Enligt en rapport från det holländska forskningsinstitutet Clingendael så riskerar 2, 5 miljoner människor att dö av svält, undernäring och sjukdomar fram till slutet av september. Det motsvarar var fjärde svensk. – Som jämförelse så skördade svälten i Etiopien på 1980-talet 1 miljon och Biafrasvälten 2 miljoner liv, säger Johan Brosché, docent i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Av Martin Schibbye 23 juni, 2024
I skuggan av krigen i Gaza och Ukraina har situationen i Sudan eskalerat. I en debattartikel i GP varnar Johan Brosché för en annalkande katastrof.
– Vi står inför ett vägskäl där fler människor riskerar att dö av hunger under några månader än vad som dog under flera år i några av de värsta svältkatastroferna de senaste 50 åren, säger Johan Brosché.
Sedan april 2023 plågas Sudan av ett fullskaligt inbördeskrig. Huvudkonflikten står mellan den paramilitära gruppen Rapid support forces (RSF) och den sudanesiska armén (SAF). Omkring 150 000 människor uppges redan ha dött och kriget har tvingat två miljoner att fly till grannländer och 10 miljoner är på flykt inom Sudan.
I likhet med andra svältkatastrofer menar Johan Brosché att svälten i Sudan främst ett resultat av politiska beslut inte miljöfaktorer.
– Folk svälter inte, det är någon som svälter dem. Nästan alla svältkatastrofer orsakas av krig och politisk repression. Att använda svält som ett vapen i krig utgör ett krigsbrott.
I rapporten från det holländska forskningsinstitutet Clingendael skriver forskarna: ”Mat och hunger har utan tvekan blivit vapen i detta krig. Genom att förstöra och plundra livsmedelsinfrastruktur och hindra människor från att få tillgång till mat, kan SAF och RSF begå svältbrott. Vad som är tydligt är att båda generalerna visar alla tecken på att intensifiera kriget med hänsynslös likgiltighet för de humanitära konsekvenserna.”
Enligt Johan Brosché kan Sverige kan göra flera saker för att minska denna katastrof, på egen hand och genom internationella organisationer som EU och FN genom att öka det humanitära biståndet.
– Ansvaret för svältkatastrofen ligger på de stridande parterna och deras sponsorer, men krisen förvärras av att den humanitära hjälpinsatsen är kraftigt underfinansierad. Hittills har endast 16 procent av behoven mötts.
Johan Brosché som är docent i freds- och konfliktforskning menar också att vi aldrig får acceptera att svält används som ”vapen i krig.”
– Sverige måste tydligt klargöra för de stridande parterna och deras sponsorer att vi aldrig accepterar att svält används som ett vapen i krig. Båda parter blockerar mathjälp trots den annalkande svälten och vi måste sätta press på dem att tillåta nödhjälpen att nå fram.
Sudans strategiska läge vid Röda Havet har gjort att många externa aktörer såsom Egypten, Iran och Förenade Arabemiraten stöttat parter i konflikten genom att förse de stridande parterna med vapen.
– Särskilt förödande har Förenade Arabemiratens omfattande stöd till RSF varit och Johan Brosché menar att Sverige bör se över sina handelsrelationer med landet. Sverige sålde vapen till landet för 13,4 miljarder mellan 2015 och 2022.
Enligt FN har fler än åtta miljoner människor redan tvingats fly från sina hem, ofta flera gånger, och 25 miljoner – hälften av landets befolkning – beräknas vara i behov av humanitärt stöd.
Ett exempel på den katastrofala undernäringskrisen är Zamzam-lägret i norra Darfur, där det inte har skett någon matdistribution från FN:s livsmedelsprogram, WFP, sedan i maj 2023. Nästan en fjärdedel (23 procent) av barnen som Läkare Utan Gränser undersökte i januari var akut undernärda och 40 procent av gravida och ammande kvinnor led av undernäring.
– Varje dag ser vi patienter som dör på grund av våldsrelaterade skador, barn som dör på grund av undernäring och brist på vaccin, kvinnor med komplikationer efter osäkra förlossningar, patienter som har utsatts för sexuellt våld och personer med kroniska sjukdomar som inte har tillgång till sina mediciner, sa Läkare Utan gränsers Jean Stowell i april.
Organisationen kritiserar också Sudans regering för att ”envist och medvete”t hindrat tillgången till humanitärt stöd, särskilt i områden utanför deras kontroll genom att systematiskt neka humanitär personal och förnödenheter att korsa frontlinjerna.
– Mitt engagemang för Afrika började när vi samlade in pengar till svältkatastrofen i Etiopien för 40 år sen. Att ett halvt liv senare behöva bevittna en potentiellt ännu större svältkatastrof i mitt älskade Sudan krossar mitt hjärta, säger Johan Brosché till Blankspot.
Toppbild: Läkare Utan Gränser.
