Ruth Nyaleel kom till Sverige för att vittna i Lundinrättegången som ett av 32 brottsoffer, men utvecklingen i Sydsudan fick henne att stanna och söka asyl. När strider bröt ut i norra delen av landet och ministrar fängslades i huvudstaden blev krisen personlig och hon säger till Blankspot att hon nu öppet stödjer upproret.
Av Martin Schibbye 8 mars, 2025
Intensiva sammandrabbningar mellan Sydsudans försvarsstyrkor (SSPDF) och den så kallade White Army – en koalition av olika Nuer-baserade försvarsstyrkor i Greater Upper Nile-regionen – har eskalerat under de senaste veckorna.
Striderna har resulterat i dussintals döda, hundratals skadade och tiotusentals på flykt i delstaten Upper Nile. Enligt UNHCR och etiopiska myndigheter har cirka 1 500 människor anlänt till grannlandet Etiopien.
I samband med detta har även gripanden av oppositionella ledare i Sydsudan väckt en internationell oro för att det bräckliga fredsavtalet från 2018, som avslutade inbördeskriget mellan president Kiir och vicepresidenten Machar, håller på att kollapsa. General Gabriel Doup Lam och oljeministern Puot Kang Chol, båda allierade med vicepresidenten, har arresterats av säkerhetsstyrkor utan någon officiell förklaring från regeringen.
Andra högt uppsatta militärer lojala med Riek Machar har placerats i husarrest. Dessa händelser, tillsammans med rapporter om att White Army-milisen har intagit strategiska områden i Upper Nile efter strider med regeringsstyrkor, visar på en tilltagande instabilitet i landet.
FN och Afrikanska unionen hade bara hunnit varna för att våldet riskerade att sprida sig ytterligare när en FN-helikopter som evakuerade soldater från Nasir besköts med flera skadade och döda som följd.
Bortom den politiska maktkampen och floden av diplomatiska uttalanden finns det många i Sverige som upplever denna kris på ett personligt plan. En av dem är Ruth Nyaleel som Blankspot tidigare intervjuat i samband med att hon vittnade mot oljebolaget Lundin om vad hon mindes som barn i Unity State.
I Sverige har hon följt utvecklingen i Sydsudan intensivt och efter att en marknad i Upper Nile utsatts för beskjutning tog hon ett beslut om att tiden för dialog var över. I ett offentligt uttalande i sociala medier berättade hon att hon nu lämnade arbetet med människorättsorganisationen South Sudan Human Rights Defenders och istället öppet stöttade ”White Army”.
– Mitt beslut att gå från fredlig aktivism till väpnat motstånd togs inte lättvindigt. I flera år trodde jag att dialog, protester och diplomati kunde skapa förändring i Sydsudan. Men gång på gång såg jag hur fredliga försök krossades med våld, förklarar Ruth Nyaleel.
Den första gången hon arresterades var i april 2022, när hon ledde protester efter en massaker i Leer. Samma sak skedde igen 2023, då hon fängslades och torterades för att ha talat ut mot orättvisor.
– År 2024 blev jag återigen arresterad, deporterad och upprepade gånger hotad till livet. Dessa upplevelser tvingade mig att omvärdera min strategi, fortsätter Ruth Nyaleel.
En av de personer som fick henne att ta beslutet var ett tal av en hövding i staden Nasir.
– Han talade om behovet av enade styrkor och avslöjade att kvinnor i samhället utsattes för sexuella övergrepp av de män som var utplacerade i området. Den videon fick mig att gråta – det blev en insikt om att våra röster inte hördes, och att vårt folk lämnades att lida i tystnad.
Ruth menar också att president Salva Kiirs och Riek Machars ledarskap ”enbart respekterar våld, inte fred” och att det internationella samfundet upprepade gånger krävt förändring, men att ingenting har hänt. Istället menar hon har president Kiirs beslut att positionera sin svärson, Benjamin Bol Mel, som sin efterträdare inneburit ett nationellt svek.
– Regeringen lyssnar bara på makt. Cirkeln av brutna löften och falska fredsavtal spelade också en roll i mitt beslut. Sju stora fredsavtal har undertecknats, men inget har skapat varaktig fred, säger Ruth Nyaleel.
Sydsudan är världens yngsta nation, efter att ha brutit sig ur Sudan 2011. Men bara två år senare bröt ett inbördeskrig ut efter att Riek Machar och Salva Kiir hamnade i konflikt.
Efter fem år av strider, där 400 000 människor miste livet och 2,5 miljoner tvingades fly, slöts ett fredsavtal 2018. Men sedan dess har genomförandet kantats av problem.
Ruth kan alla de spruckna avtalen som rinnande vatten: Dels det första Comprehensive Peace Agreement (CPA) från 2005, följt av ”Juba-deklarationen” året efter. Addis Abeba avtalet från 2014 och sedan Arushavtalet 2015. Samma år slöts det lite mer välkända avtalet ARCSS eller Agreement on the Resolution of Conflict in South Sudan, det i sin tur följdes av Khartoum-deklarationen 2018 och sedan det revitaliserade ARCSS från 2018. Det senaste innehåller bland annat skrivningar om att en nationell armé ska sättas upp. Men det har ännu inte hänt.
