Analys om Coronavirus, Demokrati

Ny rapport: Viruset gav regeringar tillfälle att förgöra det demokratiska utrymmet

Demokratin blir ännu sjukare under pandemin. Det är slutsatsen i en ny rapport från Freedom House i vilken de skador på demokratin som pandemin orsakat kartlagts.

Av Brit Stakston 9 oktober, 2020

Forskningsinstitutet Freedom House visar i rapporten att medborgarnas friheter har minskats i 80 länder, framför allt genom att auktoritära och repressiva regeringar passat på under förevändningen att det är åtgärder som införs för att säkra folkhälsan under pandemin.

Det finns nu en stor oro för att effekten av detta kommer att kvarstå länge och att det ska förstärka det demokratins sjukdomstillstånd som forskare tidigare identifierat.

Rapporten ger en lägesbild för demokratin i 192 länder och baserar sig på enkäter med 400 journalister, aktivister, tjänstemän och experter i 105 länder. Detta har kompletterats med ett stort antal internationella analyser som gör att materialet täcker inutvecklingen i ännu fler länder.

Experterna menar i rapporten att fem fundament i demokratin är under hot; regeringars transparens, press- och yttrandefriheten,  möjligheten att genomföra säkra val, kontroll av maktmissbruk och skyddande av utsatta grupper.

Många politiska ledare har också under pandemin dolt fakta för sina medborgare och på andra sätt mörkat uppgifter om virusets spridning och effekt. Den typen av åtgärder leder nu till att förtroendet för myndigheter minskar och ökar dessutom risken för desinformation.

62 procent av respondenterna uppger att de inte litar på virusrelaterad information från sina nationella myndigheter. Något som Blankspot skrivit om tidigare där en FN-rapport bekräftar samma mönster.

Pressfriheten påverkas också: Enligt rapporten har minst 91 av de 192 (47 procent) undersökta medierna fått starkare restriktioner och utsatts för en större kontroll under pandemin. Många journalister som har rapporterat om pandemin har blivit arresterade, trakasserade eller inte haft tillgång till presskonferenser.

I vissa fall har medier till och med stängts ner eller censurerats. I Tanzania har medier hindrats att rapportera om pandemin. I Nigeria uppger en respondent hur journalister hindrats att delta på presskonferenser och även arresterats efter att ha uttryckt sig kritiskt mot regeringens coronastrategi.  

Även vanliga människors yttrandefrihet har inskränkts i 72 länder (38 procent). I rapporten uppger en respondent hur vårdpersonal i Kirgizistan tvingades att be om ursäkt offentligt i videos efter att de talat om de problem de upplevt i sitt arbete med pandemin.

I Kina har man också kritiserat alla som delat information som går emot regeringens huvudbudskap.

I samband med införandet av utegångsförbud finns det i rapporten många vittnesmål om hur brutala genomförandet av dessa regler kunde vara. 

I Kazakhstan ökades också den politiska förföljelsen under pandemin, enligt en av respondenterna.

Kombinationen av ett ökat maktutövande och nya restriktioner för pandemin påverkar marginaliserade grupper och andra minoritetsgrupper allra mest. Ofta har olika minoritetsgrupper utsetts som syndabockar såsom i Indien och Sri Lanka där muslimer anklagades för att vara så kallade superspridare och utsattes för våldsamma attacker eller vräktes från sina hem. Dessa förföljelser skedde ofta utan några repressalier.

Valpåverkan har också varit stor enligt rapportförfattarna vilket Blankspot rapporterat om tidigare: Val skjuts upp, demokratirörelser som till exempel i Hong Kong kvävs genom utnyttjande av det säkerhetshot en pandemi utgör. I andra fall har valen tvingats fram och äventyrat medborgares hälsa när de genomförts utan att ta någon som helst hänsyn till hälsoläget. Så var till exempel fallet för de burundiska väljarna där valobservatörerna tvingades i karantän så att de inte kunde övervaka valet.

