Protesterna, ledda av ärkebiskop Bagrat Galstanjan, mot den armeniska regeringen fortsätter. I veckan ledde det till våldsamma konfrontationer mellan demonstranter och polisen. Blankspot reder ut vad som sker i landet.
Av Rasmus Canbäck 17 juni, 2024
I samband med avslutandet av en parlamentarisk frågestund den tolfte juni med Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan utbröt våldsamheter mellan demonstranter och polis. Det var efter att demonstranter försökt att omringa parlamentet som kravallpolis skingrade dem.
Armeniska hälsoministeriet rapporterade den 12 juni sent på kvällen att 98 personer, inklusive poliser, ska ha fått läkarvård, varav 32 blev inskrivna på sjukhus. Siffrorna fortsätter dock stiga något. En person ska ha tvingats till amputering efter att inte ha hunnit kasta tillbaka en distraktionsgranat som polisen använt mot demonstranterna. 98 personer rapporteras ha omhändertagits av polisen.
Medan polisen anklagas av oppositionsrörelsen för att använda övervåld, så menar Nikol Pasjinjan att de agerat inom lagutrymmet. Kritiker menar att ageranden från demonstranterna kan liknas vid ett försök till statskupp.
Arman Tatoyan, Armeniens förra ombudsman för mänskliga rättigheter och som numera driver en människorättsorganisation, skrev på sin Instagram att polisens agerande var ”ett grovt övertramp av lagen”.
Amnesty Internationals särskilda sakkunnige för Sydkaukasien, Natalia Nozadze, kommenterade att våldet behöver utredas.
– Nivån av våld under det senaste gatumötet i Jerevan är djupt oroande. Vi uppmanar de armeniska myndigheterna att omedelbart och opartiskt undersöka vad som hände, inklusive anklagelser om att polisen kan ha använt onödigt eller överdrivet våld, skrev Natalia Nodzadze.
Natalia Nozadze menar också att det är auktoriteternas skyldighet att säkerställa att mänskliga rättigheter följs.
– Myndigheternas svar på protester, även när de blir våldsamma, måste vara strikt förenlig med internationell lag och standarder för mänskliga rättigheter. Brottsbekämpande tjänstemän bör undvika att använda våld; där detta inte är möjligt bör våld endast användas när det är absolut nödvändigt och proportionerligt för att uppnå ett legitimt brottsbekämpande mål, och i den minsta omfattning som är nödvändig, skrev Natalia Nodzadze.
Ärkebiskopen leder proteströrelsen
Protesterna mot Nikol Pasjinjan leds av ärkebiskopen Bagrat Galstanjan som återkommande krävt premiärministerns avgång. Söndagen den nionde juni upprepade han kraven och kallade till fyra dagar av protester.
Rörelsen som har fått namnet ”Tavusj för hemlandet” föddes ur missnöjet mot de pågående gränsförhandlingarna med Azerbajdzjan, men har sitt ursprung i de senaste årens säkerhetspolitiska instabilitet. Förutom krigen i Nagorno-Karabach, som lett till att över 100 000 armenier hamnat på flykt i vad vissa folkrättsexperter kallar för etnisk rensning, har även flera angrepp skett från Azerbajdzjan mot Armenien.
Armenien och Azerbajdzjan kom i april överens om att dels enas om att gränsförhandlingarna ska utgå från Alma Ata-protokollet från 1991, dels om att en första gränsmarkering skulle ske under maj. EU, OSSE och USA har visat stöd för förhandlingarna.
Den förhandlade gränsmarkeringen drabbade flera byar i Armenien, däribland Kirants i Tavusjregionen där flera familjer tvingats flytta.
[Läs mer: Politiska eftergifter väcker armeniernas ilska]
Kritik har väckts i Armenien om att gränsförhandlingarna varit påtvingade från Azerbajdzjan. Bland annat sade Nikol Pasjinjan i mars att ett uteblivet avtal förmodligen skulle leda till att Azerbajdzjan använder militära metoder för att tvinga fram ett avtal. Innan avtalet signerades i april skedde gränsskjutningar nästan dagligen.
