Analys om , ,

Näthatet och rasismen efter finalen i fotbolls-EM väcker motstånd

Än en gång fylls sociala medier av hat, hot och rasism efter förluster i fotboll. De tre engelska svarta spelarna som missade straffarna i finalen av fotbolls-EM utsattes för en hatstorm online och nu väcks en förnyad diskussion om vad man kan göra mot näthat.

Problemet med rasism och näthat mot spelarna i England är välbekant och har föranlett många olika åtgärder de senaste åren. Nyligen genomfördes en kampanj med uppmaning till bojkott av sociala medieföretag och med krav på att nätjättarna skulle filtrera och blockera rasistiska och stötande inlägg snabbare. Många andra idrottsorganisationer ställde sig bakom det engelska fotbollförbundets kampanj inklusive UEFA vilket Blankspot rapporterat om tidigare.

Storbritannien planerar också strängare lagstiftning genom deras ”Online safety bill”. Syftet är skydda de brittiska medborgarna online och man vill bland annat tvinga nätföretagen att göra mer och snabbare. Överträdelser kommer innebära höga kännbara böter.

Under EM har det engelska laget fortsatt att uppmärksamma problemet på olika sätt. Bland annat har man strax före matchstart för att uppmärksamma den rasdiskriminering som sker inom sporten och i solidaritet med Black Lives Matter-rörelsen ställt sig med ett knä mot marken.

När de engelska fotbollsspelarna genomfört sin manifestation har det inte alltid uppskattats av de egna fansen. De har fått kontinuerlig kritik för att politisera fotbollen genom den aktionen.

När nu hatet nått höga nivåer efter finalen har kritiken riktats mot såväl fans som politiker för att inte tillräckligt tydligt ha uttryckt sitt stöd för detta allt större problemet som finns, särskilt inom fotbollen.

Den engelska lagkaptenen Harry Kane markerar tydligt gentemot sina supporters att den sortens fans vill man inte ha:

”Om du hatar och hotar någon i sociala medier är du inte ett @Englands fan och vi vill inte ha dig skriver han efter rasismen som hans lagmedlemmar fått utstå efter slutspelssignalen”.

Fotbollsspelaren Tyrone Mings som utanför landslaget spelar för Aston Villa skriver på twitter att politiker som inte stöttat dem under sina manifestationer och mer hånat dem för att hålla på med symbolpolitik för att väcka uppmärksamhet inte har rätten att nu känna sig ”äcklade” när de ser efterreaktionerna.

Boris Johnson kommeterade på twitter efter förlusten att laget förtjänar att hyllas och inte utsättas för rasism online. I veckan har han träffat nätbolagen uppger nyhetsbyrån Reuters.

Labourpartiet som är i opposition kritiserar även de regeringen för att inte mer aktivt ha arbetat med frågan och menar att alla de markeringar som görs i det här sena skedet från alla möjliga håll efter EM-förlusten mest liknar ett hyckleri.

Polisutredningar pågår av det som skett de senaste dagarna och UEFA fördömer det som skett. Frågor om strängare straff för förövarna och andra sätt att förhindra näthat och rasism diskuteras.

Det har bland annat startats en namninsamling som kräver att rasistiska fans ska stängas av på livstid som snart undertecknats av en miljon.

Det finns redan brittiska lagar som ger 3 – 10 års avstängning från matcher bland annat om man varit för våldsam i samband med matcher. Men online menar många att lagstiftningen inte hängt med.

Den engelska lagkaptenen uppger att den största delen av hatet har sitt ursprung utomlands vilket har väckt frågan om vad en skärpt brittisk lagstiftning riktad mot landets medborgare egentligen kan åstadkomma.

Även i Sverige är problemet med näthat och särskilt då inom fotboll ett välkänt problem. I sommarens EM riktade sig hat mot fotbollsspelaren Marcus Berg online och även om det i hans fall inte förstärks av rasism var det så pass allvarligt att det svenska fotbollförbundet valde att polisanmäla uppgav Fotbollskanalen.

Och vi minns vad som hände Jimmy Durmaz efter Sveriges match mot Tyskland i VM 2018. Den avgjordes på en frispark efter att Durmaz i matchens slutsekunder tacklade en spelare. Under pågående turnering fick han försvara sin svenskhet och svenska politiker fördömde den rasism och det hat som spreds i sociala medier. En person, 17-år gammal, fälldes senare för olaga hot och förolämpning mot fotbollsspelaren.