Några hoppfulla utvecklingssteg som nämns i rapporten är hur den granskande journalistiken i många områden gått framåt under pandemin och uppskattats av medborgarna.

Rapporten landar i ett antal rekommendationer för att skydda demokratin.

Här lyfts behovet av fria medier fram och man efterfrågar ett stort stöd för oberoende medier. Det kan gälla allt från finansiellt stöd till kompetensutveckling eller teknisk support. Det innefattar också att regeringar bör tillhandahålla tydlig, korrekt och uppdaterad information om viruset, och att tjänstemän inte bidrar till att sprida falsk information.

Regeringar och internetleverantörer bör göra allt för att stödja och upprätthålla tillförlitlig tillgång till internet för att stärka medias och civilsamhällets arbete.

Freedom House rekommenderar också regeringar att säkerställa större stöd för civilsamhällsaktörer som bland annat arbetar med mänskliga rättigheter som analyserna visar behövs mer än någonsin. Tekniskt stöd och kompetensutveckling för att förflytta de organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter online efterfrågades av många i rapporten. Allt ifrån kompetensutveckling generellt till tillgång till datorer eller tillgång till internet efterfrågades bland respondenterna.

Rapporten menar att de som ser sig som demokratiska regeringar bör undersöka hur missbruket av de mänskliga rättigheterna sett ut och öppet ta avstånd ifrån ett sådant fortsatt missbruk av utsatta personers rättigheter. De vill att nödlagarna ska ses över och tydligt kommuniceras på ett transparent sätt som utgår från gällande lagstiftning och är anpassade efter den verklighet som råder. Inte så att lagstiftningen blir strängare än vad situationen kräver. Sådana nödlagar som påverkar grundläggande rättigheter som till exempel mötesfriheten måste vara begränsad i tid och överses av en oberoende part. Människor ska kunna söka upprättelse och ekonomiskt stöd om deras rättigheter överträtts oproportionerligt under pandemin.

Fria val måste kunna genomföras säkert och anpassas för att säkra människors hälsa. Allt som möjliggör att använda sin rösträtt med social distans ska erbjudas. Det innefattar längre valprocesser och nya valrutiner via mail eller online. Det politiska kampanjandet måste också anpassas efter en verklighet där man inte kan ha massmöten men bör utveckla andra metoder för att nå väljare med information. Inställda val av hälsoskäl måste genast planeras om så att de kan genomföras säkert inom en snar framtid.  

Rapporten varnar också för att korruptionen ökar under pandemin.

Resurser för insatser mot pandemin, inklusive direkta stödpaket, har i vissa länder dirigerats om för att gynna korrupta regeringar eller politiska ledare. Den här typen av övergrepp måste dokumenteras och offentliggöras, kampen mot korruption måste fortsätta bland annat genom att försöka hindra att dessa medel kan användas på den internationella finansmarknaden. Starkare krav på transparenslagstiftning som visar vem som säljer och med vilka medel kan förhindra korrupta aktörer att gynnas av stöd menat för den breda allmänheten under en kris.

Rapporten visar sammantaget hur demokratins tillbakagång sedan 14 år ytterligare förvärras av pandemin.  Inte bara det faktum att demokratin försvagats i 80 länder utan också för hur hårt det slår på kämpande demokratier där demokratiutvecklingen precis kommit igång.

En respondent från Kambodja säger i rapporten att ”coronaviruset gav regeringen tillfället att förgöra det demokratiska utrymmet”.

Det som i rapporten beskrivs som att ”Demokratin lider runt om i världen, men människors krav på den har inte släckts” gestaltas allra bäst av att även om mötes- och demonstrationsfriheten har inskränkts i mer än 158 länder så har människor trots detta i minst 90 länder gått samman i våldsamma protester mot hur pandemin hanterats.

Bild: GoToVan

Lästips:

Freedom House Democracy under lockdown

Av Brit Stakston