Bagrat Galstanjan, som var ärkebiskop i Tavusjregionen, inledde en marsch mot Jerevan efter att Kirants stängts av för externa besökare. Den 27 maj meddelade han att han vill bli landets premiärminister.
Kritiker, så som den politiska analytikern Eric Hacopian från, enligt Reportrar utan gränser, den oberoende tidningen CivilNet, menade att det skulle leda till att Armenien blir världens andra teokrati jämte Iran och att det bryter mot konstitutionen. Andra har pekat på att även faktumet att Bagrat Galstanjan har dubbla medborgarskap (kanadensiskt) gör att han inte kan ställa upp i valet.
Bagrat Galstanjan fryste ämbetet i kyrkan i samband med deklarerandet av kandidaturen för att på så vis ställa upp i valet. Vad gäller frågan om medborgarskap har han återkommande meddelat att han kommer agera ”lagenligt” och att frågan kommer bemötas när den blir aktuell.
Olika syn på utrikespolitik
Under frågestunden i parlamentet deklarerade Nikol Pasjinjan, i förbifarten, att landet ämnar lämna Den kollektiva säkerhetspakten (CSTO), Rysslands svar på Nato. Armenien är ett av sex länder som är medlem i CSTO, men har sedan i höstas fryst medlemskapet efter besvikelse över att Ryssland inte stoppade den azerbajdzjanska militäroffensiven mot Nagorno-Karabach.
Armeniens utrikesminister Ararat Mirzojan tillbakavisade Nikol Pasjinjans besked om att lämna CSTO.
Sedan september har flera närmanden mot EU och USA skett. Bland annat har EU beslutat om ett investeringspaket värt cirka tre miljarder kronor och signerat ett fördjupat strategiskt partnerskapsavtal. Liknande avtal är under beredning med USA. Utvecklingen har lett till att den armenisk-ryska relationen i stadig takt försämrats.
Fortfarande har Ryssland cirka 4 500 trupper på plats i Armenien efter ett avtal på 1990-talet. Bland annat bevakar Ryssland gränsen mot Turkiet, och fram till nyligen även mot delar av Azerbajdzjan och fram till april på Jerevans internationella flygplats.
Trots de allt sämre diplomatiska förbindelserna med Ryssland fortsätter det ekonomiska beroendet av Ryssland att öka. 43 procent av Armeniens export går till Ryssland och sedan kriget i Ukraina år 2022 har exporten mer än tredubblats. Det tyder på att landet, liksom flera euroasiatiska stater, används för att kringgå sanktioner från väst.
Vid en presskonferens fredagen den sjunde juni, där Blankspot deltog, svarade Bagrat Galstanjan på en fråga om Armeniens syn på CSTO och den Euroasiatiska tullunionen från ryska statliga mediet TASS. Han menade att det är prioriterat att ”normalisera” relationen med Ryssland och följa ingångna avtal.
– Armenien har avtalsbaserade relationer med Ryssland. Så som det är nu så är relationerna inte i ett bra skick. Vår syn, även om vi har flera frågor att ställa till Ryssland, är att vi kommer behöva återställa relationerna till nivån som avtalen föreskriver. Konstruktivt sett behöver relationen att normaliseras, sade Bagrat Galstanjan vid presskonferensen.
På Blankspots fråga hur Bagrat Galstanjan ser på gränsförhandlingarna med Azerbajdzjan hänvisade han till vikten av att återgå till den FN-stödda fredsförhandlingarna genom OSSE:s Minskgrupp.
Minskgruppen upprättades 1994 efter kriget i Nagorno-Karabach och leds av Frankrike, Ryssland och USA. Både Ryssland och Azerbajdzjan har deklarerat att Minskgruppen är död, och Azerbajdzjan har uppmanat Armenien att göra detsamma. Även Armeniens premiärminister anser att den inte är funktionell, vilket delvis – möjligen huvudsakligen – är en följd av kriget i Ukraina. Dagens förhandlingar sker direkt mellan Armenien och Azerbajdzjan utan en extern medlare.
På uppföljningsfrågan, där ovanstående presenterades, svarade Bagrat Galstanjan att det inte finns någon annan internationellt erkänd plattform än Minskgruppen.
