Nyheter om Burkina Faso, Demokrati

Hur kan trenden med militärkupper i Västafrika stoppas?

Under föregående veckan genomfördes en militärkupp i Burkina Faso som ledde till att landets president avsattes. Men varför sker det så många militärkupper nu och hur bör omvärlden agera?

Av Linnea Bergqvist 6 februari, 2022

Den 31 januari utsågs Paul-Henri Sandaogo Dambila till Burkina Fasos interimspresident, en vecka efter att han tillsammans med en grupp soldater under namnet “Patriotiska rörelsen för skydd och återställande” (MPSR) utförde en kupp som ledde till att landets president Roch Kaboré blev avsatt.

I ett framträdande på en nationell tv-kanal sa den nya regenten att befolkningen hade blivit försummad av den tidigare presidenten, framförallt att genom att denne inte hade agerat mot de jihadistiska grupper som växt i landet sedan 2015.

Jihadisternas blodiga attacker har lett till tusentals har dödats, varav minst 2000 under bara år 2021. Antalet internflyktingar har även fyrdubblats och tros i dagsläget vara över 1,5 miljon.

Samtidigt har stora delar av armén saknat tillgång till kläder, mat, och dessutom har lönerna uteblivit. 

– Det har vuxit fram ett missnöje med presidenten och hans regering under de senaste åren, framförallt inom militären. I helgen innan kuppen protesterade soldater på flera militäranläggningar genom att avlossa skott mot himlen. Kuppmakarna verkar ha utnyttjat detta missnöje för att ta över makten, säger Jesper Bjarnesen från Nordiska Afrikainstitutet till Blankspot.

Redan på kvällen den 24 januari, dagen innan kuppen genomfördes, tillfångatogs landets president när MPSR gensköt hans ekipag när det var på väg från hans bostad.

I samband med det ska gruppen även ha öppnat eld mot bilarna och minst en person tros ha blivit skadad.

Med presidenten fortfarande försvunnen valde landets regeringen att upplösa sig, och MPSR upphävde konstitutionen och utfärdade ett utegångsförbud. Inom några timmar valde även Kaboré att officiellt avgå genom ett handskrivet brev adresserat till MPSR.

– Länder som har ett politiskt system där statsbilden är centrerad kring en person, såsom i en republik, kan vara sårbara i sådana här situationer. Tas presidenten tillfånga blir det en symbol på att hela statsmakten är gripen, förklarar Jesper Bjarnesen 

Kuppen blev snabbt fördömd av såväl Afrikanska unionen (AU) och den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS som även uteslöt Burkina Faso från sina samarbeten.

I samband med att Sandaogo Dambilas blev utpekad till landets övergångspresident skickades ett flertal representanter från ECOWAS till landet för att ha ett möte med juntan. Den nya ledaren var då tydlig med att han ville fortsätta att samarbeta med de nationella aktörerna.

Under mötet fick de även träffa ex-presidenten Kaboré, som de sa verkade må bra. Efter att mötet var avslutat berättade de att de skulle diskutera internt om sanktioner behövdes utfärdas mot landet.

Men tidigare sanktioner som utfärdats av ECOWAS i samband med olika kupper har blivit kritiserade då det ofta drabbar befolkningen mer än de i maktposition. Det finns även de som menar att sanktioner kan få befolkningen att fatta mer tycke för kuppmakarna, då de känner att omvärlden vänder dem ryggen. 

Däremot är det inte ovanligt att de utfärdas till följd av att de internationella aktörerna ofta bemöter en situation likt den i Burkina Faso med sanktioner – något som kan vara problematiskt enligt Jesper Bjarnesen.

Bara under de senaste två åren har fyra kupper genomförts i Västafrika, varav två i Mali, en i Guinea och en i Burkina Faso. Minst tre har även misslyckats där den senaste skedde i Guinea-Bissau den 1 februari i år. 

– Mali, Guinea och Burkina Faso har olika statsskick, historia och förutsättningar. Men något i ländernas politiska system har möjliggjort för en kupp att kunna genomföras. Jämför vi till exempel med länder i Skandinavien är det en väldigt liten risk att regeringen skulle upplösas för att statsministern kidnappades. Frågan som bör ställas är därför vad behöver dessa länder göra med sina politiska system för att minska chanserna för en kupp att ske? säger han.

Det ökade antalet kupper i regionen resulterade i att ledare från hela Västafrika träffades under ett möte i Ghanas huvudstad Accra på fredagen för att diskutera situationen. Fokus kretsade kring hur organisationen skulle kunna hjälpa till att återställa demokrati i de länder där olika juntor nu hade tagit makten.

Samtidigt forsatte  MPSR att smida planer i Burkina Faso. Sandaogo Dambila har varit tydlig med att han vill få stopp på de blodiga attackerna och hjälpa militären att bli stark igen, något som Jesper Bjarnesen säger går i led med vem den nya ledaren verkar vara.

– Jag tycker att det är helt fel med en militärregering. Visst ger han sken av att vara analytisk och strategisk, vilket är bra egenskaper om man är militär befälhavare. Men hans militärstrategiska egenskaper säger ju inget om hur han kommer att agera som interimspresident, och han hade nog behövts mer i kampen mot jihadisterna än som kuppmakare, Jesper Bjarnesen.

Toppbild: Paul-Henri Sandaogo Damiba under en livesändning efter kuppen.

Av Linnea Bergqvist