Analys om Digitalisering, Kultur
Rapport från Wikipediadagen
När nätjättar genom sin affärsmodell påverkar val och problemen med desinformation är uppenbara finner jag en glädje i att titta även på andra former av den digitala utvecklingen som vi använder oss av varje dag, skriver Brit Stakston i veckans analys efter att ha dykt ner i Wikidata som är ett av Wikipedias systerprojekt.
Av Brit Stakston 25 november, 2020
I helgen under Wikipediadagen arrangerad av Wikimedia Sverige diskuterades fri kunskap, öppen data och hur Wikidata kan användas för att gestalta olika datamängder.
Syftet var att diskutera hur stora mängder öppen data kan göra skillnad för samhället och hur omvärlden kan förstås bättre genom att strukturera kunskap genom att till exempel lägga in objekt i en databas.
Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att alla människor ska ha fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap och jag är ledamot i föreningens styrelsen sedan ett antal år.
När nätjättar genom sin affärsmodell påverkar val och problemen med desinformation är uppenbara finns det en glädje i att titta närmare även på andra former av den digitala utvecklingen som är i bruk dagligen.
Wikimediarörelsens vision om att vid slutet av årtiondet vara den grundläggande infrastrukturen i den fria kunskapens ekosystem behövs som motvikt mot tendenser av inlåsningar och eller begränsningar av internettillgången.
I stort är wikimediarörelsens olika projekt alla lysande exempel på vad människor tillsammans kan göra och hur webben kan utvecklas. Med Wikipedia som det mest kända projektet som skapas av tusentals volontärer runt om i världen visas konkret vad människor kan åstadkomma tillsammans.
Och var och en är välkommen att bidra utifrån sin specialkunskap.
Ett annat systerprojekt till Wikipedia är Wikimedia Commons som är en databas för bilder, videofilmer, musik- och andra ljudfiler. Blankspot arbetar ju, när vi kan, med Wikimedia Commons licenser för såväl text som bild. Vi ser gärna att vårt material återanvänds på detta sätt och kan publiceras i fler sammanhang så länge Blankspot uppges som källa.
Vi har skrivit mer här om hur till exempel Martin Schibbyes bilder från Eritrea har fått stor spridning genom att de finns i Wikimedia Commons under en cc-licens får en stor spridning.
Wikidata handlar om att på sikt kunna länka samman internet. Genom Wikidata kan stora mängder kunskaps- och informationsmängder länkas samman. Idag finns finns nu nästan 90 miljoner objekt med öppna länkade data, som kopplar samman kunskap och gör den därmed lättare att hitta och belägga.
– För att ge ett konkret exempel: En bok i Kungliga bibliotekets databas Libris kan via Wikidata kopplas samman med bokens engelska förstaupplaga, länka till författarens Wikipediaartikel och visa omslagsbilden för tre olika utgåvor på olika språk. Miljoner objekt över olika växter kan plockas ut och kopplas samman med en världskarta så att vi ser växtarters geografiska fördelning. Genom att länka samman kulturarvsdatabaser kan vi också visualisera var kulturarvsinstitutioner finns i världen, och tydliggöra tomma utrymmen på världskartan där kulturarvsinstitutioner inte finns dokumenterade, skriver Josefin Hellroth Larsson hos Wikimedia.
Att datan om var kulturarvsinstitutionerna finns inte alltid är dokumenterat visas tydligt i denna bild där de vita fläckarna är tydliga.
Och även om 90 miljoner objekt lkan låta mycket så är detta arbete ännu i sin linda. Det är långt ifrån alla Wikipedianer eller andra användare som har börjat arbeta med Wikidata.
Dagen inleddes med ett brandtal för öppen data och Wikidata av Karin Nilsson, överintendent på ArkDes och ordförande i centralmuseernas digitaliseringsråd. Hon har arbetat med digitaliseringsfrågor på museer i många år och har tidigare till exempel varit ansvarig för Livrustkammarens övergång till öppen och länkad data.