Hat, hot och rasism ska självfallet inte accepteras vare sig på nätet eller offline. Vartenda konto som hotar måste polisanmälas och rutiner upprättas så att ingen av de utsatta spelarna själva ska behöva befatta sig med vad som skrivits genom att lämna över all administration av deras konto till någon annan.

Det gäller också att se upp med för hur ilskan mot en matchförlust kan användas av olika politiska grupperingar för att ytterligare förstärka konflikter och göra politiska poänger av en ökad synlighet för till exempel rasistiska värderingar. Det gäller att ta sig tid att analyser det som sker och inet utan djupare analyser skrika på reglering eller krav på bank-id eller liknande för att kommentera online.

Nätjättarna behöver fortsätta utveckla sina metoder och verktyg för att kunna agera ännu snabbare. Det gör de redan och här blir ännu ett tillfälle att redogöra för hur de går till och vad de gjort. Under det första dygnet efter finalen på Wembley uppgav Twitter att de raderat 1000 meddelanden och avslutat ett antal konton.  Även instagram har agerat på liknande sätt.

Medierna bär även de ett ansvar för att säkerställa att man går till botten med olika utspel online och inte enbart förstärker alla extremyttringar för att det finns något lockande i att dra reaktionerna om olika perspektiv till sina egna sajter.

Och just detta blir en påminnelse om att var och en av oss också, vid sidan av det som handlar om rasism på en strukturell nivå, kan vara en del av lösningen.

För 1000 blockerade inlägg på en plattform som Twitter är i grunden inte mycket i relation till alla positiva inlägg. Det gäller att påminna sig om de enorma nivåerna av stöd och support spelarna också fått och inte få dessa motreaktioner att framstå som vore de färre eller inte ens existerande.

Ett konkret exempel är hur en väggmålning i Manchester av straffläggaren Marcus Rashford vandaliserades med klotter efter finalen men sedan snabbt fylldes med långt fler positiva meddelanden. Och organisationen Stand up for the racism i Manchester anordnade en demonstration igår med huvudbudskapet att “Idag har vi kommit ut och vi är majoriteten. Idag är vi inte längre den tysta majoriteten” sa en av organisatörerna, Nahella Ashraf, under en livesändning på Facebook framför väggmålningen. Hon avslutade med att de kommer fortsätta ge sig ut på gatorna tills det sker en verklig förändring.

Det gäller att hantera den förlamande effekt av att när hatet som, relativt sett, trots allt är färre än de hyllningar som sprids alltid blir det dominerande narrativet. Det är förståeligt att man som medmänniska vill reagera mot det som sker men det botemedlet kan bli direkt kontraproduktivt om det bidrar till att förstärka och distribuera hatet. Det får då onödigt stora proportioner genom att det marknadsförs än mer genom delningar av inläggen. Vilket i sin tur exponerar helt nya följare för det innehållet som därmed också dras in i en bild av att det är en brutal våg av mörkt hat som fullständigt dominerar.

Det brittiska landslaget visade hur de stod enade efter förlusten. Viljan från fotbollsledare och spelare att fortsätta arbeta med att motverka strukturell rasism är ortsatt angeläget. Det är långsiktigt betydelsefullt med alla de tydliga markeringar som skett mot det som hänt efter slutsignalen i EM. Så många löften har getts av många olika aktörer som nu kan följas upp av såväl media som civilsamhällesaktörer. Även när fyllan, ilskan och rampljuset lagt sig.

Återigen skulle allra mest åstadkommas om man bär med sig den större berättelsen av allt det som uttryckts i motsatt riktning och känner hoppa genom det. Näthatet går att strategiskt hantera om vi också på allvar ser att vi alla är en del av lösningen. Förändringen kommer att ta störst kliv framåt utanför de delar på nätet som delvis blivit digitala dynghögar. Men det är också en del av verkligheten som inte kan redigeras eller lagstiftas bort. Smutsiga bakgårdar har alltid funnits, vårt gemensamma ansvar är att inte automatiskt göra dessa avarter till en fullständig spegling av hur “hela samhället ser ut” och inte alltid skylla på alla andra.

Foto: Muralmålning föreställande Marcus Rashford, CCO 1.0.