Nyheter om Demokrati, Pakistan

Experten: Pakistans avtal med extremister hotar demokratiutvecklingen

I söndags gjorde den pakistanska regeringen ett avtal med det terroriststämplade partiet TLP. Samtidigt fortgår ett samtal med en talibansk rörelse. Enligt Pakistankännaren Sten Widmalm innebär regeringens godkännande av extremisternas krav att demokratiutvecklingen i landet blir lidande.

Av Linnea Bergqvist 7 november, 2021

Över 800 anhängare till det terroriststämplade partiet “Tehreek-e-Labbaik Pakistan” (TLP) släpptes fria under tisdagen som en del av en överenskommelse mellan Pakistans regering och TLP.

Vad som ledde till uppgörelse var den massiva protestmarsch som sedan den 22 oktober har rört sig från staden Lahore mot huvudstaden Islamabad.

Under de tio dagarna som demonstranterna tog sig fram ockuperade de ett flertal huvudvägar, och hamnade i våldsamma sammandrabbningar med polisen ledde till att hundratals skadades och minst sju polismän, samt fyra demonstranter, dog.

– TLP är ju kända för den här typen av agerande. Genom att blockera vägar, stänga av elen och hamna i våldsamma konfrontationer med polisen tvingar de regeringen att agera, säger Pakistankännaren Sten Widmalm som är professor i statsvetenskap på Uppsala universitet.

Syftet med demonstrationen var att få TLP:s ledare Saad Hussain Rizvi fri, samt att få regeringen att dra tillbaka terroristanklagelser mot hundratals medlemmar som har suttit fängslade sedan i början av året.

För att få stopp på protesten valde regeringen slutligen att inleda ett samtal med partiets medlemmar som resulterade i ett avtal.

Några exakta detaljer kring vad överenskommelsen innefattar har inte offentliggjorts, men en del av avtalet tros innebära att gruppens terroriststämpel som de har haft sedan i april kommer att upphävas. I sin tur kan det här innebära att partiet kan ställa upp i nästa val. 

Parallellt har ett samtal mellan den pakistanska regeringen och den talibanska rörelsen “Tehrik-i-Taliban Pakistan” (TTP) fortgått i Khost-provinsen i Afghanistan.

TTP bildades i slutet av år 2007 av sju klanstyrda områdena i Pakistans federalt administrerade stamområde FATA. Vid tidpunkten hade FATA stöttat de afghanska talibanerna i kriget mot USA i flera år.

Organisationen har sedan dess gjort sig skyldiga till en rad blodiga attentat, däribland en skolattack i december år 2014 som ledde till att 132 barn och 16 vuxna dödades.

– Regeringens samtal med TTP bör tolkas i relation med vad som händer i Afghanistan, säger Sten Widmalm.

Sedan talibanerna tog över Kabul i augusti har TTP:s våld eskalerat, och mellan juli till september tros minst ett femtiotal människor ha dött i attacker utförda av organisationen.

Regeringen har vid flera tillfällen försökt att komma fram till en lösning med talibanerna utan att lyckats. Att landets premiärminister Imran Khan nu igen öppnar upp för ett samtal med TTP, för att få bukt på det dödliga våldet, är därför inget oväntat.

Däremot säger Sten Widmalm att Khans baktankar kan vara mer strategiska än vad han delger.

– Khans strävan att försonas med TTP grundar sig i att gruppen är väldigt starka på marken. Det här innebär att om de blir allierade kan regeringen använda TTP för få kontroll på ett flertal områden i landet. I praktiken innebär det här dock att de förhandlar med extremister, säger han.

Ett av TTP:s krav är att deras medlemmar som sitter fängslade ska frias, men enligt Sten Widmalm är det en stor skillnad mellan de anhängare från TLP som släpptes i tisdags och de fängslade medlemmarna från TTP.

– Vi pratar om män som har utfört några av de värsta dåden i modern tid. Om regeringen skulle godkänna deras frigivning säger de i princip att de godkänner deras agerande, säger han.

Att regeringen gör överenskommelser med TTP och TLP innebär också ett enorm bakslag för de sekulära krafter i landet som vill skapa ett demokratiskt samhälle, något som många hoppades skulle ske när Khan intog sitt ämbete år 2018.

Hans vallöften centrerade kring att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för befolkningen, och få ett stopp på den enorma korruptionen i landet.

Men löftena har inte uppfyllts och premiärministern har bland annat blivit kritiserad för sitt band med landets militär som har stärkts sedan hans popularitet började sjunka.

Parallellt har den politiska oppositionen motarbetats via rättsväsendet, där ett flertal framstående ledare har åtalats för korruption som har resulterat i fängelsedomar. 