Nyckelord under hennes anförande var att man genom detta får tillgång till helheter genom att man väver samman data och att det är den kollektiva intelligensen som gestaltas genom dataanvändningen. Ett inledningstal som säkerligen fick många att se på såväl öppen data och wikidata med helt nya ögon.
Hela dagens program går att se i videon ovan, men låt mig lyfta upp några spännande exempel på hur wikidata använts inom journalistik som vi på Blankspot inspirerats av.
Det första exemplet kommer från finska YLE som använt wikidata för att tagga sina artiklar sedan många år. Marianne Sundholm, Nordenkorrespondent för YLE lyfte också fram hur effektivt wiki-communityn är för att crowdsourca fram nya taggar. I skarpa nyhetslägen skapar de en artikel och ett Wikidata-objekt samt en tagg som redaktionen kan använda sig av. Det ger en extra fördel med en stringent etikettering och beskrivning av händelserna. I sådana extraordinära nyhetslägen kan det annars lätt bli hundratals olika taggar.
Användandet av wikidata underlättar också för YLE så de använder samma taggar på alla sina språk. Sundholm berättade också att de ser en tydlig fördel med hur deras användande av wikidata gynnat deras synlighet i sökmotorer. Hon exemplifierade det med hur hon ser en Sverigesvans på nyheter hon lägger ut för den finlandssvenska publiken. Hon har märkt att under till exempel corona-rapporteringen har de alltid haft en lång efterföljande svans av svenska läsare som hittar YLEs artiklar högre upp i sökmotorerna än motsvarande svenska artiklar. Läs mer om hur YLE startade med Wikidata här.
Robin Linderborg från Datastory visare också en rad spännande tillämpningsområden för datajournalistik.
De har bland annat utvecklat ett Nyhetsindex som visar hur ofta de sju största redaktionerna i Sverige skriver om ett visst land. Föga överraskande ligger USA i topp med 14 147 artiklar, följt av Norge 5 442 och Danmark 4 512 artiklar de senaste 365 dagarna. Exempel på länder som det skrivits mindre om det senaste året är till exempel Benin med åtta artiklar, Ghana med 20 och Uzbekistan med 23 artiklar.
Robin Linderborg sade också något som jag bär med mig från dagen om hur “wikidata hjälper oss att inte bli så enkelsidiga”. Så är det ju verkligen att gestaltningen av olika datasträngar ger plötsligt helt ny förståelse. Och med sitt nyhetsindex ger de ju också en djupare dimension av enkelsidighet.
Under dagen delades även det så kallade Wikimedia-priset 2020 ut. Priset går till en person eller organisation, som verkar i enlighet med Wikimedia Sveriges vision, alltså för spridningen av fri kunskap.
De pris som hittills har delats ut har tilldelats aktiva användare på Wikipedia, vilka på olika sätt verkat för spridning av fri kunskap, genom att vara engagerade på Wikipedia.
Wikimediapriset 2020 tilldelades i år användaren, Aciram med följande motivering:
– Aciram har gjort en imponerande insats på flera olika fronter inom Wikimediaprojekten med över 185 000 redigeringar totalt. Enbart inom svenskspråkiga Wikipedia har Aciram skapat närmare 7 000 artiklar inom artikelnamnrymden, med fokus på framför allt historiska kvinnobiografier från före år 1900 och olika delar av världen. Aciram har genom detta på ett metodiskt sätt breddat Wikipedia genom att fylla i luckor när det kommer till historiska kvinnor sa Mattias Blomberg, ordföranden för Wikimedia vid prisutdelningen.
För dig som vill prova lägga in objekt i Wikidata finns denna pedagogiska genomgång av Alicia Fagerving från Wikimedia Sverige.
Foto: Madame Récamier, målning av Jacques-Louis David (1800), Public Domain, via Wikimedia Commons