– Internationella garanter och den redan befintliga plattformen kommer att göra den konsolideringen, och förhandlingarna kommer att fortsätta på en mer transparent och tillförlitlig nivå. Det kommer inte att finnas tvång, hot eller ensidiga eftergifter. Det som händer idag är just det. Det är därför Azerbajdzjan vill eliminera Minskgruppen helt och hållet och följa den väg som finns nu. Illusionen, imitationen, är att det finns förhandlingar (mellan Armenien och Azerbajdzjan), men i verkligheten äger inte förhandlingar rum, svarade Bagrat Galstanjan på Blankspots uppföljningsfråga.
Senare, den trettonde juni, kritiserade Bagrat Galstanjan Nikol Pasjinjan på Twitter för att inte gratulera Vladimir Putin på ”Rysslandsdagen” som äger rum den tolfte juni.
– Igår var Rysslandsdagen. Vem, så att säga, gratulerade Ryssland tårfyllt och överöste Putin och Misjutin med gratulationer. Jag eller lögnaren (Pasjinjan)? Lögnaren är en tjänare av alla geopolitiska krafter; till USA, till Europa, till hans ogillade Ryssland, till alla.
Stödet för ”Tavusj för hemlandet” och Bagrat Galstanjan har inte klarlagts i någon tillförlitlig opinionsundersökning än så länge.
Ökade spänningar
Det primära målet från Tavusj för hemlandet har dock varit att avsätta Nikol Pasjinjan som premiärminister. Rörelsen saknar i dag parlamentarisk närvaro och har därför samverkan med den politiska oppositionen. Medlemmar ur den har deltagit i protesterna från dess början.
Oppositionen består i huvudsak av representanter från den regering som avsattes i samband med sammetsrevolutionen 2018, som Nikol Pasjinjan ledde, och av Armenian Revolutionary Front (ARF) – eller så kallade Dasjnaktsutyun. Det så kallade Dasjnakpartiet är en global rörelse med stöd bland anhängare ur den armeniska diasporan som också visat stöd för rörelsen.
För att genomföra en votering för misstroende gentemot premiärministern krävs parlamentarisk majoritet, vilket oppositionen saknar.
Bagrat Galstanjan har vid flera tal upprepat att rörelsen trots det kommer att lyckas avsätta regeringen innan sommaren är över. Ledningen för rörelsen har inte definierat metoden för hur det ska ske.
I takt med att rörelsen blivit stadigare har också språkbruket från den gentemot regeringen ökat. Bagrat Galstanjan har liknat Nikol Pasjinjan vid att vara ”Djävulen”, liksom regeringen använt sig av smutskastningskampanjer i sociala medier mot rörelsen.
Enligt tankesmedjan Regional Center for Democracy and Security har den politiska polariseringen ökat den senaste tiden. En liknande analys gör Reportrar utan gränser i sin senaste landrapport som pekar ut politisering av både oppositionella och regeringstrogna medier som en utmaning för landet.
Den senaste tidens ökade polarisering kan också ses som en orsak till att konfrontationerna mellan demonstranter och poliser ökat. Historiskt har behovet av att genomföra en polisreform med professionalisering varit stor. Kritiken som Armen Tatoyan och Amnesty International lyft mot polisvåldet de senaste dagarna kan ses i skenet av det.
Samtidigt har skjutningarna återigen börjat vid den armenisk-azerbajdzjanska gränsen. Efter den tolfte juni har armeniska försvarsmakten tillbakavisat Azerbajdzjans anklagelser om skjutningar vid tre tillfällen på två dagar. Det är första skjutningarna sedan Armenien och Azerbajdzjan undertecknade avtalet om gränsförhandlingarna i april.
Toppbild: Distraktionsgranater används mot journalister i Armenien. Foto av Vahram Baghdasaryan.
Vill du dela med dig av dina erfarenheter på ämnet eller tipsa reportern? Mejla till rasmus@blankspot.se
Följ Blankspot genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev här. Du kan också få uppdateringar i realtid genom att gå med i skribentens WhatsApp-grupp.
