Idé & Analys om Irak
Över 40 personer gripna i irakiskt tillslag mot korruption
I ett unikt tillslag har den irakiska polisen agerat mot korruptionen i landet. Under en nattlig räd greps över 40 personer anklagade för förskingring.
Av Josephine Forthmann 30 juni, 2026
Under natten till söndagen genomförde irakiska säkerhetsstyrkor en av de mest omfattande anti-korruptionsoperationerna i landet sedan 2003. Det skedde i den hårt bevakade Gröna Zonen i Bagdad, där parlament, regering och delar av statsapparaten är koncentrerade.
Den irakiska nyhetsbyrån Shafaq News uppger att över 40 personer frihetsberövades. Det handlade om ett tillslag som riktar sig direkt mot den politiska och administrativa toppen av den irakiska staten.
Bland de gripna finns sittande parlamentsledamöter, höga tjänstemän och personer med kopplingar till viktiga delar av statsapparaten, inklusive olje- och upphandlingssektorn sektorn som utgör ryggraden i Iraks ekonomi men också länge varit förknippad med korruptionsanklagelser.
I vissa fall ska parlamentarisk immunitet ha hävts inför gripandena, något som i sig är ovanligt i irakisk politik och pekar på att operationen krävt bred institutionell uppbackning.
Operationen kommer bara veckor efter att premiärminister Ali al-Zaidi tillträdde och lovade att göra kampen mot korruption till en av regeringens högsta prioriteringar. Irak rankas återkommande som ett av världens mest korrupta länder, och sedan den USA-ledda invasionen 2003 har miljarder dollar försvunnit genom korruption, svaga institutioner och politiska patronagesystem.
Operationen framställs av irakiska myndigheter som en del av en bredare kampanj mot korruption, ett problem som länge underminerat statens legitimitet. Räderna är inte resultatet av en ny, plötslig utredning. De bygger istället på ett längre arbete som enligt uppgifter inleddes under det senaste året och som ska ha intensifierats efter att personer inom olje- och finanssektorn började lämna vittnesmål om ett bredare nätverk av politisk och ekonomisk korruption.
Att regeringen väljer att slå till nu är därför sannolikt ingen tillfällighet. Den nya premiärministern behöver visa handlingskraft i en kontext där missnöjet med den politiska eliten länge varit utbrett. Korruptionen har blivit en symbol för statens omförmåga att leverera grundläggande samhällsservice, samtidigt som oljeinkomsterna gjort vissa politiska nätverk mycket mäktiga.
Det gör att nattens tillslag inte bara framstår som en isolerad säkerhetsinsats, utan som kulmen på en längre process där delar av statsapparaten nu riktar sig mot andra delar av samma system.
I Bagdad har operationen väckt ovanligt starka reaktioner. För många irakier är det första gången på länge som högt uppsatta politiker faktiskt grips i en omfattning som upplevs som konkret och inte symbolisk.
I Bagdad följer även de som arbetar utanför politiken utveckligen noga. En person som Blankspot varit i kontakt med som arbetar för det tyska bolaget Siemens, som är involverade i återuppbyggnaden av Iraks elsystem, beskriver stämningen som hoppfull.
– Nattens räder är ett bra tecken på att regeringen tar tag i samhällsproblemen. För en gångs skull känns det hoppfullt.
Efter år av löften om reformer utan konkreta resultat uppfattar många irakier det som anmärkningsvärt att sittande politiker faktiskt grips. För första gången på länge tycks rättsväsendet nå hela vägen upp till den politiska toppen.
Men samma person uttrycker också en tydlig skepsis.
– Låt oss inte vara naiva och tro att detta var ett ‘Irak måste resa sig’-drag. Det här är USA mot Iran.
Det är inget påstående som går att verifiera i nuläget, men det speglar en utbredd uppfattning bland många irakier. I ett land där politiken under två decennier formats av konkurrerande amerikanskt och iranskt inflytande tolkas större politiska händelser sällan enbart som inrikespolitik.
Även om den irakiska regeringen presenterar operationen som en intern anti-korruptionsinsats, sker den i ett politiskt landskap där nästan alla större institutioner är indragna i ett komplext system av externa relationer.
Samtidigt ska flera personer som utreds ha kopplingar till politiska nätverk som står nära Iran. Det innebär inte att operationen officiellt riktas mot sådana relationer, men det påverkar hur den uppfattas – både i Irak och internationellt.
Det är också tydligt att säkerhetsstyrkorna, snarare än enbart civila rättsinstanser, spelar en central roll i genomförandet. Det förstärker bilden av att kampen mot korruption också är en kamp om kontrollen över själva staten.
Irak har i över två decennier fungerat som en arena där iranska och amerikanska intressen, direkt eller indirekt, konkurrerar om inflytande genom politiska allierade, partier och säkerhetsstrukturer. Det gör att även inrikespolitiska reformer ofta tolkas genom ett större geopolitiskt raster.
Men det pågår även en parallell diplomatisk förskjutning som ytterligare förstärker detta narrativ.
Enligt lokala medier har premiärminister Ali al-Zaidi skickat positiva signaler till Washington inför ett planerat möte med Donald Trump i juli. Fokus väntas ligga på säkerhetssamarbete och ekonomiska relationer mellan USA och Irak, samtidigt som regeringen betonar vikten av att bevara stabila relationer med Iran.
Tillsammans bidrar dessa diplomatiska rörelser till bilden av ett Irak som återigen försöker balansera mellan två inflytelserika maktcentra, där inrikespolitiska reformer och utrikespolitisk positionering lätt flyter ihop i hur de uppfattas på plats.
Frågan som nu växer i Bagdad är om detta är början på något strukturellt nytt.
Det finns tecken som talar för en möjlig vändpunkt. Att sittande parlamentsledamöter grips, att immunitet hävs och att tillslagen riktar sig mot personer högt upp i statsapparaten är ovanligt. Om detta följs av transparenta rättsprocesser och leder till fällande domar kan det markera ett skifte där rättsstaten faktiskt börjar få genomslag även på hög nivå.
Men det finns också en annan, mer igenkännbar logik i irakisk politik. Liknande anti-korruptionskampanjer har genomförts tidigare, som väckt stora förhoppningar men som sedan runnit ut i sanden. Tidigare lärdomar visar att nya eliter ofta har ersatt de gamla utan att själva systemet förändrats.
Det är här osäkerheten ligger. För även om nattens räder framstår som kraftfulla, är det fortfarande oklart om de kommer att förändra det system som möjliggjort korruptionen – eller bara tillfälligt skaka om vilka aktörer som kontrollerar det.
De nattliga polisräderna är därför mer än en serie gripanden. Det har blivit ett test på om staten på allvar kan bryta ned ett system som i över två deveinner gjort korruption till en del av den politiska vardagen.
Det är först när domarna faller – eller uteblir – som det går att avgöra om det blev en början på en verklig förändring eller ännu ett kapitel i Iraks långa kamp med att göra upp ett genomkorrumperat system.
Josephine Forthmann arbetar med fredsbyggande dialog mellan Israel och Palestina. Hon bor för närvarande i regionen.
Toppbild: En polis från säkerhetsstyrkorna vid räden natten mellan den 28 och 29 juni. Foto: Irakiska inrikesministeriet
