp där den yngre generationen inom militären vill komma ikapp, säger han.

I samband med kuppen stängdes landets gränser och ett utegångsförbud offentliggjordes. Kort därefter meddelade en talesman för CNRD att regeringens ministrar och institutionschefer var inbjudna till ett möte på måndagsmorgonen. 

Han sa även att om någon valde att utebli skulle det ses som ett direkt uppror mot kuppmakarna.

Bakgrunden till kuppen tros beror på flera kontroversiella beslut som Alpha Condé har tagit under sin styrelsetid, bland annat en författningsändring som möjliggjorde det för honom att ställa upp i valet för en tredje gång.

Enligt landets konstitution kan en president bara sitta två mandatperioder på 5 år, men när Condé närmade sig slutet på sin sista mandatperiod föreslog han att det här skulle ändra till två mandatperioder på 6 år. 

Vid godkännande skulle hans mandatperioder strykas och han skulle kunna ställa upp i valet igen.

Förslaget ledde till kraftiga protester från oppositionen och minst 60 personer har dött i samband med demonstrationerna under 2019 och 2020. Trots det starka motståndet genomfördes en folkomröstning som ledde till att författningsändringar godkändes.

– I samband med att han har genomfört dessa författningsändringar har han konsoliderat sin makt, säger Jesper Bjarnesen. 

När Alpha Condé valdes in som president för första gången 2010 var den guinasiska befolkningen optimistiska. Han hade nämligen varit en av de största oppositionella figurerna som hade kämpat mot landets dåvarande militära styre, och han hade förespråkade en stark vänsterstyrd ideologi och förhoppningar om en demokratisk utveckling i landet. 

Däremot har Condé inte uppfyllt de här förväntningarna och ska istället ha rört sig mot ett mer auktoritärt håll.

Jesper Bjarnesen från Nordiska Afrikainstitutet tror inte att det ligger i
kuppmakarnas intresse att skada presidenten. Bild: Jesper Bjarnesen

– Landet är delat i två, där en del är trogna till Conde och den andra anser att han har utnyttjat sin maktposition för egen vinning, säger Jesper Bjarnesen.

När det blev offentligt att Condé hade blivit avsatt var det därför många som firade men det här innebär inte att befolkningen står enade bakom CNRD.

Istället kan landets långa historia av militärstyre vara en bakomliggande anledning, där befolkningen är medvetna om vad som kan ske om man försöker att stå upp mot makthavarna.

Det blodigaste exemplet är från 2009 när över 150 demonstranter dödades av polis och militär efter att ha samlats i ett arena för att ha protesterat mot den militära regeringen.

– Även om det finns de som var genuint glada över kuppen i söndags tror jag även att vissa firade på grund av att de känner sig tvungna, för att inte riskera att hamna i onåd med kuppmakarna och i sin tur skadas, säger Jesper Bjarnesen.

Inom oppositionen har flera personer öppet stöttat kuppen, bland annat landets främsta oppositionsledare Cellou Dalein Diallo.

I det föregående valet fick han 47 procent av rösterna och har sedan Condés tillträdde uttryckt oro kring hur presidenten utövar sin makt.

I en intervju med den tyska tidningen “Deutsche Welle” (DW) påpekade han att våld aldrig är lösningen men sa även att oppositionen aldrig har respekterats under Condés styrelsetid.

– Uppenbarligen strider det [ett militärt övertagande] mot min tro. Men vi står inför en situation där Alpha Condé har tagit makten genom att bryta mot konstitutionen, genom att bryta sin ed, genom att trampa på alla regler och principer för demokrati och rättsstatsprincipen, sa han till tidningen.

Han har även sagt att han och hans parti, Union des Forces Démocratiques de Guinée (UFDG) kan tänka sig att vara delaktiga i den kommande övergångsregeringen.

Enligt Jesper Bjarnesen är det svårt att veta exakt hur utvecklingen kommer att ta sig. Däremot säger han att i liknande fall i andra länder finns där några återkommande komponenter. Bland annat är det vanligt att kuppmakarna vill ha en plats i övergångsregeringen, och att de även kommer att försöka kvarhålla sin position efter ett val.

– Jag gissar att det kommer att ta runt ett halvår innan vi vet exakt vad som kommer ske i Guinea, säger Jesper Bjarnesen från Nordiska Afrikainstitutet till Blankspot.

Toppbild: Kuppledaren Mamady Doumbouya tillsammans med soldater under en nationell sändning den 5 september.

Hjälp oss skriva mer om Demokrati!

Blankspot sätter ljuset på olika demokratirörelser runt om i världen.

Vad finns det att lära av demokratiaktivisters arbete i Etiopien, Ungern, Bolivia eller andra platser i världen? Är det WhatsApp eller dörrknackning som är det viktigaste verktyget – och hur tänker unga människor om sin framtid.

Stöd oss så kan vi bredda bevakningen med fler artiklar, reportage och filmer om detta. Du kan skänka ett engångsbelopp via Swish 123 554 35 41 eller prenumerera.