Nyheter om

Massaker på sockerarbetare i Filippinerna

I veckan mördades nio arbetare på en sockerplantage i Filippinerna. Bakgrunden tros vara sockerarbetarnas långa kamp för land och fackliga rättigheter.

Av 23 oktober, 2018

Maskerande män sköt arbetarna och brände ner deras bostäder på ön Negros i centrala Filippinerna. Tre av de mördade var medlemmar i ”National Federation of Sugarcane Workers” och hade precis inlett en landockupation i protest mot sockerplantagen.

Polisen misstänker att plantagens ägare kan vara inblandade eftersom de motsätter sig ockupationen och vill förhindra den väpnade gerillagruppen ”Nya folkarmén” från att vinna terräng på ön.



Våldskulturen på Filippinerna är lika gammal som nationen själv. Trehundra år av spansk kolonialism och ett halvt sekel under USA fram till självständigheten 1946 följdes av mörka decennier under diktatorn Marcos och hans skosamlande hustru. Men den folkiga revolutionen som sopade bort diktaturen 1986 löste inte upp landets konflikter.

Det politiska livet i Filippinerna domineras fortfarande av en liten elit med starka band till USA och valrörelserna kantas av våld.

Mordvågen eskalerade när regeringen 2001 bestämde sig för att få ett slut på konflikten med landets gerillagrupper. 2007 blev situationen så alarmerande att FN sände sin särskilde rapportör för utomrättsliga avrättningar, Philip Alston, som riktade skarp kritik mot den filippinska militären och regeringens passivitet.

Regeringen svarade med en egen kommission som även den konstaterade att ”en grupp med militär kapacitet” låg bakom flera av morden. Men inget hände. De fällande domarna uteblev. Mordvågen rullade på.

Fattigdomen och frågan om jord i landet har utgjort näring i den halvsekellånga konflikten med ”Nya folkarmén”. I flera anti-gerilla kampanjer har regeringen gripit fackföreningsledare och anklagat dem för att ha band till gerillan. Något som sockerarbetarnas fackförening kategoriskt har avvisat.

Mycket fokus i internationell media har varit på de utomrättsliga avrättningarna av droghandlare i huvudstaden Manilla och presidenten Dutertes krig mot drogerna.  I ett uttalande från människorättsorganisationen Human Right Watch lyfter man nu fram att massakern i Sagay visar att övergreppen mot de mänskliga rättigheterna inte enbart begränsar sig till ”kriget mot drogerna”.

Av