– Förhoppningarna var stora när Khan blev vald men vad vi kan se är att demokratin har sjunkit i landet sedan han blev premiärminister. Han har visat sig vara någon annan än vi trodde, säger Sten Widmalm.

För befolkningen innebär närvaron av extremisterna också en ökad oro för hur samhället kommer att förändras.

Bland annat vill talibanerna att sharialagarna ska införas i landet, vilket skulle leda till att kvinnornas situation kommer att försämras drastisk.

Enligt Varieties of Democracy, ett internationellt forskningssamarbete som mäter demokrati i världen, kan avsaknaden av mänskliga rättigheter och demokrati även påverka ett lands ekonomi.

För ett land som Pakistan, där vart fjärde invånare ligga under den nationella fattigdomsgränsen, kan ett extremistisk maktövertag därför ha förödande konsekvenser.

– Befolkningen har aldrig röstat eller stöttat de här grupperna, men det är de som sliter för att få samhället att gå runt. Om extremisterna får mer makt är det befolkningen som får lida, säger Sten Widmalm.

Ytterligare något som hotar befolkningens rättigheter är de omtvistade hädelselagarna som har diskuteras mellan TLP och regeringen.

Ordet hädelse, eller blasfemi, innebär att en person genom ord eller handling har kränkt något som anses heligt.

I Pakistan innebär hädelselagarna att man kan bli fängslas eller till och med dömas till döden för att ha smädat islam eller profeten Muhammed.

– Lagstiftningen kring hädelse i Pakistan är otroligt vag, och ofta döms människor för brottet i folkdomstolar istället för inom det statliga rättsväsendet. Generellt är det enskilda individer inom minoriteterna som råkar ut för det, säger Sten Widmalm.

I Pakistan är majoriteten av befolkningen sunnimuslimer men det finns också en minoritet av kristna, hinduer, buddister och parser.

Den mest utsatta gruppen är däremot Ahmadiya-muslimer som förföljts och terroriseras vilket har lett till att många har flytt landet.

Avskyn mot Ahmadiya-muslimer beror främst på skillnaderna i deras synsätt på profeten Muhammed då större delen av Islam ser Muhammed som den sista profeten medan Ahmadiya-muslimerna inte gör det.

Sten Widmalm tror också att hatet mot Ahmadiya-muslimerna bottnar i att den här gruppen ofta är överrepresenterade i högt uppsatta tjänster och institutioner.

– Om du exempelvis ska få ditt pass måste du skriva under en paragraf som säger att det är en hädelse att vara en Ahmadiya muslim. De är sydasiens judar skulle man kunna säga, så pass utsatta är de, säger han.

Imran Khan riskerar därför många Ahmadiya-muslimer och andra minoriteters säkerhet genom att bjuda in TLP i diskussionen kring lagarna, ett parti som sedan sitt grundande har varit starka förespråkare av hädelselagarna.

TLP har också orkestrerat ett flertal protester till följd av att de tycker att någon har gjort sig skyldig till hädelse.

Den senaste skedde i våras när de ville få den franske ambassadören utvisad.

Anledningen var de karikatyrer på profeten Muhammed som den franska satirtidningen Charlie Hebdo publicerade år 2006, och sedan igen i september år 2020.

I förhandlingarna som genomfördes i förra veckan var det därför många som spekulerade om TLP skulle begära något rörande den franska ambassaden.

– Att de ens skulle kunna begära det tyder på hur hanteringen av extremister i landet egentligen har sett ut. Hade man från början visat att deras agerande inte var acceptabelt hade man inte varit i den positionen man är idag, säger Sten Widmalm.

Han säger också att synen på hädelse i landet är motsägelsefull, främst på grund av att regeringen under de senaste åren har ingått ett samarbete med Kina.

Sedan flera år tillbaka har Kina blivit utpekade för att ha utsatt sin muslimska befolkning i regionen Xinjiang för tortyr och förföljelse, och skickat dem till vad regeringen kallar utbildningsläger.

Folkgruppen Uigurerna har varit mest utsatta, och mellan en till tre miljoner tros har blivit tvångsintagna till lägren.

Överlevare har vittnat om vidriga förhållande och kvinnor har berättar om grova övergrepp och att de har tvingats steriliserats “för sin egna utvecklings skull”.

Enligt Sten Widmalm blir därför Kinas roll i Pakistan väldigt underlig, och man bör fundera kring vad extremisterna och regeringen egentligen är ute efter.

– De reagerar så hårt på ett gäng bilder som publicerades i Charlie Hebdo, men samtidigt ingår de ett samarbete med ett land som man vet har utfört fruktansvärda handlingar mot sin muslimska befolkning. Hade allt det här handlat om islamism hade det aldrig kunnat ske, säger han.

Toppbild: TLP demonstranter.

Av Linnea Bergqvist