– Var och ett av dessa avtal misslyckades eftersom de var utformade för att hålla den styrande eliten vid makten, inte för att tjäna folket. Vi är trötta på billiga fredsavtal som bara förlänger vårt folks lidande, säger Ruth Nyaleel.
Den nuvarande situationen i Nasir och Ulang, de städer i Upper Nile där striderna varit som mest intensiva menar hon idag är ”bortom tragisk”.
– Regeringsstyrkor har fortsatt sin brutala kampanj mot civila, vilket har drivit tusentals människor på flykt och lämnat många att dö av hunger och sjukdomar. Byar har bränts ner, människor lever gömda i skogen, och humanitär hjälp når knappt de behövande. Regionen som producerar mycket av Sydsudans resurser är ironiskt nog en av de minst utvecklade och mest försummade.
Som en följd av striderna rapporterar UNHCR att livsviktiga humanitära insatser helt avstannat, inklusive mat- och hälsovårdsinsatser för att bekämpa den kraftiga ökningen av kolerafall.
På frågan om inte den väpnade milisen White Army snarare eskalerar konflikten än att lösa den säger Ruth att om regeringen slutade med sin aggression, skulle det inte finnas något behov av den vita armen.
–White Army är ingen konventionell armé. Det är en självförsvarsstyrka som endast mobiliseras när våra samhällen attackeras. Vi söker inte krig, men när regeringen och dess styrkor angriper oss har vi inget annat val än att försvara oss, säger Ruth Nyaleel.
White Army, stred tidigare på Machars sida under inbördeskriget 2013–2018, har tidigare varit i konflikt med den etniskt Dinka-dominerade armén, lojala med president Salva Kiir. I ett uttalande efter helikopterbeskjutningen beklagar gruppen sorgen över de som dog och de berömmer president Kiir för hur han hanterat krisen. Gruppen vill nu se ”Unified forces” stationerade i Nasir och att landet håller val.
För att hon idag skulle stödja en fredlig lösning istället för väpnat motstånd menar Ruth att freden måste vara meningsfull.
– De som är ansvariga för krigsbrott och korruption måste ställas till svars. Makten måste återlämnas till folket, inte ärvas inom den styrande familjen. Om dessa villkor uppfylls, kommer jag att stödja en fred.
Hennes budskap till landets ledning är att de nu måste kliva åt sidan för att rädda landet.
Spänningarna mellan regeringen och oppositionsstyrkorna har ökat sedan oktober 2024, då president Salva Kiir tillkännagav en tvåårig uppskjutning av presidentvalet, som ursprungligen var planerad till december 2024, vilket innebär att det nu är framflyttat till slutet av 2026.
– Det internationella samfundet måste sluta behandla Sydsudans kris som ”ännu ett afrikanskt problem”. De måste införa meningsfulla sanktioner mot korrupta ledare, skydda civila och sluta legitimera dem som tjänar på kaoset. Hjälpen bör riktas till de verkligt behövande, inte till regeringen som missbrukar den.
Vad gäller den mediala bevakningen av krisen som nu eskalerar i Sydsudan önskar hon att journalistiken slutade att fokuserar på den politiska eliten och istället börjar skriva om de vanliga medborgarnas lidande.
– Sydsudan handlar inte bara om Kiir och Machar. Miljontals människor kämpar varje dag medan deras ledare lever i lyx. Världen måste sluta legitimera de styrande och börja lyssna på offren för deras styre.
Efter att Ruth Nyaleel gjorde sina uttalanden och lämnade den NGO hon varit med och startat har konsekvenserna för familjen, kvar i Sydsudan, blivit omfattande.
– Min familj har utsatts för hot, och mitt beslut har satt dem i fara. Jag kan inte träffa dem och de lever nu i rädsla på grund av mig. Regeringen riktar in sig på familjerna till dem som talar ut och använder hot som vapen.
Trots det så ångrar hon inte sitt beslut.
– Ingen i Sydsudan är ändå riktigt säker. Aktivister, journalister och soldater lever alla under hot. Men jag vägrar att leva i rädsla medan mitt folk lider. Om mina handlingar bidrar till rättvisa och förändring, då är mitt val värt det.
Blankspot är läsarfinansierade – stöd oss så kan vi fortsätta att rapportera om Sveriges och världens vita fläckar.
Vill du följa arbetet bakom kulisserna med artiklar och reportage så gå med i WhatsApp-gruppen för Martin Schibbyes journalistik (en annan grupp än Lundin-gruppen som endast bevakar rättegången).
Av Martin Schibbye
Hjälp oss skriva mer om Lundin!
Blankspot rapporterar löpande om Lundinrättegången från Tingsrätten i Stockholm. Stöd oss så vi uthålligt och långsiktigt kan bevaka.
